– Det är otroligt häftigt när man sitter med alla kongressmotioner och ser kraften i folkrörelsen, säger Fredrik Lundh Sammeli, en av dem som ingår i gruppen som samordnar arbetet med att skriva svar på 7 000 att-satser inför partikongressen.

I slutet av september ska kongresshandlingarna med svar på alla motioner samt förslag till politiska riktlinjer skickas ut till ombuden. Men om det ligger mycket jobb bakom motionerna så är det också mycket jobb kvar. En stor grupp förtroendevalda och anställda är sysselsatta med att skriva förslag på motionssvar som ska tas upp i verkställande utskottet och partistyrelsen för beslut.

En mindre grupp under ledning av tidigare riksdagsledamoten Leif Jakobsson gör förarbetet åt partistyrelsen. I den ingår även riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli och tidigare riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson som båda är ledamöter i partistyrelsen, samt åtta anställda på partikansliet.

Med tusentals motioner och motionsutlåtanden har gruppen sommarlektyren fixad. I skrivande stund har de kommit ungefär halvvägs.

– Vi läser allting. Vi ska kvalitetssäkra förslagen till utlåtanden för att se till att alla att-satser ligger logiskt, att det finns en röd tråd i utlåtandetexterna, att det finns en motivering till alla ställningstaganden och att det stämmer överens med förslaget till politiska riktlinjer, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Gruppen sitter i många digitala möten för att gå igenom motionssvaren område för område. Att de har varit aktiva inom olika politikområden själva är enligt honom en fördel, för det handlar ju också om att veta om i vilken utsträckning frågorna redan varit föremål för beslut. Tidigare positioner ska framgå av svaren, är det redan genomfört ska motionen besvaras, eller är det helt nya frågor som väcks.

– Det handlar ju också om att säkerställa att vi inte fattar motstridiga beslut på kongressen. Det är ett enormt omfattande arbete som ligger framför vu och partistyrelsen innan handlingarna ens går till ombuden.

Ylva Säfvelin, [email protected]

”Säkra vindkraften åt Sverige”

Sverige behöver ett statligt bolag för att investera i vindkraft. Det yrkar Björn O Karlsson, professor i energisystem vid högskolan i Gävle och fullmäktiges ordförande i Älvkarleby kommun, i en kongressmotion.

Den svenska vindkraften håller på att privatiseras – de låga svenska elpriserna, och höga avkastningskrav, gör det inte lönsamt för svenska energibolag att investera i vindkraftverk. Ägandet hamnar till stor del hos anonyma utländska ägare.

– Det är självfallet svenska folket som ska äga naturresurserna, säger Björn O Karlsson från Skutskär-Älvkarleby arbetarekommun.

Han vill att vindkraftparkerna ska ägas av de kommunala energibolagen eller av statliga Vattenfall och efterlyser ett statligt ”Svenska vindkraft AB” som investerar i vindkraft, på samma sätt som när Kungliga Vattenfallsstyrelsen för hundra år sedan elektrifierade Sverige. Eftersom Sverige redan producerar ett överskott av el är det sannolika att el från nya anläggningar kommer exporteras.

– Om en utländsk ägare bygger vindkraftverk i Älvkarleby och säljer elen utomlands tror jag varken kommunen eller Sverige får någon ekonomisk nytta av det.

Inte blir det bättre av att regeringen vill avskaffa eller försvaga kommunernas veto mot etableringar av vindkraft, menar han.

– Regeringen tvingar på oss vindkraftverk som stör naturen och som ägs av utländska ägare.

Amanda Schulin

Vi måste se över pensionssystemet

Kvinnors möjligheter att tjäna in till en pension som går att leva på missgynnas på många sätt i dagens system.

Det menar S-kvinnoföreningen Camilla i Lund, som skriver att pensionssystemet ska ses över i sin helhet i sin kongressmotion.

– Vi ser ett stort problem med att pensionerna inte är jämställda i dag, och utvecklingen går för långsamt. Vi vill skynda på processen.

Det säger My Lilja som är ordförande i Camilla. S-kvinnorna i föreningen understryker i motionen att flera viktiga ändringar redan gjorts av den socialdemokratiskt ledda regeringen, som höjd garantipension och höjt bostadstillägg. Men det räcker inte, och mer pengar behöver komma in i pensionssystemet.

– Både pensionsavgifter och garantipensionen behöver höjas. I dag skiljer sig tidpunkten åt när arbetsgivare börjar betala in tjänstepension, vilket missgynnar dem som kommer ut i arbetslivet tidigt. De inbetalningarna behöver därför ske från första arbetsdagen, säger My Lilja.

I dag är pensionsgapet mellan kvinnor och män 30 procent i genomsnitt, trots att lönegapet är drygt 10 procent. Det förklaras bland annat av längre föräldraledigheter, fler deltider och fler vab-dagar för svenska kvinnor än män.

– Vi behöver göra mer för att komma tillrätta med det, och föreslår därför en översyn av hela pensionssystemet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det här är så viktigt och jag hoppas verkligen vår motion antas i höst, säger My Lilja.

Amanda Schulin

”Satsa på forskning kring förlossningar”

Människan kan resa till månen och transplantera organ men kvinnor kan fortfarande inte föda barn utan att riskera livslånga men.

– Det är inte rätt att kvinnor ska behöva ha det på det sättet i dag, säger Aino Friberg Hansson, ordförande för S-kvinnor på Gotland som motionerat om mer forskning kring förlossningar.

Av cirka 320 förlossningar varje dag i Sverige slutar i snitt åtta med att kvinnor får skador i underlivet som till exempel kan resultera i inkontinens och livslång smärta.

– Både inom sjukvård och forskning är det fortfarande väldigt ojämställt mellan kvinnor och män. Förlossningar har funnits sedan urminnes tider men det är fortfarande många kvinnor som skadas rejält. Om jag ska vara raljant är det fortfarande lite av att ”ja ja, det hör till att vara kvinna”, säger Aino Friberg Hansson.

Att Socialdemokraterna driver på för fler barnmorskor är i och för sig bra, men det räcker inte, menar hon. I motionen yrkar Gotlands S-kvinnor på att Socialdemokraterna ska efterfråga forskning om mödra- och förlossningsvård och opinionsbilda för nytänkande.

Själv har Anio Friberg Hansson fem barn.

– Jag har insett vilken tur jag har som inte fått några skador. När man pratar med kvinnor i min ålder, 50 plus, märker man hur vanligt det är att de lider av förlossningar många år tidigare och att de inte har fått bra hjälp på alla år.

Ylva Säfvelin