Daniel Färm: Dags för S att tydligare bejaka ny kärnkraft

(S)amhällsanalys pågår: kärnkraftsfrågan

Det handlar inte om att föra en lika banal och djupt missvisande politik i frågan som högerpartierna. Ny kärnkraft är knappast lösningen på de närmaste årens behov av mer fossilfri och billig el, eftersom det tar sju till femton år att bygga ett nytt kärnkraftverk.

Högerpartierna har alltså haft en både ohederlig och onödigt konfrontativ argumentation i kärnkraftsfrågan

Till det kommer att högerpartiernas lögner om ansvaret för nedläggningen av Ringhals 1 och 2 har förpestat samtalsklimatet i frågan. Liksom att man vägrar att se eller erkänna det ansvar som Reinfeldtregeringen själv hade för att bädda för nedläggningarna. Högerpartierna har alltså haft en både ohederlig och onödigt konfrontativ argumentation i kärnkraftsfrågan.

Men Socialdemokraternas syn på frågan har å andra sidan onekligen präglats av viss tvehågsenhet och otydlighet. Det finns flera skäl till det:

• Respekten för resultatet av folkomröstningen 1980.
• En vilja att inte stöta sig med de många miljöengagerade partiaktiva.
• En genuin oro för de problem som finns vid brytning, drift och slutförvar.
• Ett behov av att inte stöta sig med en potentiellt avgörande koalitionspartner som Miljöpartiet, för vilka kärnkraftsmotstånd är en central del av partiets identitet och varumärke.
• Men samtidigt en insikt om att kärnkraft är helt central för att industrin och hushållen ska få tillgång till relativt billig, fossilfri och planerbar el, och spelar en roll för klimatomställningen.

Socialdemokraternas linje i frågan har länge därför varit motsägelsefull

Socialdemokraternas linje i frågan har länge därför varit motsägelsefull, vilket också återspeglades i energiöverenskommelsen 2016, som både Miljöpartiet och Moderaterna var med på – men gjorde radikalt olika tolkningar av.

Å ena sidan har Socialdemokraterna länge bejakat befintlig kärnkraft. Å andra sidan står partiet bakom energiöverenskommelsens mål om en helt förnybar energiförsörjning 2040 – ett mål som inte inkluderar någon kärnkraft. Vilket dock inte innebär något slutdatum för när (eller om) kärnkraft ska vara avvecklad. I valrörelsen 2022 sa partiet att det behövs mer el från alla fossilfria energikällor – alltså även kärnkraft. Men några månader tidigare fattade partikongressen beslut om att man ville möjliggöra en utfasning av kärnkraften.

Tydligt? Nej, knappast. Men det blir inte tydligare än så när man har haft fokus på att balansera olika intressen och åsikter istället för att utgå från en analys av vad som krävs för att ge både industrin, transportsektorn och hushållen billig och leveranssäker (nåja) fossilfri el framöver.

Det finns också idag olika uppfattningar inom partiet. Partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg har öppnat upp för att partiet tydligare ska säga ja till nya kärnkraftsreaktorer nu när elpriset gör att det kan vara affärsmässigt mer intressant att investera i ny kärnkraft. SSU:s förbundsstyrelse kommer snart med ett nytt förslag till en förnyad energipolitik. Där diskuteras kärnkraftens roll i ett framtida elsystem. Klimatengagerade socialdemokrater som Kalle Sundin, Emil Bustos och Elis Örjes är uttalat positiva till ny kärnkraft. Och redan under fjolårets valrörelse gjorde klimatminister Annika Strandhäll och energiminister Khashayar Farmanbar ett gemensamt utspel som definitivt uppfattades som en öppning för ny kärnkraft, samtidigt som partiet ändrade formuleringar i enkätsvar och på hemsidan – i mer positiv riktning.

Men nu – ett år (och en smärre energikris) senare – har samma Annika Strandhäll gått ut och markerat tydligare mot ny kärnkraft. Som ordförande för S-kvinnor och f d klimatminister är Strandhäll en tung röst, som vi är många som uppskattar och har stor respekt för.

I denna fråga kan det dock vara så att stödet för en omsvängning ändå är större. Det finns i så fall flera skäl för det:

kärnkraft är långsiktigt en klimatsmart (och kraftfull) energikälla

• Klimatet först. Kärnkraftsfrågan innehåller som sagt flera mål- och intressekonflikter. Det finns risker och problem både med uranbrytning, risker vid en olycka eller sabotage och många obesvarade frågor om slutförvar. Man ska ha stor respekt för alla dessa frågor. Men till syvende och sist så handlar politik ändå om att göra avvägningar inte minst i svåra vägvalsfrågor med komplexa målkonflikter. Och klimatomställningen är vår tids stora ödesfråga. Därför behöver socialdemokratin vara beredd att göra en ny bedömning av hur de högst eventuella och lokala/regionala riskerna (som absolut ska minimeras hur som helst) ska vägas mot det definitiva, irreversibla och globala katastrofala följderna av en (ännu mer) misslyckad klimatomställning. För kärnkraft är långsiktigt en klimatsmart (och kraftfull) energikälla.

