Annons:

AKB: Krishanteringen var bättre på Schenströms tid

Collage med tre skärmdumpar på nyheter om ”Schenströmaffären”

[vc_row][vc_column][vc_column_text]

Idag kräver alliansen alla kort på bordet om Transportstyrelsen. I Schenströmaffären var det locket på. Inget ansvar skulle läggas på statsministern för statssekreterarens misstag. Alliansen menade då att det var fel att ens spekulera i vad som hade kunnat gå fel. Nu är det ett argument för misstroendet mot försvarsminister Peter Hultqvist.

Bristerna i krishanteringen vid tsunamikatastrofen 2004 brukar lyftas fram som en av förklaringarna till Socialdemokraternas valförlust 2006. Det gav bilden av S regeringsduglighet en knäck.

Det är därför knappast någon tillfällighet att Anna Kinberg Batra tar upp katastrofkommissionen när hon på DN debatt (3/8) fortsätter sin kritik av regeringens hantering av it-läckan på Transportstyrelsen.

Stefan Löfven stärkte sitt förtroende och regeringen fick beröm för sin krishantering efter terrordådet på Drottninggatan i april. Hur regeringen klarar den fortsatta krishanteringsdebatten blir viktigt inför valet 2018.

Anna Kinberg Batra kritiserar nu att Stefan Löfven flyttade kriskansliet från statsrådsberedningen över till inrikesministern på justitiedepartementet.

”Flera statssekreterare gavs beredskapsansvar enligt ett rullande schema. Tidigare förväntades en enda person – statsministerns statssekreterare – ha ständig beredskap, vilket inte heller fungerat”, skriver Kinberg Batra om den alliansens krisorganisation.

M-ledaren väljer dock att inte nämna att just detta system ledde till en politisk kris som Fredrik Reinfeldt kallade för ”en av mina tyngsta stunder i politiken”.

Detta efter att Reinfeldts statssekreterare Ulrica Schenström (M) 2007 avslöjades ha suttit på krogen och druckit vin tillsammans med en journalist samtidigt som hon hade krisjouren.

I dag kräver alliansen alla kort på bordet om Transportstyrelsen, men under Schenströmaffären var det locket på. När försvarsutskottet krävde att regeringen redovisade vem som hade jouren för krishanteringen den aktuella kvällen sa Reinfeldt nej med hänvisning till sekretess och rikets säkerhet.

Enligt Reinfeldt hade Schenström, trots alkoholintag, varit fullt arbetsför.

– Jag har förtroende för Ulrica Schenström när hon säger att hennes bedömning är att hon kunde fullgöra sina förpliktelser, sa Reinfeldt till SVT.

Men när vinnotan på över 900 kronor avslöjades avgick Schenström. Först därefter delgav Reinfeldt för riksdagen att hon hade haft krisjour och tillstod att informationen från Schenström till statsministern brustit.

I dag kritiserar alliansen just att informationen till statsministern om en säkerhetsrisk brustit och kräver försvarsministerns avgång. Trots att Peter Hultqvist säkerställde att Försvarsmakten vidtog nödvändiga åtgärder.

ÖB förklarade efter försvarsutskottets extra möte på torsdagen att Försvarsmakten inte ser några skador av it-läckaget från Transportstyrelsen.

– I den bedömning vi gör ser vi ingen påtaglig påverkan på den sammantagna operativa förmågan. Vi ser ingen märkbar påverkan på försvarsunderrättelseområdet, säger ÖB Micael Bydén till SVT.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark menade att man dock måste ta hänsyn till vad som hade kunnat ske, varför misstroendekravet mot Peter Hultqvist kvarstår.

– Men om det hade gjort det, om någonting hade hänt i augusti -16 eller i oktober- 16 så hade alltså Sveriges statsminister inte varit informerad om hotbilden, säger Wallmark till SVT.

2007 argumenterade alliansen tvärtom  – att eftersom inget allvarligt hade hänt så fanns det heller ingen anledning att spekulera i vad som hade kunnat kunna gå fel om en allvarlig händelse hade inträffat när ansvarig för krishanteringen satt på krogen.

– Majoriteten avstår från att göra hypotetiska bedömningar av om detta system i praktiken skulle ha fungerat om en kris hade inträffat – någon sådan inträffade ju som bekant inte den aktuella kvällen, sa Annie Lööf (C), då ledamot av konstitutionsutskottet, i riksdagen.

I dag driver alliansen att statsråden måste ta fullt ansvar för sina statssekreterares agerande. I Schenströmaffären friade alliansen Reinfeldt från allt ansvar och vägrade slå fast att Schenström hade druckit för mycket för att kunna leda arbetet vid en stor kris.

– Statsministern försökte i sina svar till oss tona ned hennes roll. Han sade att ansvaret inte ligger på en enda person. Underförstått: Därför gjorde det inte så mycket om hon var berusad på jouren, sa dåvarande KU-ledamoten Morgan Johansson (S).

KU:s granskning av statsminister Reinfeldts ansvar för denna säkerhetsrisk försvårades av att Schenström vägrade att komma till utfrågningen, något som Reinfeldt uttryckte förståelse för:

– Det finns en uppenbar risk att det blir ett spektakel.

– När det gäller Fredrik Reinfeldt har han tydligen inte ens ansvar för sin närmaste person, och än mindre för regeringskansliets krisberedskap. Han har inget som helst ansvar när det fallerar – inte ens ett övergripande ansvar, sa Morgan Johansson (S).

 

Spara

Spara[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Fakta” tab_id=”1503316811714-a8399aee-ca57″][vc_column_text]I regeringsförklaringen 2014 meddelade Stefan Löfven att ansvaret för samhällets krishanteringsförmåga skulle samlas under justitiedepartementet.

Tidigare fanns kansliet för krishantering, som upprättades efter tsunamikatastrofen, på statsrådsberedningen.

Genom att samla för ansvaret för ordning, säkerhet och krisberedskap skulle Sveriges krisberedskap skärpas.

Statssekreteraren på justitiedepartementet leder krishanteringsarbetet och kan sammankalla gruppen för strategisk samordning, som består av statssekreterare i berörda departement.[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]

Annons: