Daniel Färm: Dags att stoppa dagens sjuka skolmarknad
Samtidigt som rektorer inte har råd att hålla en god undervisning, så tjänar skolkoncernen Thoren nästan en miljard kronor. Det är ett sjukt system, skriver Daniel Färm.
Ännu en friskoleskandal är under uppseglande. En majoritet av gymnasieskolorna i en av de största skolkoncernerna, Thorengruppen, har fått svidande kritik av Skolinspektionen. Eleverna får ingen undervisning alls onsdag till fredag första månaden på terminen, lärare undervisar i två parallella lektioner samtidigt, och matematiklektioner hålls utan lärare.
Rektorer pekar på att de inte har råd att hålla en tillräckligt god nivå på undervisningen, eftersom de måste förhålla sig till mycket begränsade budgetar för varje skola. Samtidigt har Thorenkoncernen de senaste åren gjort en vinst på nästan en miljard kronor.
Det är lätt att med bländverk lura elever som saknar samlad information om vad det innebär att gå på dessa skolor
I ett fungerande skolsystem – eller ens en fungerande marknad – borde Thorengruppens dåliga skolor inte få fortsätta. Men blivande elever som besöker ett ”öppet hus” i en av koncernens skolor inför skolvalet avslöjar vilken metod som används: ”goodiebags” med godis och nyckelringar. Det är lätt att med bländverk lura elever som saknar samlad information om vad det innebär att gå på dessa skolor.
Skandalen med Thorengruppens skolor är bara den senaste i en lång rad avslöjanden om friskolekoncerner som drivs mer av att göra vinst på skattebetalarnas pengar än av att ge eleverna en bra undervisning.
Fristående skolor har genomgående lägre andel behöriga lärare än kommunala, saknar oftare bra bibliotek, skolgårdar och idrottshallar – och ger oftare elever missvisande glädjebetyg. Med sofistikerade metoder värvar de aktivt mer högpresterande elever från studievana hem, och försöker undvika att ta emot mer kostsamma elever med särskilda behov.
friskolereformen har blivit en gynnsam marknad för skolkoncerner snarare än att ge små, ideella kooperativ och andra engagerade pedagogiska alternativ en chans
Ett av grundproblemen är alltså att friskolereformen har blivit en gynnsam marknad för skolkoncerner snarare än att ge små, ideella kooperativ och andra engagerade pedagogiska alternativ en chans.
Friskolekoncernerna tjänar pengar genom att hålla nere kostnaderna för undervisningen och locka nya, ”lönsamma”, elever med högst tveksamma marknadsföringsmetoder.
Ansvaret för detta ovärdiga, orättvisa och stötande skolsystem vilar tungt på de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, som fortsätter att kämpa med näbbar och klor för de stora skolkoncernernas rätt att tjäna pengar på skattemedel.
Samtidigt ser vi vissa tecken på en förändring. Miljöpartiet har sedan länge övergett sin tidigare onyanserade friskolevurm. Nu har även Centerpartiet börjat svänga. Den nya partiledaren Muharrem Demirok bryter med Annie Lööfs och tidigare centerledares närmast nyliberala syn på friskole- och skolvalssystemen.
Även flera borgerliga ungdomsförbund och opinionsbildare ifrågasätter varför Sverige ska ha världens mest nyliberala marknadsskola.
Socialdemokraterna har mycket att vinna på att pressa regeringen i frågan om det orimliga friskolesystemet
Socialdemokraterna har mycket att vinna på att pressa regeringen i frågan om det orimliga friskolesystemet. Sverige behöver en skola för alla – inte ett skolsystem som är till för vinstdrivande skolkoncerner.
Daniel Färm är politisk redaktör
