”Arbetstidsfrågan blir stor på S-kongressen”

Annika Strandhäll, förbundsordförande S-kvinnor.

Hur många kongressombud är även S-kvinnor?

– Vi har 157 ombud som också är S-kvinnor.

Har S-kvinnor tagit fram några mallmotioner? 

– Ja, 15 motioner och vi är väldigt nöjda med genomslaget för dem. Totalt har motionerna skickats in av våra medlemmar 460 gånger och det är så klart jätteroligt. Bland annat har 53 arbetarekommuner skickat in vår motion ”mäns våld mot kvinnor”.

Vilka är era prioriterade frågor?

– En fråga som kommer att vara stor på kongressen är arbetstidsfrågan. Det är också en av de mest motionerade frågorna och partistyrelsen måste ta sig an den, annars är risken att den än en gång glider oss ur händerna. 

– Jag har varit fackligt aktiv under större delen av mitt liv och var med på 90-talet när arbetsfrågan var het och Hasse Karlsson var arbetsmarknadsminister och drev den. Vi mötte starkt motstånd och näringslivet lyckades då döda frågan genom att sätta bilden av att det är samhällsekonomiskt ogenomförbart. I stället fick vi Reinfeldts arbetslinje där vissa skulle arbeta mer än någonsin, vilket var förödande för LO-kollektivet.

– Nu har arbetstidsförkortningar genomförts i flera andra länder, som Norge och Danmark, och visat att det är fullt möjligt. Om inte vårt parti driver frågan nu, kommer ingen annan göra det. Den driver inte sig själv.

– Annars handlar det om välfärden och finansieringen av den. Vi lägger nu enorma resurser på att rusta upp försvaret, 3,5 procent av BNP. Samtidigt har vi en demografisk utmaning och enorma behov. Välfärden har tappat resurser de senaste 30-40 åren och vi behöver skaffa oss ett ekonomiskt utrymme för att kunna investera i välfärden, infrastrukturen, men också ersättningssystemen. Urholkningen av socialförsäkringssystemen är en starkt bidragande orsak till att klyftorna har ökat och det drabbar kvinnor i första hand.

– Utöver det är det ett kluster med motioner som rör kärnvapen i fredstider, prostitution och enprocentsmålet i biståndet, där vi menar att vi har råd att avsätta en procent av vårt välstånd till bistånd. Vi lever just nu i en hysterisk kapprustningskarusell och det måste vara ordning och reda. Sverige får inte dras med när det gäller bland annat vår inställning till kärnvapen och landminor. 

Hur ser du på förslaget till politiska riktlinjer?

– Jag har ju suttit med i verkställande utskottet och partistyrelsen som adjungerad för S-kvinnor och vi har haft synpunkter på att vi skulle vilja se ett större fokus på socialpolitiken och välfärdsfrågorna. Vi hade även gärna sett en starkare skrivning kring arbetstiden. På det energipolitiska området ser vi i förslaget till riktlinjer att partistyrelsen nu öppnar upp för ny kärnkraft, men också för att skattefinansiera den, vilket vi tycker är fel väg att gå. Vi har redan ett av Europas bästa energisystem och är en av de länder som exporterar mest el till andra länder. Risken är att vi nu sätter oss i en sits där vi bygger ny kärnkraft i stället för att satsa på att bygga upp ett förnybart system och det tror vi är en felprioritering. Det finns aktuella förskräckande exempel på länder som satsat på ny kärnkraft, som Storbritannien och Finland, projekt som dragit på sig kraftigt ökade kostnader och förseningar. Storbritannien bygger två nya reaktorer där kostnaden nu är uppe i 680 miljarder.

Har ni några synpunkter på förslaget till partiprogram?

– Det är en svår produkt där mycket är väl avvägt samtidigt ska det leva under en längre tid. Men vi hade gärna sett mer fokus på socialdemokratiska kärnvärden som jämställdhet. Det gäller även riktlinjerna. Om man tittar på hur mycket som är skrivet om jämställdhet kontra migration och kriminalpolitik, där det dessutom har skett förflyttningar som vi S-kvinnor är kritiska till, är det väldigt skevt. Ordet ”jämställdhet” nämns exempelvis 7 gånger och ordet ”svenska” 79 gånger.