Ann-Therése Enarsson: Chefen ser dig – men till vilken nytta?
Foto Ann-Therése Enarsson: Ola Hedin
Trots de uppenbara problemen med övervakning på arbetsplatser, växer fenomenet och svenska företag köper in samma verktyg som används av exempelvis amerikanska arbetsgivare, som har en helt annan ledarskapsfilosofi och hierarki i arbetslivet än i Sverige. Tankesmedjan Futurion har tagit fram en rapport som visar att tre av fyra svenska arbetstagare ser användande av denna typ av övervakningsverktyg som ett intrång i den personliga integriteten och 18 procent är beredda att gå ner i lön för att slippa digital övervakning.
Det har alltid funnits ett behov hos arbetsgivare att övervaka sina anställda på ett eller annat sätt. Intresset för detta är i grund och botten legitimt – om någon får betalt för att utföra en arbetsuppgift är det rimligt att utförandet kan följas upp och kontrolleras. Det handlar också om att säkerställa efterlevnad av regler, vilket ofta även ligger i arbetstagarnas intresse – det räcker med att tänka på vikten av att säkerhetsbestämmelser följs på en byggarbetsplats.
Att arbetstagare övervakas av sina arbetsgivare är inte nödvändigtvis ett problem i sig. Däremot har de senaste årtiondenas teknikutveckling helt förändrat möjligheterna till detta. Genom olika digitala verktyg har det blivit allt enklare och billigare för arbetsgivare att samla in information om de anställda på jobbet. Det har vuxit fram en hel bransch som utvecklar verktyg som registrerar tangenttryckningar, ögonrörelser på bildskärmen och resor via GPS.
Än mer oroande är dock hur den information som samlas in sedan processas och hanteras. Eftersom det är svårt för en arbetsledare att ta del av all insamlad information från digitala övervakningssystem, kan den bearbetas exempelvis med hjälp av AI.
Med AI kan beteendemönster urskiljas och på så sätt förutspå medarbetarens effektivitet under arbetsdagen, sjukdom eller få information om när hen troligen söker ett nytt jobb. Det skulle också kunna inbegripa möjligheten att identifiera intresse för att organisera sig fackligt.
Sammantaget innebär användning av dessa nya verktyg att de anställdas personliga integritet blir lidande. Ska arbetsgivaren verkligen ha rätt att kartlägga beteendemönster på kontoret, i detalj vilka hemsidor de anställda besöker på sina datorer eller hur de anställda uttrycker sig politiskt? Visst, privata ärenden ska man inte ägna sig åt på arbetstid, men många, särskilt tjänstemän, har i dag väldigt mycket förtroendearbetstid, vilket innebär att arbetsgivaren förväntar sig tillgänglighet utanför kontorstid. Gränserna mellan arbete och privatliv suddas därmed ut, och gråzoner uppstår. Med AI-övervakning förskjuts maktbalansen på arbetsplatserna betänkligt till arbetsgivarens fördel.
De som nu väljer att i högre grad övervaka sina medarbetare riskerar att bidra till en minskad tillit och en förlust av de fördelar som detta förtroende har skapat.
Ann-Therése Enarsson
Sverige är ett land som präglas av en stor samhällelig tillit. Människor utgår från att andra människor är ärliga och hederliga. Det har också varit en god utgångspunkt eftersom de allra flesta människor faktiskt inte fuskar utan strävar efter att agera rätt och riktigt. I arbetslivet har det skapat en miljö där chefer har kunnat ägna sig mer åt coachning och kvalitetsutveckling än att kontrollera sina anställda. Forskning visar att styrning genom tillit skapar framgångsrika organisationer.
De som nu väljer att i högre grad övervaka sina medarbetare riskerar att bidra till en minskad tillit och en förlust av de fördelar som detta förtroende har skapat. I människans natur ligger också att sträva efter att leverera utifrån vad som mäts. Om arbetsgivaren räknar antalet knapptryckningar snarare än att bedöma kvaliteten riskerar man att främja kvantitet över kvalitet. Svenska folket tycker också dokumenterat genuint illa om att bli övervakat. När frågor om övervakning har varit högt på den politiska dagordningen har det väckt starka reaktioner och debatt, exempelvis de som fick Piratpartiet att en gång bli invalt i Europaparlamentet.
Arbetsgivarens vanligaste argument för digital övervakning är ökad produktivitet, men forskning visar att den i stället har en negativ inverkan på arbetskulturen och uppmuntrar kontraproduktivt beteende. I en studie framkom att amerikanska anställda som övervakades tog fler otillåtna raster och avsiktligt arbetade långsammare än sina oövervakade kollegor.
Att förbjuda tekniska verktyg är sällan en framkomlig väg. Däremot är det inte rimligt att arbetsgivaren får samla in eller spara information utan att det finns legitima skäl till det. På hotell måste det exempelvis tydligt informeras om kameraövervakning och materialet måste förstöras efter en viss tid om det inte används i en polisutredning. Ett liknande regelverk krävs för arbetslivet.
Övervakningen i arbetslivet ökar världen över, men det saknas statistik över hur utbredd digital övervakning är i Sverige.Ett lämpligt första steg är därför att regeringen ger Integritetsskyddsmyndigheten i uppdrag att kartlägga omfattningen av övervakning på arbetsplatser.
Ann-Therése Enarsson är vd för tankesmedjan Futurion
