Daniel Färm: BRICS+ nya världsordning – för den starkes rätt?

Putinrysslands aggression utgör ett allvarligt hot mot Sverige och övriga Europa. Men utifrån en bredare omvärldsanalys är läget ännu allvarligare. För Putins aggression är bara ett första större uttryck för ambitionen om en ny världsordning – baserad på den starkes rätt. Ryssland kommer inte besegras i Ukraina om inte Kinas ambition att etablera en ny världsordning stoppas.

Kina leder de facto BRICS+, en koalition av regionala stormakter (se faktaruta). De vill ha intressesfärer och slippa kritik för bristande demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter i sina länder. Udden är tydligt riktad mot den liberala demokratin i allmänhet och USA:s ledande roll i synnerhet. Detta är ett av de övergripande hot som Försvarsberedningen pekade på i sin säkerhetspolitiska rapport från i somras.

Västs relativa svaghet blir särskilt påtaglig om Trump vinner presidentvalet i november – och sedan drar sig ur Nato

BRICS+-länderna och dess allierades ekonomiska styrka kan på många sätt mäta sig med västs. Västs relativa svaghet blir särskilt påtaglig om Trump vinner presidentvalet i november – och sedan drar sig ur Nato, lämnar andra internationella samarbeten och stoppar stödet till Ukraina. Det är allvarligt. För det är just den ekonomiska styrkan som ofta är avgörande.

Källa: IMF

Den sammanlagda BNP för västländerna är förvisso knappt dubbelt så stor (58 000 miljarder dollar) som BRICS+-ländernas (31 000 miljarder dollar). Men tillväxten i de senare är betydligt större. Och om Trump drar ur USA från de västliga samarbetena så blir BRICS+-ländernas och deras direkt allierades BNP lika stor som återstående västländers.

Källa: Globalfirepower.com

Samma sak gäller försvarsbudgetarna. En färsk genomgång visar att västländernas samlade försvarsanslag 2023 är betydligt större än BRICS+-ländernas: 1 228 miljarder dollar mot 466 miljarder dollar. Men om vi drar undan USAs gigantiska försvarsbudget har återstående västländer bara samma storlek på försvarsbudgetarna som BRICS+-länderna: 466 miljarder dollar.

Dessutom har BRICS+-länderna betydligt starkare guld- och valutareserver än västländerna – med eller utan USA: 5 522 miljarder mot 3 200 miljarder.

Brasilien och Sydafrika har vägrat kritisera Rysslands invasion av Ukraina

BRICS+-samarbetet är förvisso inte tillnärmelsevis lika nära och genomarbetat som de västliga samarbetena och globala regelsystemen. Det finns också stora skillnader mellan flera av länderna. Men ett tydligt exempel på BRICS+-samarbetets politiska betydelse är att både Brasilien och Sydafrika har vägrat kritisera Rysslands invasion av Ukraina.

Vi kan dra några slutsatser av detta:

1. Den nya svenska säkerhetsstrategin behöver ta framväxten av en bipolär världsordning under Kinas ledning i beaktande.
2. Sverige, övriga EU och övriga Natoländer behöver förbereda en strategi för hur ländernas säkerhet och den regelbaserade världsordningen ska tryggas om USA under Trump lämnar Nato och tunga FN-samarbeten.
3. Sverige, övriga EU och Nato behöver intensifiera stödet till Ukraina. För om Ryssland förlorar kriget så innebär det ett rejält bakslag för den nya världsordningen. Och vice versa…
4. Sverige behöver verka för att länder som idag lockas av Kinas och Rysslands kritik av den rådande världsordningen istället tar tydligt avstånd från en världsordning baserad på den starkes rätt.

Hur ser då den svenska beredskapen för dessa övergripande säkerhetshot ut? På punkt efter punkt har högerregeringen under pågående Folk och försvars rikskonferens visat på bristande förståelse för det övergripande hotet.

På en direkt fråga om BRICS+-samarbetet svarade utrikesminister Tobias Billström undfallande och relativiserande.

Ingen företrädare för högerpartierna har i tal eller på annat sätt lyft hur en eventuell Trumpseger i höst skulle påverka den svenska säkerheten.

Regeringen säger nej till Socialdemokraternas förslag om statliga garantier för att öka produktionen av ammunition för att skicka till Ukraina.

den som accepterar ”den starkes rätt” i vissa sammanhang saknar trovärdighet när man talar mot en världsordning baserad på just den principen i andra sammanhang

Och den svenska högerregeringen tycks närmast aktivt verka för att stöta bort länder i det globala syd som kan lockas av Kinas och Rysslands kritik av den gällande världsordningen. Genom det kraftigt sänkta biståndet. Och genom att ensidigt stötta Israels oproportionerliga dödande av civila palestinier i Gaza. För den som accepterar ”den starkes rätt” i vissa sammanhang saknar trovärdighet när man talar mot en världsordning baserad på just den principen i andra sammanhang.

Högerregeringen saknar därför det ledarskap som krävs för att möta de största säkerhetshoten.

I kontrast kan nämnas att Magdalena Andersson i sitt anförande på Folk och försvars rikskonferens lyfte just risken för att den regelbaserade världsordningen ersätts med en som präglas av den starkes rätt.

Politik handlar om vägval och ledarskap – också i säkerhetspolitiken.

Daniel Färm är politisk redaktör

Fakta

Medlemmar BRICS+:

• Kina
• Ryssland
• Indien
• Brasilien
• Sydafrika
• Saudiarabien (ny)
• Förenade Arabemiraten (ny)
• Iran (ny)
• Egypten (ny)
• Etiopien (ny)
• Argentina (ny)

Ytterligare 20 länder från det globala syd har formellt ansökt om medlemskap och ett 40-tal har uttryckt intresse för att gå med i blocket. Dessutom är ett antal länder direkt eller informellt allierade med BRICS+-länderna, exempelvis Nordkorea, Belarus och Syrien.

Definitioner:

• ”Väst” = EU- och Natoländerna (minus Ungern och Turkiet, som inte får anses vara tillförlitliga partners i relation till BRICS+), Japan, Sydkorea, Nya Zeeland, Australien, Schweiz, Ukraina, Taiwan och Israel.
• ”BRICS-allierade” = de centralasiatiska staterna, Belarus, Syrien, Libanon, Myanmar, Venezuela, Kuba, Kuwait, Qatar, Bahrain och Oman.
• Osäkra = övriga länder, framför allt i Afrika, Latinamerika och Asien som inte har något mer långtgående politiskt samarbete med endera ”blocket”.