Åkessons uttalande handlade om de mest utsatta
Enligt Jimmie Åkesson (SD) avsåg uttalandet om invandring som ”kulturell belastning” hedersmord och klaner. I själva verket handlade det om de mest utsatta, kvotflyktingarna.
Även Johan Forssell (M) använde kvotflyktingar för att signalera invandringskritik, trots att M varit med och beslutat om ökat kvotflyktingmottagande.
SD-ledarens utspel om ett totalstopp för all invandring som utgör en ”kulturell belastning”, har fått stenhård kritik. Ett bevis på att SD är ”tvättäkta rasistiskt”, menar justitieminister Morgan Johansson (S).
Åkessons uttalande kommer olyckligt för Kristersson som i SVT nyligen förklarade att SD blivit seriösare:
– Jag tycker att Sverigedemokraternas retorik har förändrats en del de senaste åren. De har breddat sig politiskt och deltar mycket mer seriöst i parlamentariskt arbete.
M och SD kallar kritiken för S-taktik, medan S lyfter att Ulf Kristerssons påstående krockar med SD:s fortsatta stöd för Trump efter stormningen av Kapitolium.
Åkesson hävdar han med ”kulturell belastning” avsåg problem som hedersmord och klaner. Men utspelet var en kommentar till en artikel om att ”Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar i år.”
Detta bör gälla på obestämd tid och åtminstone tills alla problem kopplade till de senaste tre decenniernas ansvarslösa migrationspolitik är lösta, fullt ut.https://t.co/rdjqQgIplX
— Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) February 18, 2021
Även Johan Forssell (M) kommenterade uppgifterna på Twitter.
”Sverige var förra året det land som tog emot näst mest kvotflyktingar i världen efter USA” https://t.co/ZnXoGa0X12
— Johan Forssell (@JohanForssell) February 18, 2021
”Sverige var förra året det land som tog emot näst mest kvotflyktingar i världen efter USA”, citerade Forssell från artikeln. Signalen att Sverige tar emot för många gick fram.
Fakta är att det inte rör sig om en ökning totalt, utan en tillfällig höjning av antalet till 6 400, en utjämning eftersom Sverige tog emot färre kvotflyktingar coronaåret 2020.
Sveriges asylmottagande har sjunkit dramatiskt till 12 000 2020, lägre än i början av 2000-talet. Istället har mottagandet av kvotflyktingar höjts från 1 900 till 5 000 per år efter ett beslut av regeringen och de borgerliga partierna. Tre av fyra kvotflyktingar är kvinnor och barn.
”Vi kommer år 2018 att ta emot 5 000 per år. Kvotflyktingsystem är det mest rättvisa och säkra system som i dag finns för ett lands mottagande av människor med skyddsbehov”, skrev Forssell 2017 i en motion.
Ändå fiskar Forssell alltså över tusen invandringskritiska likes och retweets på kritik mot just kvotflyktingmottagandet.
”Ska jag tolka det som att M nu lämnat också den uppgörelsen, för att anpassa sig till SD?”, undrar Morgan Johansson (S).
Forssell svarar inte.
Enligt Kristersson är invandringen en fråga som M-KD ska samarbeta med SD om.
– I de samtal som vi har haft med dem när det gäller till exempel kriminalpolitiken, invandringspolitiken och en del av energipolitiken så tycker jag att de har varit seriösa och konstruktiva.
Men SD kräver ett bredare samarbete för att släppa fram Kristersson.
– Antingen är man överens om allting eller ingenting, säger den ekonomiskpolitiska talespersonen Oscar Sjöstedt (SD) till Di.
Åkessons ”seriösa och konstruktiva” bud till Kristersson är nu alltså ”ett totalstopp för all asyl- och anhöriginvandring, inklusive kvotflyktingar”, vilket vore ett brott mot internationella konventioner.
Kristersson är försiktig med kritiken och säger till TT att han inte tycker ”man generaliserande ska prata om människor som en belastning”.
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard säger till SVT att Åkesson skapar osäkerhet om SD:s invandringspolitik.
– Det hade varit välkommet om Sverigedemokraterna förklarade vilken invandringspolitik de faktiskt vill driva och hur den är förankrad i de regler som vi är tvungna att följa.
Stenergards förvåning har i sin tur förvånat.
”Första dagen på jobbet? Jag tror att de allra flesta – alla de som behöll hakan på dess vanliga plats – inte alls behöver någon förklaring till vilken invandringspolitik som är SD:s. De vill helst inte ta emot några asylsökande alls, i synnerhet inga muslimer. Det har stått klart sedan dag ett. Och rimligtvis kände Stenergard till detta redan när hennes parti förklarade att det är villigt att tillsammans med KD samarbeta med Jimmie Åkesson för att regera Sverige”, skriver DN:s ledarskribent Erik Helmerson.
Men inte heller Moderaternas migrationspolitik stämde alltså med de signaler som Johan Forssell (M) ger i sociala medier.
Kvotflyktingfrågan skildrar dock hur Moderaternas närmande ger SD utrymme för, och behov av, radikalare ståndpunkter.
2010 ville SD ta emot kvotflyktingar och öka stödet till FN:s flyktingorgan UNHCR, som väljer ut kvotflyktingarna, för att hjälpa på plats.
”Samtidigt som vi minskar invandringen till Sverige vill vi därför flerdubbla stödet till UNHCR och världens flyktingar”, skrev Jimmie Åkesson (SD).
I dag vill SD skära ned stödet till FN-systemet med 8 miljarder.
Förra hösten bytte Moderaterna fot om enprocentsmålet och ville liksom SD sänka biståndet med 16 miljarder, till 0,7 procent av BNI. Biståndet skulle ”tydligare ställas mot behoven här i Sverige”, poliser istället för bistånd.
– Det är ett populistiskt grepp, blinka med högerögat till dem som gått från Moderaterna till Sverigedemokraterna, säger Kenneth G Forslund (S), ordförande i utrikesutskottet.
SD svarade med en halvering av biståndet till 0,5 procent av BNI.
”Kvotflyktingar” och ”hjälpa på plats” var länge kodord för kraftigt minskad asylinvandring. Nu har asylinvandringen minskat. Då flyttas kritiken till kvotflyktingmottagandet och biståndet.
På måndagen förklarade Moderaterna att partiet nu vill lämna den migrationspolitiska överenskommelsen från 2015 och sänka antalet kvotflyktingar tillbaka till 1 900 per år.