Anne-Marie Lindgren: Åsikter hamnar i vägen för fakta

Förste vice talmannen – från SD – väckte viss uppmärksamhet för sitt uttalande att evolutionsläran – människans utveckling – inte är vetenskapligt bevisad. Hon verkade i och för sig ha missuppfattat vad den säger, eftersom hon sa sig inte tro på att ”människan härstammar från aporna” – och det är inte vad evolutionsforskningen säger. Den säger att människor och apor har gemensamma förfäder, men att utvecklingslinjerna började skiljas för sådär sju miljoner år sedan.

Och de här långa linjerna är väl belagda av vetenskapen, både via arkeologiska fynd och av den nya DNA-forskningen.

Vice talmannen är inte den enda SD-företrädaren med ett avvisande förhållningssätt till det vetenskapligt belagda. Flera i ledande positioner har förklarat sig anse att det inte finns bevis för någon klimatkris.

Definitionen på ”kris” är en påtaglig, negativ förändring av något som har central betydelse (för hälsan, för ekonomin, för samhällslivet etc), med farliga konsekvenser om förloppet inte kan hejdas. Vad som ”påtagligt negativt” går att ha olika uppfattningar om, så att rent vetenskapligt bevisa att det är just en kris och inte bara problem i största allmänhet är kanske svårt.

Men vad det i dag råder enighet om bland forskare är att utsläppen av växthusgaser har ökat den globala medeltemperaturen. Och att denna ökning leder till att polarisen smälter och havsnivåerna höjs, och till återkommande extrema väderfenomen, som orkaner, kraftiga snöfall, långvarig torka etc. Vad man vill sätta för etikett på det är egentligen ointressant, problemen är uppenbara, och besvärliga nog, för att kräva åtgärder.

Men det är förstås det som SD – och även M, verkar det som – vill slippa. Och för att göra det måste de tona ner problemen.

Just nu har vi ännu ett exempel på hur åsikter hamnar i vägen för vad det finns faktiska kunskaper om. I enlighet med Tidöavtalet har regeringen tillsatt en utredning om ifall modersmålsundervisningen i skolan – alltså undervisning i invandrade elevers förstaspråk – får negativa effekter för kunskaperna i svenska.

Sakligt sett är det en onödig utredning, eftersom det redan finns ett antal studier som visar att möjligheten att utveckla förstaspråket förstärker elevernas resultat i andra ämnen. Det är helt enkelt inte sant som SD vill få det till att hjärnan bara har plats för att utveckla ett språk åt gången; snarare innebär ett välutvecklat förstaspråk att det blir lättare att lära sig ett andra. Det går utmärkt väl för barn att utveckla två språk samtidigt, och vad är det för problem med att kunna flera språk? Varför satsar vi i så fall så mycket på att lära alla barn engelska?

Skolministern Lotta Edholm (L), som i egenskap av tidigare skolborgarråd i Stockholm är insatt i frågan, dementerar eftertryckligt att avsikten med utredningen skulle vara att avskaffa modersmålsundervisningen. Något som SD alltså försöker ge intryck av, eftersom det är vad de vill. Här finns en konflikt mellan L och SD, som preliminärt lösts genom Tidöavtalets något slingriga formuleringar om en utredning. Men som förstås kommer att bli aktuell igen när utredningens förslag kommer.

Och där man något oroligt undrar vem som kommer att vinna.

Med det argumentet kan vi lika gärna lägga ner inte bara skolforskningen utan all forskning i Sverige. För om vi är en för liten forskningsnation för att kunna studera skolans verksamhet, så är vi väl det också i alla andra frågor?

Anne-Marie Lindgren

Eftersom SD vill ha bort modersmålsundervisningen gäller det förstås att få den att framstå som skadlig. Så om ett antal forskningsstudier säger att den tvärtom är något positivt, så måste de studierna ogiltigförklaras. Allts säger Patrik Reslow, en av SD-ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, att alla de svenska studier som gjorts av modersmålsundervisningen och som visar att den har positiva effekter, de kan man inte tro på – eftersom Sverige är en alldeles för liten forskningsnation.

Med det argumentet kan vi lika gärna lägga ner inte bara skolforskningen utan all forskning i Sverige. För om vi är en för liten forskningsnation för att kunna studera skolans verksamhet, så är vi väl det också i alla andra frågor?

Dock, om det nu är storleken det kommer an på, så finns det åtskilliga studier över modersmålsundervisningens effekter från stora länder som USA – och som visar samma resultat som de svenska.

Det går inte att motivera ett avskaffande av modersmålsundervisningen med att den försvårar inlärningen av svenska, eller påverkar resultaten i andra ämnen negativt – eftersom den inte gör det. Snarare är risken att skolresultaten kan försämras för vissa elever. SDs krav på avskaffande har att göra med deras allmänna rädsla för alla former av kulturell bredd och mångfald som bryter mot deras snäva syn på vad som är ”svenskt”.

Det finns naturligtvis, om vi ska tala i termer av ”svenskhet”, vissa värderingar vi inte av någon sorts mångfaldsskäl kan ge avkall på – som den yttrandefrihet som även innebär frihet att vara kritisk mot andras trosuppfattningar, eller som flickors och kvinnors frihet att bestämma över sina egna liv, utan manlig överhöghet.

Men det har ingenting att göra med rätten för barn med föräldrabakgrund i andra länder att utöver svenskan få utveckla också föräldraspråket.