Daniel Färm: Detta är den hemliga S-strategin

När det har behövts som mest har socialdemokratin visat sig från sin allra starkaste sida. Ställd inför vår tids stora kriser – pandemin, klimatkrisen och migrationskrisen – har Brantings, Palmes och Lindhs nutida efterföljare visat att politik och regeringsduglighet spelar roll. Det är viktigt. För det är alltid de sämst ställda och de breda löntagargrupperna som drabbas hårdast i kriser.

Vi är fortfarande mitt uppe i en akut krishantering. Pandemibekämpningen behöver under en tid framöver stå i centrum för regeringens arbete. Men socialdemokratin som parti behöver nu i ökad utsträckning fokusera på det samhälle som ska växa fram när den akuta pandemin väl är över. Då kan vi bygga något bättre.

Visst behöver socialdemokrater fortsätta hantera frågor som migration och klimat.

Ordning och reda i migrationspolitiken bygger på några grundprinciper:

• respekt för asylrättens grundprinciper – inklusive första säkra asylland och återvändande vid avslag;

• en invandring som utgår från förutsättningarna för integration och delat ansvar inom EU, men inget totalstopp;

• kraftigt minskad arbetskraftsinvandring.

Att klimatkrisen löses både effektivt och rättvist är av existentiell betydelse.

Men underliggande finns hela tiden jämlikhetskrisen: de kraftigt ökande klyftorna, det orättvisa skattesystemet, bristerna inom skolan, äldreomsorgen, sjukvården och socialförsäkringarna samt otryggheten och ojämställdheten på arbetsmarknaden.

Om åtta månader är det partikongress. Nu skrivs och behandlas motioner. Det betyder att detta år är en tid att drömma om hur ett bättre samhälle kan se ut, en tid för samhällskritik, och en tid för kloka lösningar på inte minst jämlikhetskrisen.

Vissa har felaktigt påstått att socialdemokratins strategi bara är att skälla på SD – inte prata egen politik. Det är trams.

Det är förvisso inte orimligt att lyfta moderatledarens anmärkningsvärda besked att han tänker inkludera Sverigedemokraterna i sitt regeringsunderlag. Det vore tjänstefel att inte påpeka vad detta innebär. Vi har nu ett hårt högerblock i svensk politik. Löntagarfientliga skattesänkardogmatiker har gått samman med den kristna högern och extremhögern. Valet 2022 blir ett tydligt vägval.

Men socialdemokratin bör inte göra huvudmotståndarna till huvudpersoner. Det har ingen gjort heller. Uppskattningsvis 80–90 procent av partiledningens och S-ministrarnas kommunikation handlar om egen politik.

Jag kan nu däremot avslöja den egentliga, ”hemliga”, socialdemokratiska strategin:

1. Bristerna inom välfärden ska lösas. Ökade resurser till skolan, sjukvården och äldreomsorgen samt pensioner bör alltid gå före stora skattesänkningar.

2. Fler och tryggare jobb är den främsta frihetsmekanismen för vanligt folk.

3. Minskade klyftor och orättvisor ska adresseras. Mellan låg- och höginkomsttagare. Mellan kvinnor och män. Mellan utlandsfödda och inrikesfödda. Mellan stad och land.

4. Klimatomställningen ska genomföras – så rättvist som möjligt.

5. Demokratin ska värnas. Fri media, fri kultur, fria val, fri folkbildning och fria folkrörelser måste skyddas mot högerns nedskärningar och klåfingrighet.

Detta (plus möjligtvis ytterligare någon punkt) lär vara socialdemokratins strategi. Nu, som alltid.