Daniel Färm: Borgerliga skolsystem ökar klyftorna
I stället för att bryta klassklyftorna, så förstärker dagens borgerliga skolsystem en över- och underordning i det svenska samhället.
It´s the skolan, stupid! I stället för att bryta klassklyftorna, så förstärker dagens borgerliga skolsystem en över- och underordning i det svenska samhället – på fler sätt än genom problemen med friskole- och skolvalsystemen:
1. Ett orättvist betygssystem. Jan Björklunds myter om flum och lata elever ledde till orimliga krav på perfekta prestationer enligt strama kunskapsmål – i stället för att ge förutsättningar för formativa bedömningar för en kontinuerlig kunskapsinlärning. Det skapar betygshets och kraftigt ökad psykisk ohälsa bland elever. Systemet stämplar framför allt elever från studievana och välbärgade hem som ambitiösa och framgångsrika (som ska premieras) – medan andra stämplas som svaga och lata (som trycks ned). Detta återföder och förstärker klassklyftorna. Med betyget ”F” stämplas var sjunde grundskoleelev som underkänd och misslyckad, och vägras behörighet till något nationellt gymnasieprogram. Resultatet? Tappad självkänsla och stor risk för utanförskap.
2. Det kompensatoriska uppdraget misslyckas. Många elever får inte samma chans att klara skolan, trots att många skolor och lärare verkligen kämpar och försöker. Stöden till elever med särskilda behov, elever med annat modersmål än svenska och elever från studieovana hem har brustit i många skolor – inte minst friskolor. Tillgången till speciallärare och extra resurser varierar starkt mellan olika skolor. Det handlar om brist på resurser för att många framför allt borgerliga kommuner prioriterar låg skatt framför ökade resurser till skolan – och en bristande vilja hos borgerliga att satsa på ”svaga” elever.
Socialdemokraterna har under ledning av skolminister Lina Axelsson Kihlblom gått på offensiven.
3. Bristande tillit till och förutsättningar för lärarna. Många lärare skulle behöva mer tid att förbereda och återkoppla efter lektionerna – och mindre tid för diverse social konflikthantering. Väl förberedda lektioner skulle gynna de elever som har vissa inlärningsproblem.
4. Acceptans för obehöriga ”lärare”. Elever har rätt att mötas av en utbildad lärare i undervisningen. Men alltför ofta – inte minst på friskolor – är det inte en utbildad och legitimerad lärare som håller i lektionerna. Det beror på att friskolor vill pressa kostnaderna – och att läraryrket inte har blivit tillräckligt attraktivt. Nu behöver svensk skola i stället locka fler duktiga kunskapsförmedlare att bli lärare. Det kräver bättre villkor och förutsättningar för lärarna.
Socialdemokraterna har under ledning av skolminister Lina Axelsson Kihlblom gått på offensiven. Skärpta krav för att motverka marknadsskolans effekter kombineras med ökad tilltro till professionerna och – inte minst – en beredskap att prioritera resurser till skolan.
Som i Södertälje, där S-kommunalråden Boel Godner och Elof Hansjons redan för flera år sedan satte tre prioriteringar för att bryta problemen med segregation, kriminalitet och utanförskap i kommunen: 1. Skolan. 2. Skolan. Och 3. Skolan!
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken
