Daniel Färm: Höjd pension – bortom populism och nejsägare
Pensionerna behöver höjas. Många riskerar att få betydligt mindre än de utlovade 60 procenten av slutlönen i pension. Vi riskerar att få ännu fler ”fattigpensionärer”, och utfallet blir djupt ojämställt. Därför är det mycket bra att Ardalan Shekarabi nu driver frågan om höjda pensioner genom ökade inbetalningar så hårt. Men om Moderaterna fortsätter säga nej till det, så kan det vara läge för Socialdemokraterna att lämna pensionsgruppen och göra verkligt höjda pensioner till en viktig valfråga.
Dagens pensionssystem skapades för att säkra pensioner som bygger på arbetslinjen och en stabil finansiering. Men i dag utmanas systemet från olika håll:
- ”Flip the table”. Vänsterpartiet vill riva upp pensionssystemet och återgå till något som liknar det gamla systemet som går helt via statsbudgeten. Det skulle riskera att drabba pensionernas finansiering långsiktigt.
- ”Stoppad invandring kan höja pensionerna.” Sverigedemokraterna vill också riva upp pensionssystemet, ställer högerpopulistiskt invandring mot pensionärers villkor – men saknar en hållbar finansiering. Det skulle riskera att leda till rejält sänkta pensioner på sikt.
- ”Nej till höjda pensioner.” Det allvarligaste hotet kommer dock från Moderaterna och de övriga borgerliga i pensionsgruppen. Genom att motsätta sig strukturellt och långsiktigt höjda pensioner genom ökade inbetalningar till systemet så undergräver de tilltron till dagens pensionssystem. Det är olyckligt. För själva robustheten i systemet är värt att värna – samtidigt som det som kommer ut behöver bli bättre.
Nivån på pensionerna är ett uttryck för det värde som samhället sätter på ålderdomen
Nivån på pensionerna är ett uttryck för det värde som samhället sätter på ålderdomen. I en ny rapport från PRO, SKPF och Tankesmedjan Tiden – som jag själv var med och tog initiativ till – varnas för att systemet är underfinansierat. Många av dagens yngre och morgondagens pensionärer riskerar att få pensioner på under 50 procent av lönen. Det vore ett skifte från inkomstbortfallsprincipen till grundtrygghetsprincipen. Löftet när systemet sjösattes var en kompensationsgrad på 60 procent. Rapporten föreslår en stegvis höjning till 70 procent för alla. Att pensionerna skulle ha samma ersättningsnivå som övriga socialförsäkringar – 80 procent – framstår som en utopi.
För att ta steg i rätt riktning har Shekarabi – tillsammans med riksdagsledamöter som Fredrik Lundh Sammeli och Teresa Carvalho – drivit en ambitiös trestegsraket:
- Slopande av den pensionärsskatt som Moderaterna införde, så att de med låga till normala pensioner och förvärvsarbetande betalar lika mycket i skatt. Detta är delvis genomfört.
- Införande av ett pensionstillägg, så att de med de lägsta inkomsterna får en höjning på upp till 7 000 kronor/år. Detta är beslutat och kommer i september i år.
- Ökade inbetalningar till pensionssystemet, så att pensionerna kan höjas rejält – strukturellt och långsiktigt. Genom att höja den pensionsavgift som arbetsgivarna betalar in från 17,21 till 18,5 procent, så skulle pensionsrätten beräknas på hela lönen (inte som i dag på endast 93 procent av lönen).
Om de borgerliga vägrar gå med på Shekarabis förslag om höjda pensioner, så skulle Socialdemokraterna friare kunna driva stabilt höjda pensioner som en valfråga genom att lämna pensionsgruppen – utan att riva upp pensionssystemet.
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken
