Blerta Hoti: Segregationen får inte gå i arv

Om målet med samhällsutvecklingen är jämlikhet måste fler medborgare som bor och lever i Sverige kunna bra svenska. Svenska språket är hela samhällets gemensamma språk. Med större språkförmåga får individen mer egenmakt, klarar skolan, kommer in i arbete och blir en del av den svenska gemenskapen. 

Därför fortsätter vi socialdemokrater i Göteborg att – under motstånd från Moderaterna – driva på för språktest vid nyanställning i välfärden. Vi satsar även på språklyft med svenskundervisning på betald arbetstid för personal som behöver det.  Det handlar om att ta tillbaka kontrollen och stärka kvaliteten inom förskola, fritidshem, funktionsstöd och äldreomsorg så att medborgarna får den respekt och välfärd de förtjänar, oberoende av vart de är i livets skede.  

För mig är det uppenbart. 

Som sexårig flykting till Sverige hade jag inte samma förutsättningar som andra barn att lära mig svenska. Detta blev mer påtagligt under uppväxten i Angered, där knappt någon hade svenska som modersmål. När jag förväntades få hjälp med hemläxan behövde jag hjälpa min mamma med sin SFI-läxa. Utan den hjälp jag fått i skolan, genom idrott och på fritids hade jag aldrig kunnat plugga vidare eller engagera mig politiskt, än mindre bli kommunalråd.

I dag har segregationen förvärrats. För de barn som växer upp i hem där det knappt talas ett ord svenska är skolan och förskolan deras främsta chans att utveckla ett rikt språk. Ändå har vi i dag en situation där även personal som jobbar med barnen inte talar god svenska. 

Sverige förtjänar bättre. Segregationen påverkar barn särskilt hårt. Studier, kartläggningar och statistik konstaterar gång på gång att utrikesfödda barn och svenskfödda barn med utrikesfödda föräldrar får sämre livschanser än inrikes födda jämnåriga. 

I dag kan sexåringars ordförråd i socioekonomiskt eftersatta områden ligga på drygt 2 000 ord. För att klara av kraven i skolan, arbetsmarknaden och samhället i stort förväntas sexåringars ordförråd ligga på mellan 6 000 och 8 000 ord. Hänger man inte med i skolan är risken stor att barn skolkar, inte klarar av grundämnena och hamnar i destruktiva miljöer som kriminella gäng. 

Där är det inte språket, utan tuffheten som krävs för att bli någon. Hur många av våra barn i förorterna ska behöva skjutas till döds? 

Att bryta denna trend, att se till att segregationen inte går i arv, är en av socialdemokratins främsta uppgifter. Därför är det svenska språket en socialdemokratisk hjärtefråga.

Blerta Hoti (S) är oppositionsråd i Göteborg