Björn Fridén: Fyra fällningar och Expressen har inte lärt sig någonting
I måndags fällde Pressens Opinionsnämnd (PON) totalt sex nyhetsmedier för olika publiceringar i samband med metoo under hösten. PON har inga synpunkter på själva rapporteringen om metoo – bara att flera av namnpubliceringarna brister mot god journalistisk sed. Expressen åkte på imponerande fyra fällningar på en och samma dag. En av texterna var skriven av ingen mindre än chefredaktören Thomas Mattsson själv.
Det är kanske inte så konstigt. Expressen förstod tidigt vad metoo egentligen gick ut på: att klämma åt konkurrenten Aftonbladet. Kvinnors rättigheter var aldrig riktigt på deras agenda. Expressen namngav inte mindre än tre anställda på Aftonbladet för en serie anklagelser – från de väldigt konkreta till rent luddiga. Aftonbladet hade å andra sidan anständigheten att inte namnge den Expressenjournalist som blev föremål för liknande metoo-rapportering.
Det var just Thomas Mattsson som personligen namnpublicerade två av de Aftonbladetanställda i en osammanhängande exposé som fick ta upp fler sidor än ett normalt krig.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Men då är han inte en konsekvensneutral journalist. Då är han en aktivist.”[/blockquote]
När PON kom med sitt beslut kände sig Mattsson tvungen att kommentera alltsammans. Det blev inlägg i hans beprövade paradgren: munväder. I en text på över 6 000 tecken, alltså mer än dubbelt så lång som den här texten du läser nu, lyckas han egentligen inte få något sagt alls. Utom att hans publicistiska arbete inte förtjänar någon kritik. För hade den amerikanska pressen följt PONs tolkning av de pressetiska reglerna hade det inte blivit några artiklar om filmproducenten Harvey Weinstein. Och ”då hade vi aldrig hört talas om metoo”, slår Mattsson tvättsäkert fast.
Visst, om vi bortser från att New York Times som publicerade först hade mycket mer på fötterna än Expressen någonsin haft.
Men mycket mer intressant är att Mattsson alltså ursäktar sina publicistiska övertramp med deras samhällsnytta. Och det är han förstås fri att göra. Men då är han inte en konsekvensneutral journalist. Då är han en aktivist.
Metoo har radikalt förändrat samhället till det bättre. Metoo styrdes inte av medierna och det hade gått precis lika bra utan Expressen. Kvinnor världen över satte frågan på agendan av alldeles egen kraft och där är den kvar.
Världen har förändrats och det finns ingen väg tillbaka. Och nu försöker Sveriges slaskigaste tidning ta åt sig äran genom att spinna sin usla pressetik till något positivt. I stället för att lära sig något av PON och kanske ändra sitt arbetssätt.
Men som så ofta när man litar på Expressens inneboende anständighet blir man besviken.
