Arbetskraftsinvandring till snabbmatsjobb

Trots den ökade arbetslösheten och integrationsutmaningen tar Sverige emot arbetskraftsinvandring även till snabbmatsjobb. 

Den enskilda arbetsgivare som har flest ansökningar om arbetstillstånd första halvåret 2020 är hamburgerkedjan Max.

Behöver vi importera tusentals snabbmatsbiträden och städare från länder utanför EU när unga och nyanlända febrilt söker efter ett första jobb?

Nej, säger Socialdemokraterna som gick till val på att återreglera arbetskraftsinvandringen, för att värna den svenska modellen och förbättra integrationen.

– Om det finns människor i Sverige som kan utföra jobben så är det onödigt att hämta hit arbetskraft från andra sidan jordklotet, sa statsminister Stefan Löfven (S) 2018.

Tidigare gjordes det en arbetsmarknadsprövning av behovet av utländsk arbetskraft för den skulle kunna ske. Kravet på att bara ta emot arbetskraft till bristyrken slopades av Alliansen 2008, som gav arbetsgivaren fria händer. Socialdemokraterna vill nu återinföra arbetsmarknadsprövning.

Uppdaterat 220819: Sverigedemokraterna, som tidigare varit för en arbetsmarknadsprövning  lägger nu ned det kravet och ansluter sig till Moderaternas linje.

I dag går var tredje arbetstillstånd till ett yrke utan brist på inhemsk arbetskraft och över hälften till yrken som inte kräver en högre utbildning. 2019 beviljades 22 000 arbetstillstånd. Det ska jämföras med att Migrationsverkets senaste prognos för asylinvandringen 2020 är 13 000.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö ifrågasätter arbetskraftsinvandringen med hänvisning till arbetslösheten.

”Orimligt att flyga in köksbiträden och trädgårdsarbetare när arbetslösa svenskar vill ha jobben”, menar Hållö.

Han får svar av riksdagsledamoten Hanif Bali (M).

”vi vet att de faktiska inkomsterna som många arbetskraftsinvandrare tjänar är långt under vanlig månadslön, räcker med 13 000/mån”, fortsätter Torbjörn Hållö, LO.

Under våren dominerades arbetskraftsinvandringsansökningarna av skogsarbetare, bärplockare, köksbiträden och städare.

AiP har granskat årets ansökningar om arbetskraftsinvandring till Migrationsverket när det gäller jobb inom snabbmat, de som brukar lyftas fram som det typiska ungdoms- och integrationsjobbet.

Ansökningarna fram till 16 juli rör jobb på 583 olika företag. Det är många pizzerior på listan men även vanliga gatukök och caféer. Flest sökande, 60 procent, kommer från länderna Turkiet, Irak, Bangladesh, Egypten och Mongoliet.

Den enskilda arbetsgivare som har flest ansökningar är den svenska hamburgerkedjan Max Burgers AB.

När det var politisk strid om rabatten på arbetsgivaravgiften för unga lyfte snabbmatskedjorna fram sin roll som dörren intill arbetsmarknaden. Nu visar det sig alltså att jobben även går till arbetskraftsinvandrare.

– Vi har ett stort behov av arbetskraft och har många gånger svårt att hitta tillräckligt med personal. I vår bransch med generellt hög personalomsättning ser vi också en stor konkurrens om arbetskraft och vi söker egentligen överallt vi kan efter personer som vill jobba hos oss, säger Max Burgers AB:s personalchef Charlotte Zetterlund till AiP.

Regeringen tillsatte i februari, med stöd av C och L, en utredning för att se över systemet för arbetskraftsinvandring. Den kommer att titta på kompetensutvisningar samt det omfattande fusket och utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare som dokumenterats de senaste åren.

– Vi ska göra det lättare för högkvalificerade att jobba i Sverige, samtidigt som vi tar ett brett grepp om problemen med missbruk och exploatering, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Däremot görs fortsatt ingen arbetsmarknadsprövning, eftersom MP, L och C värnade dagens regler i januariavtalet.