• Öppenhet inför och beredskap att bejaka teknikutvecklingen även på kärnkraftsområdet. Socialdemokratin är en teknikoptimistisk rörelse, som med stor nyfikenhet följer de olika teknologier – bland annat små modulära reaktorer och fjärde generationens kärnkraftsteknologi – som det nu forskas på och bedrivs utvecklingsprojekt kring. Potentialen i ny fossilfri och säkrare kärnkraft är större än riskerna.

• Behov av mer billig fossilfri el. Energikrisen och de kraftigt höjda elpriserna har med all önskvärd tydlighet visat att Sverige behöver mer billig och fossilfri el både på kort och längre sikt. De svenska hushållen kommer inte acceptera något annat än en stabil och säker elproduktion och -leverans framöver. Ny kärnkraft är inte svaret på det kortsiktiga behovet, men kan definitivt vara det på längre sikt. Det nya samhällets behov av mer fossilfri el lär inte stanna år 2030 eller 2040.

Det höjda elpriset gör att viljan att investera i ny kärnkraft nu faktiskt kan öka rejält

• Ökad lönsamhet i ny kärnkraft. Det höjda elpriset gör att viljan att investera i ny kärnkraft nu faktiskt kan öka rejält. Just sådana investeringar har lyst med sin frånvaro sedan 2016, när elpriserna var mycket låga. Med dagens höga elpriser har till och med Vattenfall påbörjat förstudier för att bygga nya reaktorer.

• Säkrare och smartare kärnkraftsteknologi. Om – jag säger om – den så kallade fjärde generationens kärnkraft faktiskt blir verklighet, så kan den bidra till att lösa flera problem:

a) Den kan använda dagens ”uttjänta” kärnbränsle, som har mycket stora mängder energi kvar. Det skulle i så fall minska och förkorta behovet av slutförvar rejält.

b) Den nya kärnkraftsteknologin är tänkt att kylas med metall. Det skulle vara en betydligt säkrare kärnkraftsteknologi än den hittillsvarande teknologin, med kraftigt reducerad risk för olyckor och härdsmältor (som redan med dagens säkerhetskrav är mycket låg, inte minst i Sverige).

en fråga som rimligtvis bör lyftas under partiets pågående förnyade samhällsanalys

Detta är en fråga som rimligtvis bör lyftas under partiets pågående förnyade samhällsanalys, mer specifikt av arbetsgruppen som leds av partiets näringspolitiska talesperson Fredrik Olovsson – med IF Metalls ordförande Marie Nilsson, Malmösossarnas ordförande, riksdagsledamoten Joakim Sandell samt Skellefteås kommunalråd Evelina Fahlesson som övriga i gruppen.

Nu är tid för tydlighet i denna för klimatet, elpriserna och jobben så viktiga fråga. Nästa steg blir att konkretisera en plan för hur ny kärnkraft ska få bra förutsättningar. Helst inom ramen för en ny bred, blocköverskridande energiöverenskommelse. Investeringar i elsystem kräver långsiktiga spelregler.

Daniel Färm är politisk redaktör

 – – –

Faktaruta: Socialdemokraternas politiska arbetsgrupper

• Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje
  Björn Wiechel, Elsa Alm, Sara Kukka Salam
  
  
• Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk
  Lawen Redar, Maria Sayeler Behnam, Kristoffer Lindberg
  
  
• Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid
  Mattias Vepsä, Lasse Johansson, Emma Fastesson Lindgren
  
  
• Föregångslandet Sverige – världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el
  Fredrik Olovsson, Marie Nilsson, Evelina Fahlesson, Joakim Sandell
  
  
• Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet
  Anna-Caren Sätherberg, Jytte Guteland, Peder Björk
  
  
• En ung generation med framtidstro
  Amalia Rud Pedersen, Josefine Helleday, Anton Hammar
  
  
• Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering
  Lars Isacsson, Sofia Skönnbrink, Eva Ballovarre
  
  
• Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället
  Niklas Karlsson, Aida Birinxhiku, Mattias Tegner
  
  
• Fler ska vilja arbeta i välfärden
  My Alnebratt, Krister McCarthy, Marika Bjerstedt Hansen
  
  
• Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla
  Annika Strandhäll, Linda Palmetzhofer, Per-Olof Sjöö
  
  
• De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas
  Teresa Carvalho, Ardalan Shekarabi, Fredrik Lundh Sammeli, Lisa Nåbo