Är det sant att Första maj firas till minne av terrorister?
AiP faktakollar Mattias Karlssons påstående i Aktuellt 1 maj: ”Det är problematiskt att vi har en nationell högtidsdag som instiftades för att hylla terrorister som dödade poliser i ett terroristattentat”.
– Det är problematiskt att vi har en nationell högtidsdag som instiftades för att hylla terrorister som dödade poliser i ett terroristattentat, sa Mattias Karlsson, riksdagsledamot för SD, i SVTs Aktuell 1 maj, om förstamajfirandet. Men ligger det någonting i det?
Arbetarrörelsen har manifesterat på Första maj sedan 1890, på initiativ av Andra Internationalen, en sammanslutning av främst europeiska socialdemokratiska organisationer som bildades 14 juli 1889. Syftet med manifestationen var att kräva åtta timmars normalarbetsdag.
Redan 1856 hade arbetarna i Australien demonstrerat och firat för åtta timmars arbetsdag. Det skedde 21 april och det blev en sådan framgång att det kom att upprepas i flera år.
Tidningen Social-Demokraten skrev 3 maj 1890 om kongressen i Paris 1889, då Andra Internationalen bildades och beslöt om förstamajfirandet:
”Kongressen beslutar, att arbetarne i alla land skola organisera en stor manifestation på det sätt, att arbetarne en bestämd dag i alla land och alla städer uppfordra den herskande maktens representanter att begränsa den lagliga arbetsdagen till 8 timmar.”
Varför föll då valet på 1 maj? Så här skrev Social-Demokraten:
”I betraktande af, att det amerikanska arbetarförbundet beslutit, att en liknande manifestation skall ega rum den 1 maj 1890, må denna dag bestämmas för den internationella demonstrationen.” Det var då inte tal om att det skulle bli ett årligt återkommande arrangemang.
Ett tredje beslut från kongressen 1889 var att arbetarna i varje land skulle ”anordna denna manifestation på det sätt som respektive lands lagar och förhållanden medgifva”.
Och varför hade det amerikanska arbetarförbundet då fastnat för 1 maj? Amerikanska arbetare hade 1886 följt Australien i fotspåren och arrangerade strejk och demonstrationer med krav på åtta timmars arbetsdag i flera städer, lördagen 1 maj.
Förslaget att välja just 1 maj kom, enligt Philip S. Foner (i ”May day : A Short History of the International Workers’ Holiday, 1886–1986”, International Publishers, New York, 1986) från George Edmonston, grundare av ”Brotherhood of Carpenters and Joiners”.
Kanske föreslog han 1 maj eftersom det var en traditionell dag för vårfester, och att byggarbetare i USA brukade sluta sig samman efter en torftig vinter för att försöka förhandla fram anställningsavtal till samma dag. Ytterligare ett tänkbart skäl var att det 1 maj 1867 hade hållits en stor demonstration för åttatimmardagen i Chicago, där 44 fackförbund tågade tillsammans i en stor parad.
I Chicago slutade demonstrationerna på torget Haymarket med ett blodbad 4 maj 1886, då någon kastade en bomb mot poliserna som i sin tur sköt mot demonstranterna. Det är inte klarlagt vem som kastade bomben. Åtta anarkister arresterades och fälldes, fyra avrättades och en begick självmord i fängelset innan en domstol kom fram till att de anklagade inte var skyldiga.
Så nej, det är inte sant att påstå att Första maj instiftades för att hylla terrorister. Syftet med förstamajdemonstrationerna 1890 var att kräva åtta timmars normalarbetsdag. Och dessutom var de demonstrerande arbetarna vid Haymarket inte terrorister.
De referat av förstamajtalen som finns i tidningarna Social-Demokraten 3 maj 1890, Arbetet 2 maj 1890 och Göteborgs-Posten 2 maj 1890, innehåller heller inga hänvisningar till det som hände vid Haymarket. Talarna synes helt upptagna med huvudsaken – att tala för åtta timmars arbetsdag.
