Anne-Marie Lindgren: Vinstförbud skulle inte slå mot byskolor i landsbygd

Ett typexempel är fastighetsskatten. Den innehöll en skyddsklausul för personer med låga inkomster, och alla förslag till återförande av denna skatt brukar innefatta det. Det låtsas förstås borgerligheten aldrig om. Utan larmar högljutt om hur hårt människor med låga inkomster kommer att drabbas.

I dag försvarar Centern sin vägran att acceptera ens minsta inskränkning i möjligheten att dela ut vinst i fristående skolor med att det skulle drabba det man kallar byskolorna så hårt.

I dag försvarar Centern sin vägran att acceptera ens minsta inskränkning i möjligheten att dela ut vinst i fristående skolor med att det skulle drabba det man kallar byskolorna så hårt. Föräldrar och personal har satsat både tid och kapital och förtjänar att få avkastning på det.

”Byskolor” är ett något oprecist begrepp. Men C verkar syfta på de fristående skolor på mindre orter, som startats när kommunen velat lägga ner sin skola, eller som nystartats när den kommunala skolan varit nedlagd ett antal år.

har jag gått igenom de 136 kommuner som i SKRs kommungruppsindelning finns i huvudgrupp C

För att få ett grepp om hur många det kan handla om har jag gått igenom de 136 kommuner som i SKRs kommungruppsindelning finns i huvudgrupp C, som alltså omfattar kommunerna utanför de stora tätortsregionerna, och kontrollerat den ekonomiska strukturen för samtliga de fristående grundskolor som upptas på kommunernas respektive hemsidor.

Det blev ett projekt som gav anledning till åtskilliga reflektioner kring skillnaden mellan friskolor och friskolor… 42 skolor stämmer tämligen säkert med den definition på byskolor jag angett ovan, ytterligare 4–5 kan, med tanke på läget, göra det. En kontroll även av dem visar att de följer samma ekonomiska mönster som de 42.

få, om ens någon, av alla dessa skolor är vinstsyftande, än mindre vinstutdelande

Det vill säga att få, om ens någon, av alla dessa skolor är vinstsyftande, än mindre vinstutdelande.

• 24 av de 42 skolorna är organiserade som ekonomisk förening.
• 13 av dem anger uttryckligen på sina hemsidor att all eventuell vinst återgår till skolan, och det förefaller högst sannolikt att detsamma gäller för övriga skolor.
• Tio skolor drivs som ideella föreningar, fem som (små) lokala aktiebolag (varav två direkt anger att de inte tar ut vinst) och två som kooperativ.

Noteras kan dock att tre av de ekonomiska föreningarna samtidigt kallar sig kooperativ. En skola anger, originellt nog, Svenska kyrkan som huvudman (som nog inte kräver vinst).

Övriga friskolor i de här kommunerna drivs som stiftelser (främst kristna skolor och montessoriskolor), ideella föreningar, kooperativ, ekonomiska föreningar och lokala aktiebolag, där ägarna ofta själva verkar arbeta i skolan.

Men en sak faller i ögonen. Kommungrupp C är delad i fyra undergrupper, mindre tätorter/städer, pendlingskommuner till mindre tätorter och två typer av landsbygdskommuner, nämligen med och utan turistnäring. Det finns en intressant skillnad mellan gruppen mindre tätorter och de tre övriga – nämligen att de stora friskolekoncernerna bara intresserar sig för den förstnämnda gruppen, och det bara för själva tätorten (och det bara när den är någorlunda stor). I de kommunerna, 29 stycken, finns 30 koncernskolor. Det motsvarar en tredjedel av samtliga fristående grundskolor i dessa kommuner.

I de totalt 107 kommunerna finns bara tre koncernskolor

De övriga tre grupperna finns för de stora koncernernas vidkommande inte på kartan. I de totalt 107 kommunerna finns bara tre koncernskolor, plus tre som kan räknas in i ett lite större aktiebolag med regional verksamhet.

Man kan jämföra med Stockholm, där tämligen exakt hälften av de fristående skolorna ingår i större koncerner.

Den stockholmsskola som kallar sig byskola, Enskede byskola, ingår däremot i den största skolkoncernen av alla, den synnerligen vinstdrivande Academedia.

En liten ironisk detalj är att en av Stockholms friskolor faktiskt stämmer med definitionen ovan på en byskola, nämligen Djurgårdens friskola. Som alltså startats i protest mot nedläggningen av den kommunala skolan och drivs som ideell stiftelse. Den stockholmsskola som kallar sig byskola, Enskede byskola, ingår däremot i den största skolkoncernen av alla, den synnerligen vinstdrivande Academedia.

Att de stora koncernerna inte intresserar sig för landsbygd och småorter är givetvis inte förvånande. Ju större befolkningsunderlag, desto större vinstmöjligheter. Och det är vinsten som är drivkraften för de stora koncernerna.

För alla vackra ord de än skriver om pedagogiska visioner så är skolans verksamhet bara medlet, inte målet. Och det betyder, självklart, att vinsterna också ska lämna skolan och delas ut.

för byskolornas del är det skolan själv, verksamheten, som är målet

Men för byskolornas del är det skolan själv, verksamheten, som är målet. Så blir det någon vinst får den självklart stanna i skolan – för det är ju skolan i sig själv som är den verkliga vinsten! Detsamma gäller säkert för de allra flesta av friskolorna i landsbygdskommuner och på småorter. Ett förbud mot vinstutdelning får inga som helst negativa effekter för dem.

De som verkligen drabbas av ett utdelningsförbud är de stora skolkoncernerna – som inte har den minsta betydelse för skolutbudet på landsbygden eller mindre orter.Och säger man nej till att stoppa, eller begränsa, vinstuttaget i friskolesektorn är det de koncernerna, och de ägarintressena, man försvarar.