Daniel Färm: ”Den som använder fel ord ska dö”
”No go-zon”, ”utsatta områden” eller ”politiskt eftersatta områden”? Och: ”handikapp”, ”funktionsvariation” eller ”funktionsrätt”? Vilka ord vi använder betyder något. Det är särskilt viktigt när vi diskuterar politik, som har en så starkt normerande funktion. Och kanske i synnerhet när vi diskuterar invandring och att bryta segregation.
ett allt för oförsonligt förhållningssätt till den som ännu inte har lärt sig rätt terminologi riskerar att exkludera fler från debatten
Men ett allt för oförsonligt förhållningssätt till den som ännu inte har lärt sig rätt terminologi riskerar att exkludera fler från debatten. Det är viktigt att verka för att de ord vi använder har en betydelse som motsvarar våra värderingar, som visar på nyanser och som inte bidrar till att stigmatisera eller kränka den som omtalas.
Därför finns det en poäng med att hellre tala om ”politiskt eftersatta områden” än om ”invandrartäta områden”. Eftersom stora delar av den offentliga diskursen om dessa områden handlar om olika typer av samhällsproblem (skjutningar, arbetslöshet, hedersförtryck, parallellsamhällen, och så vidare), så är det sympatiskt att visa på eftertänksamhet kring vad problemet är.
På så vis visar vi att vi förstår att det grundläggande problemet inte är alla invandrare (som dessutom är så många att de bor tätt), utan en politik som har misslyckats med att skapa bra, trygga och utvecklande livsvillkor för alla i det aktuella området.
När integrationen brister är det för att politiken har misslyckats eller aldrig ens försökt att lyckas. Området blir politiskt eftersatt.
Visst har individen ett ansvar, men grogrunden till gängkriminalitet, segregation och parallellsamhällen med unkna värderingar är klyftor och skilda förutsättningar i skolan, på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Detta är frågor som påverkas starkt av politiska beslut och politisk vilja. När integrationen brister är det för att politiken har misslyckats eller aldrig ens försökt att lyckas. Området blir politiskt eftersatt.
Att istället använda begrepp som ”no go-zon” om ett område med låg socioekonomisk standard, stor andel utrikesfödda och problem med gängkriminalitet är dock direkt felaktigt. Det är ett begrepp som har lanserats av högerdebattörer för att signalera att problemen i dessa områden har gått så långt att situationen är utom kontroll.
På detta vis kan vi föra en problematiserande diskussion om användandet av olika begrepp. Men det blir problematiskt om reaktionen på användande av ”fel” begrepp blir allt för hård.
Ofta beror användande av ett inte helt uppdaterat begrepp snarare på okunskap eller osäkerhet än på politisk övertygelse baserad på över- och underordning.
Ofta beror användande av ett inte helt uppdaterat begrepp snarare på okunskap eller osäkerhet än på politisk övertygelse baserad på över- och underordning.
Det finns ofta anledning för den som har lärt sig att använda korrekta och väl genomtänkta begrepp att inta en mjukt folkbildande position: Påtala gärna vilka begrepp som är att föredra utan att ifrågasätta den andres intentioner eller skriva hen på näsan. Men exkludera inte människor från det politiska samtalet genom att inta en mer hånfull inställning. Den som använder ”fel” ord behöver inte vare sig idiotförklaras eller få ett retoriskt dödsstraff. Ett sådant oförsonligt förhållningssätt skapar bara ängslighet. Och ängslighet är inte bra – om man vill lösa samhällsproblem.
Tvärtom: Vi behöver fler som vågar delta i det offentliga samtalet. Då kommer inte sällan ett underskattat nyord till användning: snälltolka (åtminstone om det är någon som inte aktivt och medvetet sprider hat och kränkningar).
Daniel Färm är politisk redaktör förAktuellt i Politiken