Bygg nya stambanor!
Infrastrukturfrågor brukar inte spela så stor roll i valrörelser, men i år borde järnvägs- och miljövänner få klart för sig vilka risker som finns med M vid rodret.
Regeringens stora satsningar på nya stambanor är bra och nödvändig. Samtidigt är det tydligt att det största hotet mot järnvägens utveckling är en högerregering efter valet i höst.
Regeringens beslut om rekordmycket pengar till den nya planen för transportinfrastrukturen är mycket bra. Den fortsätter lägga tyngdpunkten på utveckling av järnvägen och innehåller en stor satsning på nya stambanor. De tre planerade sträckorna Ostlänken (Järna–Linköping), Göteborg–Borås och Lund–Hässleholm får över 100 miljarder. Viktigt är också att tempot hålls uppe i hela projektet med pengar för planering av mellanliggande sträckor Linköping–Borås och Jönköping–Hässleholm.
Det finns frågetecken för hur snabbt bygget kan genomföras. Efter flera års förhandlingar är nu Trafikverket och Linköpings respektive Norrköpings kommuner ense om sträckor och nya resecentrum. I Skåne är två blå kommuner starkt kritiska till projektet som helhet, men också till var de nya spåren ska dras. Lyckligtvis har regionen engagerat sig starkt i planeringen och lyckats arbeta fram ett förslag som förefaller kunna tillgodose både Trafikverket och kommunerna. Kanske visa av erfarenheten från planarbetet med sträckan Malmö–Lund vars utbyggnad försenades många år av kommunala veton och blir klar först 2023.
Infrastrukturfrågor brukar inte spela så stor roll i valrörelser, men i år borde järnvägs- och miljövänner få klart för sig vilka risker som finns med M vid rodret.
Västra Götalandsregionen har det svårare. Västlänken tog lång tid att få fart på och nu bromsas järnvägen till Borås av Härryda kommuns moderata kommunstyrelseordförande, som kräver två stationer i kommunen. Både en på Landvetter flygplats och en i Mölnlycke. Jag tycker det reser frågan om riksintresse kontra kommunala veton. Den diskussionen förs runt vindkraft, men behövs för järnvägen om nya stambanor ska stå klara till 2045.
Den största risken för järnvägens utveckling är dock en ny konservativ regering. Alliansregeringen som tillträdde 2006 lyfte ut Norrbotniabanan ur planen. Med den utveckling våra två nordligaste län genomgår var det mindre lyckat. De avbröt också bygget av tredje spåret i Stockholm. Efter många års tvekan och förhandlingar började sedan Citybanan byggas och blev klar först 2017. Ostlänken försvann ur planeringen när finansminister Borg dömde ut den. Alla fyra partierna är emot nya stambanor.
Infrastrukturfrågor brukar inte spela så stor roll i valrörelser, men i år borde järnvägs- och miljövänner få klart för sig vilka risker som finns med M vid rodret.
Erik Söderberg, socialdemokrat i Linköping
