AI hotar demokratin – slopa fasta valdagar

Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) kan vara till stor nytta för oss, men också innebära utmaningar för vårt demokratiska samhälle. Ett exempel är användandet av “deepfake” där AI-teknik används för att manipulera videor, foton och ljud. Med denna teknik är det enkelt att ”låna” en känd persons röst och ansikte och låta personen framföra ett fejkat budskap. Ett exempel på denna typ av påverkansförsök kunde man se i samband med Rysslands angrepp på Ukraina. Då spreds via sociala medier en video där Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina kapitulerat och där han uppmanar de ukrainska soldaterna att lägga ner sina vapen och överlämna sig till den ryska armén. I detta fall var dock Ukrainas utrikesdepartement snabbt ute på sociala medier och dementerade videon.

Med AI-teknik kan man också använda en film där någon utför en avskyvärd handling och byta ut ansiktet mot någon som man vill misskreditera eller för att på annat sätt orsaka allvarlig skada för en person, en grupp eller ett samhälle. Vi kan inte längre lita på det vi ser och hör via olika media.

Då många använder sig av sociala medier och att informationen där dessutom sprids otroligt snabbt, kan fejkade budskap och händelser på kort tid spridas till stora grupper. Dessa budskap kan vara tidsödande att faktakontrollera och dementera. I samband med politiska val kan detta få förödande konsekvenser. Vid flera tillfällen har cyberattacker och informationspåverkande operationer genomförts av grupper knutna till auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran och detta har blivit ett hot mot valintegriteten i demokratier. Även i vårt land har som bekant ”trollfabriker” använts för politiska syften.

Med AI-teknik har det alltså blivit mycket lätt att snabbt påverka opinionen med falska budskap och på så sätt genomföra politiska kupper. Som en konsekvens av denna nya verklighet är det dags att införa nya sätt att genomföra politiska val. 

Med AI-teknik har det alltså blivit mycket lätt att snabbt påverka opinionen med falska budskap och på så sätt genomföra politiska kupper. Som en konsekvens av denna nya verklighet är det dags att införa nya sätt att genomföra politiska val. Ett alternativ skulle kunna vara att man avskaffar de specifika valdagar man har med flera års intervall och i stället införa årliga individuella val. Man skulle till exempel kunna ge varje medborgare möjlighet att rösta på sin födelsedag, plus minus 30 dagar, varje år, och på så sätt kan man rösta på de partier och de personer som man vill ska vara ens företrädare i politiska församlingar. Detta minskar risken för att kuppartade politiska utspel eller överdrivna och ibland falska vallöften ska kunna påverka valresultatet. En fråga är förstås hur politiska maktskiften ska kunna ske med ett sådant upplägg. Ett möjligt sätt att hantera detta är att när specificerade tröskelvärden i röstfördelningen har passerats och dessutom viss tid har förflutit, kan maktskiften ske utifrån aktuell röstfördelning. Man vill ju inte att det politiska styret ska vara alltför turbulent och det är därför viktigt att denna typ av tröghet införs i systemet. 

Att införa nya sätt att rösta tar naturligtvis tid. Dels gäller det att utveckla och politiskt enas om hur ett nytt valsystem ska utformas och dels behöver ett antal lagar ändras. I boken ”Oktober 2044: Med hopp om en bättre morgondag” beskriver jag hur Sverige om ett par decennier har infört ett sådant röstningsförfarande.Förhoppningsvis har vi dock långt tidigare implementerat nya valprocedurer som förhindrar eller försvårar otillbörliga påverkanskampanjer.

Per Håkan Mattsson
pensionerad universitetslärare i innovationsteknik vid Mälardalens universitet