Annons:
Annons:

Bra att S svänger om kärnkraften

Miljörörelsens globala kärnkraftsfobi är klimatkampens mest förödande misstag. Foto: Wolfgang Stemme.

Med mod har S äntligen återvänt till att ge kärnkraft det oumbärliga stöd som klimatkampen så desperat behöver.

Utsläppsfri el är klimatets bästa verktyg. Vind, vatten och kärnkraft i samverkande balans. Allt behövs.

Tack partiledningen! Som bonus vinns väljare som annars röstat blått och högern försvagas.

Miljöpartiet har goda intentioner, men i klimatfrågan bär de dessvärre skygglappar. 2014 stod kärnkraftsindustrin, trots låga elpriser, på tröskeln till nysatsning. Då krävde MP nedläggning och straffskatter, som knäckte den effektleverans som i dag saknas. Spiken i kistan blev portalparagrafen i energiöverenskommelsen, om 100 procent förnybart till 2040. Rött ljus för varje vd som funderar på kärnkraft. Tio förlorade år.

Miljörörelsens globala kärnkraftsfobi är klimatkampens mest förödande misstag.

Om S får bilda regering efter valet är det avgörande att MP inte får avgörande inflytande över klimatpolitiken. Miljörörelsens globala kärnkraftsfobi är klimatkampens mest förödande misstag. I dag har pendeln vänt och kärnkraft välkomnas.

Viktigast nu är att upprepa den energisamling som S inbjöd till. A och O är att portalpunkten om 100 procent förnybart byts till 100 procent utsläppsfritt. Vidare måste den geografiska begränsningen omedelbart bort. För detta behövs inga utredningar.

Vidare måste Sverige snarast ändra vår energilagstiftning så att den lever upp till EUs krav, med ett övergripande juridiskt systemansvar. Detta lyckades Sverige trolla bort, vilket lett till en förödande lagmässig otydlighet. ”Systemansvar för el-överföring” blev ”elnät”, vilket betyder att kraftproducenter i dag slipper bry sig om och helheten. Helhetsansvar belönas inte. Det kortsiktiga dagsintresset styr. Långsiktigheten lider. Lär av och läs Maja Lundbäck i ”Elsystemkrisen”!

Utredningen om ändrat regelverk för fabrikstillverkad modulär kärnkraft måste påskyndas. Det är juridiska skäl, inte tekniska, som gör att kärnkraft tar lång tid att bygga, med oändliga förhalande överklaganden. I Asien bygger man sedan länge förstklassig kärnkraft repetitivt på cirka sex år. Den juridiska handläggningen måste tas ner till rimliga minimum. Samma problem brottas nu också vindkraften med.

Till sist måste Sverige, med rika uranfyndigheter, givetvis axla och dela världens ansvar för framtida uranbrytning. Givetvis med benhårda miljökrav och miljöövervakning. Allt kan göras säkert.

Staffan Lindahl, Sollentuna.

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.