”Arbetarkvinnorna halkar efter på alla sätt”

Lina Stenberg är skribent och debattör med lång erfarenhet av jämställdhetsfrågor. Bland annat är hon författare till boken ”Feminism på riktigt” (Premiss förlag 2022). I dag driver hon eget och skriver bland annat rapporter, jobbar med opinionsbildning och är fristående krönikör. Och nu även vd för nystartade Jämställdhetsinstitutet.

– Jämställdhetsinstitutet är en idéplattform för jämställdhet på riktigt. Vi måste titta på hela samhället och vi vet att klass och kön samspelar. Jag har varit aktiv i de här frågorna i många år och det behöver göras mer, jag blir frustrerad över att man tjatar om att jämställdhet är viktigt men ändå händer inget.

Allt pekar på att svenskarna tycker att jämställdheten är viktig. I SVTs valundersökning 2022 listades jämställdhet som sjunde viktigaste fråga, i Europavalet var det sjätte viktigaste frågan bland svenska väljare. Och när Lina Stenberg är ute och pratar och föreläser, ofta i arbetarrörelsen, får hon gensvar.

– Det finns en efterfrågan på jämställdhetspolitik men framför allt gör den här regeringen väldigt lite.

Att skriva krönikor räckte inte, kände hon, och bestämde sig till slut att starta Jämställdhetsinstitutet. Där planerar hon att jobba med folkbildning, opinionsbildning och att ta fram gedigna utredningar som till stor del bygger på statistik.

Hon hoppas att Jämställdhetsinstitutet ska kunna publicera ett par stora rapporter om året och några kortare nedslag – och jo, hon har redan en idé som hon har svårt att stå emot – men det kommer också bero på i vilken utsträckning som hon kan hitta samarbeten.

De politiska partierna har ganska skilda syner på vad som är jämställdhet. Partierna på vänstersidan vill ha ett jämställt samhälle, för partierna till höger handlar det mer om individens möjligheter. Den feministiska debatten i Sverige har enligt Lina Stenberg ett stort fokus på just en liberalfeministisk utgångspunkt – individens möjlighet att krossa glastak, klara livspusslet med hjälp av rutavdrag och så vidare.

– Det är ett medel- och överklassperspektiv. Det är väldigt olyckligt. Det jag visar i min rapport är att det går framåt ganska rejält för tjänstemannakvinnor medan det för arbetarkvinnor står stilla eller till och med backar i löneinkomster. Vi måste förstå det här!

Att jämföra kvinnor och män är helt enkelt en för trubbig analys. Rapporten ”800 år kvar till jämställdhet?” är baserad på statistik från SCB som är unik genom att den skiljer på arbetare och tjänstemän och personer med svensk respektive utländsk bakgrund.

Då syns det att arbetarkvinnor, i synnerhet de med utländska bakgrund, halkat efter rejält i reallöneutvecklingen. Bland männen har löninkomstgapet mellan arbetare och tjänstemän minskat något sedan år 2000, men bland kvinnor har gapet mellan arbetare och tjänstemän tvärtom ökat.

De siffror vi vanligen ser om kvinnors löner jämfört med män kommer från Medlingsinstitutet, som inte tittar på faktiska löner utan räknar om till heltider och helårsanställningar. Men framför allt många kvinnor jobbar ofrivillig deltid och många har osäkra anställningar, med allt vad det innebär för hur mycket lön som betalas ut i slutet av månaden.

Konsekvensen är att Medlingsinstitutets siffror visar att kvinnors löner jämfört med männens är ganska oförändrade på senare år. I själva verket har tjänstemannakvinnor minskat gapet till sina manliga kollegor medan arbetarkvinnor med utländsk bakgrund har tappat.

Klass och etnicitet måste finnas med i analyser och lösningar i alla frågor som rör jämställdhet, menar Lina Stenberg, och hoppas att hennes rapport ska vara ett första steg för att få igång diskussionen.

– Jag kommer gärna ut och föreläser och berättar om rapporten, hur det ser ut och vad som behöver göras.

Delvis har hon tagit inspiration från Norge, tack vare att hon jobbar med en rapport om jämställdhet i Norden och Tyskland som ska bli klar i höst.

– I Norge har man pratat ganska länge om de här skillnaderna mellan kvinnor. Vi har inte den förståelsen i Sverige. Om vi har den förståelsen kanske vi vet bättre vad vi ska satsa på för att göra någonting åt det. Vi kan inte strunta i en så stor grupp kvinnor. Det är varannan kvinna i Sverige som statistiskt sett knappt har ökat sin löneinkomst, det borde också parterna på arbetsmarknaden vara intresserade av.

Jämställdhet är en mycket bredare fråga än vad många kanske tänker på, menar Lina Stenberg.

– Skillnaderna i löneinkomster är ett resultat av osäkra arbetsvillkor och därför är det viktigt att också prata om trygga jobb. Vi behöver ha verklig rätt till heltid. Vi behöver ta bort visstidsanställningar. Karensdagen måste bort men vi behöver också en arbetstidsförkortning, det gör att fler kvinnor kan få en heltidslön och inte slita ut sig utan kan jobba fram till pensionsåldern.

Senare i september är det precis två år till nästa allmänna val, påminner hon.

– Vi måste få politiker att svara på frågor om varför de inte gör mer för att jämna ut mellan kvinnor och män.

Jämställdhetsinstitutet kan följas här:

Hemsida: jämställdhetsinstitutet.se

Facebook: Jämställdhetsinstitutet

Instagram: @jamstalldhetsinstitutet

Threads: @jamstalldhetsinstitutet