Biståndet måste höjas till 1 procent av BNI 

Sverige har länge varit känt som en humanitär stormakt. Genom ett starkt engagemang för internationell solidaritet har vi varit med och lindrat lidandet för miljontals människor världen över, oavsett om de drabbats av krig, naturkatastrofer eller fattigdom. Men i dag står vi inför en oroande utveckling: Sveriges bistånd minskar, samtidigt som de globala behoven ökar kraftigt. Nu är det hög tid att vi återtar ledartröjan och höjer vårt humanitära bistånd rejält i nästa budget.

Sverige har tidigare varit ledande i internationella insatser genom FN och andra organisationer. Vi har varit en av de största bidragsgivarna till exempelvis UNHCR och Världslivsmedelsprogrammet (WFP), som har spelat en avgörande roll i att rädda liv i krigsdrabbade länder som Syrien och Jemen. Genom vårt stöd har miljontals människor fått tillgång till mat, medicin och skydd.

Ett annat exempel är Sveriges tidigare bidrag till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, som varit avgörande för att bekämpa dessa dödliga sjukdomar i utvecklingsländer. Vårt minskade engagemang i denna fond har inte bara försvagat vår roll som ledare i kampen mot sjukdomar, utan också direkt påverkat möjligheterna att rädda liv. Det är här vi måste visa ledarskap och återigen bli en kraft för global hälsa och rättvisa.

Tyvärr har det svenska biståndet som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) stadigt minskat under senare år, både under den nuvarande regeringen och i Socialdemokraternas egna budgetmotioner. Från att ha varit ett land som gått i bräschen för internationellt ansvarstagande riskerar vi nu att tappa vår röst på den globala scenen.

Att Sverige skulle låta sitt bistånd sjunka till under 0,7 procent av BNI i en tid av ökande humanitära kriser är inte bara djupt olyckligt, det är också ett svek mot de värderingar vi säger oss stå för. Klimatförändringar, väpnade konflikter och ökande migration kräver internationellt samarbete och ett starkt humanitärt engagemang. Det är här Sverige har en unik möjlighet att göra skillnad.

Målet att nå 1 procent av BNI i humanitärt bistånd är inte bara moraliskt rättfärdigt, det är också helt realistiskt. Genom att prioritera biståndet i våra budgetar kan vi stegvis öka vårt stöd till internationella insatser och återta vår plats som föregångsland. Det skulle inte bara stärka vårt inflytande globalt, utan också bidra till att skapa stabilare samhällen, vilket på sikt är till fördel för hela världen – inklusive Sverige. 

Vi har alltid stått för internationell solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Men varför har vi då under flera år accepterat en neddragning av biståndet? Det är dags att vi visar våra väljare vilka vi är och återupprättar vårt förtroendekapital.

För Socialdemokraterna är detta en fråga om politiskt ledarskap och ideologisk trovärdighet. Vi har alltid stått för internationell solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Men varför har vi då under flera år accepterat en neddragning av biståndet? Det är dags att vi visar våra väljare vilka vi är och återupprättar vårt förtroendekapital.

Sverige har historiskt sett haft en central roll i arbetet för global rättvisa och humanitär hjälp. Det är vår plikt att upprätthålla denna roll och att återigen vara ett föredöme för andra länder. Genom att sätta ett tydligt mål om 1 procent av BNI till humanitärt bistånd kan vi visa att vi menar allvar med vår internationella solidaritet och att vi är beredda att investera i en bättre framtid för alla. 

Med det ökade globala behovet och de katastrofer som kontinuerligt slår hårt mot redan utsatta regioner kan vi inte vänta längre. Sverige har både resurserna och förutsättningarna att återta sin plats som en humanitär stormakt. Det är nu vi måste visa ledarskap och höja vårt bistånd till 1 procent av BNI. Genom detta kommer vi inte bara att rädda liv, utan också bidra till en mer rättvis och stabil värld.

Sverige har alltid stått upp för de mest utsatta. Låt oss inte tappa den kursen nu.

Nils Wessling
ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet i Värmland