Åtta av tio tjejer vittnar om machokultur på byggprogram

Simon Johansson, elev på byggprogrammet, Kristina Gustafsson, nyexaminerad betongarbetare, Anna Ekström, utbildningsminister, och Johan Lindholm, Byggnads ordförande, diskuterar machokultur. Foto: Maria Persson/AiP

Jargongen kan vara hård på byggarbetsplatserna. Nu visar en undersökning som Byggnads låtit göra att machokulturen finns redan på byggprogrammet.

Fackförbundet Byggnads har ett pågående projekt sedan lång tid tillbaka, kongressbeslut 2014, för att öka jämställdheten i byggbranschen. Det behövs.

I dag på morgonen presenterade Byggnads sin rapport ”En värld för män och inga andra” som bygger på en unik undersökning av yrkesprogrammen som Kantar Sifo gjort på uppdrag av fackförbundet. Siffrorna talar sitt eget språk.

30 procent av tjejerna uppger att de inte har tillgång till kläder och utrustning som passar dem, jämfört med åtta procent av killarna. 23 procent av kvinnorna som är elever känner sig inte alltid trygga när de byter om och 25 procent av dem känner sig inte alltid trygga vid toalettbesök. 37 procent av de unga anser att de ibland eller ofta upplever att lärare eller andra vuxna på skolan skämtar eller pratar på ett sätt som går att ta illa vid sig av. Nästan så många som åtta av tio tjejer tycker att det finns en machokultur på yrkesprogrammet inom bygg. Det är dock bara fyra av tio lärare som håller med om detta, vilket i sig borde vara anledning till oro. En stor andel av eleverna anger mycket riktigt också att de inte tycker att lärarna gör tillräckligt när någon behandlas illa eller kränks.

Med på släppet av rapporten fanns även Anna Ekström, socialdemokratisk utbildningsminister, som själv besökt en stor mängd yrkesprogram.

– Jag ser väldigt många enkönade yrkesprogram. Antingen är det nästan bara tjejer eller nästan bara killar. Jag brukar alltid fråga på byggprogrammen om de skulle vilja att fler tjejer gick där och det vill de alltid. Som svar på varför det ser ut som det gör får jag ofta svaret att det beror på att det finns en kultur som skrämmer bort tjejer och även skrämmer bort killar, säger Anna Ekström.

Som svar på varför det ser ut som det gör får jag ofta svaret att det beror på att det finns en kultur som skrämmer bort tjejer.

Trots att skollagen tydligt och klart anger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som till exempel jämställdhet, visar Kantar Sifos undersökning att byggbranschens machokultur finns och förstärks redan under utbildningen.

– Vad gör lärarna när det förekommer sexism eller om någon säger något helt oacceptabelt? Att ta de samtalen är nog den svåraste uppgiften som lärare. Är man då hårt pressad, inte har lärarutbildning i grunden, inte har tid och har en grupp framför sig som stirrar fientligt, ja då är det lättaste man kan göra att låtsas att man inte hörde, säger Anna Ekström.

Hon poängterar att det är nödvändigt att lärarna har erfarenhet, får stöd från skolledningen samt har tid för att de ska kunna hantera den typen av frågor.

Behövs det mer lagstiftning på området? frågade Veronica Palm som modererade samtalet.

– Det finns säkert ett och annat beslut som saknas, men på det hela taget är inte vårt problem med jämställdhet i Sverige brist på lagstiftning, utan bristande tillämpning av de lagar vi har haft i tiotals år, svarade Anna Ekström.

Så här vill Byggnads gå vidare

• Kartlägg och ge övergripande stöd: Ansvariga politiker måste ge berörda myndigheter i uppdrag att kartlägga och sammanställa fakta kring hur yrkesgymnasierna arbetar med jämställdhet och kränkande särbehandling.
• Stärk fortbildningen.
• Ge resurser för systematiskt arbete.
• Säkerställ process för likabehandling: Exempelvis måste kläder och annan utrustning vara utformad så att de passar både kvinnor och män och lokalerna ska anpassas så att alla är trygga vid ombyten och toalettbesök.

Fakta

Kantar Sifo har gjort undersökningen på uppdrag av Byggnads. Resultaten är tänkta att användas av Byggnads opinionsarbete i frågan. Rapporten bygger på resultat från både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Undersökningen har gjorts under första halvåret 2019.

Här finns rapporten i sin helhet