Hela listan: Alla politiska beslut på S-kongressen

I denna första version finns inte de konkreta målen, förslagen och kraven i partiprogrammet med. Inte heller partistyrelsens utlåtanden om olika motioner eller sådant som endast har förmedlats via tal på kongressen finns med här.

Fokus ligger på de politiska och organisatoriska beslut som ska gälla under den närmaste kongressperioden, 2025–2029.

Organisation

Facklig-politisk samverkan

1. Fler LO-förbundsmedlemmar ska engagera sig i och företräda Socialdemokraterna

2. Fler ledare i civila samhället ska engagera sig i Socialdemokraterna och fler Socialdemokrater ska engagera sig i civilsamhället

3. Fler gemensamma samarbeten för att åstadkomma politisk förändring

Föryngring och ökad organisationsgrad

4. Öka organisationsgraden genom både fler nya medlemmar och behålla fler medlemmar

5. Fler unga medlemmar

6. Säkerställa att alla arbetarekommuner har tillräckligt med medlemmar för sina grundläggande uppdrag

7. Välkomna nya medlemmar bättre, både personlig kontakt och digitala introduktioner

8. Verksamheten ska anpassas så att den välkomnar och är intressant för nya och befintliga medlemmar

Fler aktiva och lokala ledare

9. Fler aktiva medlemmar

10. Fler lokala ledare som arrangerar verksamhet

11. Studier ska användas för att bygga organisatorisk och politisk styrka och att få medlemmar att växa och ta mer ansvar

Fler socialdemokratiska föreningar och lokala verksamheter

12. Stärka samtalet med väljare

• Stärka vår förmåga att systematiskt samtala med väljare både offline och online

• Opinionsbilda och bedriva samtal med väljare under hela mandatperioden för att kunna växla upp med trovärdighet i valrörelsen

13. Öka våra resurser

• Ökad gräsrotsfinansiering från medlemmar och sympatisörer

• Öka de offentliga anslagen till politiska partier och till hela det demokratiska systemet.

• Ompröva kostnader för att värna våra pengar på bästa möjliga sätt

• Fler medlemmar genomför arbetsuppgifter för vårt parti

14. Sätta mätbara mål till 2029

• Ökad organisationsgrad

• Fler unga medlemmar

Ekonomi

15. Starka statsfinanser är en förutsättning för att värna välfärden

16. En bred parlamentarisk majoritet för spelreglerna för den ekonomiska politiken är en styrka för vårt land

17. En omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som ska gå till

• snabbt öka vår militära kapacitet

• stärka den civila beredskapen genom exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet

18. Skuldankarets nivå kan behöva höjas

19. Öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta

20. Skatteintäkterna behöver öka för att säkra välfärdens finansiering

21. En skattereform som

• skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser

• åtgärdar skevheten i hur arbete och kapital beskattas

• ser till att de allra mest förmögna bidrar mer.

• breddar skattebasen

• höjer beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster

• gör systemet enklare och mer likformigt

• begränsar möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

• ser över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås

22. Ökad investeringsnivå i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk

23. En investeringsbank med ett ambitiöst grundkapital som kan bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar

24. En klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU

Näringspolitik

25. Skapa fler och starkare företag som skapar bra jobb med schyssta löner och kollektivavtalsenliga villkor i hela landet

26. En svensk industripakt med industriföreträdare, forskning och arbetsmarknadens parter

En färdplan med genomförandeinsatser för att under de kommande tio åren stärka svensk industri och näringsliv med fokus på den gröna och digitala omställningen – med tyngdpunkt på strategiska framtidsbranscher

27. En ny export- och investeringsstrategi för att fler företag ska nå förändrade exportmarknader

28. En uppdaterad svensk mineralstrategi

29. Komplettera det klimatpolitiska ramverket med sektorsvisa omställningsplaner

30. Förbättrat företagsklimat

• tydliga och förutsägbara regler
• enklare tillgång till mer jämställt riskkapital och investeringsstöd
• förbättra förutsättningarna för start-ups
• bättre varumärkes- och patentskydd
• branschinriktade samverkansprogram
• förstärkta klimat- och industrikliv
• statliga krediter till kommunerna vid stora industrietableringar
• använd den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation, minskade utsläpp och cirkulära lösningar

31. Digitalisering

• framtidsinriktade digitaliseringssatsningar som underlättar för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller
• satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd

32. Villkoren för att starta, driva och utveckla företag ska förbättras i såväl landsbygd som stad

33. Ta krafttag för att få ordning på dagens många ickefungerande marknader, såsom livsmedel, bank, veterinärer, bilprovning och taxi

34. Förbättrad konkurrens bland annat genom ökade tillsynsmöjligheter för Konkurrensverket

35. Stärkt konsumentskydd och stärkta konsumentorganisationer

Energi

36. EUs lägsta elpriser

37. Mer el från vind, vatten, sol, kärnkraft och bioenergi

38. Samma låga elpriser i hela Sverige genom utbyggd elproduktion och elnät i hela landet

39. Folkhemsel: staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila elpriser

40. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet, där alla kraftslag ska behandlas teknikneutralt

41. Mål för förnybar elproduktion till 2030 och 2035, som ska nås genom stora investeringar i framför allt vindkraft. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala incitament för ökad acceptans

42. Skarpare reglering av elnät som kan sänka kostnaden för hushåll och företag.

43. Ett nationellt program för energieffektivisering och potentialen för flexibilitet måste tas tillvara

44. Ett kostnadseffektivt elsystem, där vi inte bygger mer dyr elproduktion än nödvändigt

45. En blocköverskridande Energikommission för att skapa långsiktighet i elsystemets utveckling

46. Processerna för att få på plats ny energi ska bli enklare och billigare, bland annat genom att minska byråkratin och snabba på miljöprövningarna

Transport

47. En offensiv för ett ökad kapacitet i ett fungerande transportnät, exempelvis med nya stambanor

48. Ökade resurser på väg- och järnvägsunderhållet, som ska styras statligt

49. Nollvisionen för dödsfall i trafiken genom investeringar i förbättrad vägstandard istället för generella hastighetsbegränsningar

50. Upphandlad trafik för att säkra järnvägs- och flygförbindelser i hela landet

51. Statligt bidrag till beredskapsflygplatser

52. En nationell hamnstrategi som också omfattar insjöfarten

53. Satsningar på kollektivtrafiken

• mer tillgänglig för fler
• gratis för unga upp till 20 år
• drivas på fossilfri eller förnybar energi i hela landet

Jordbruk

54. Ökad livsmedelsproduktion i hela landet

55. En framgångsrik skogsnäring genom att höja förädlingsnivån inom skogsbruket, förbättra skogsskötseln, och verka för ett variationsrikt skogsbruk och växtförädling

56. Fler jobb med schysta villkor och utan utnyttjande av migrantarbetare inom skogs- och jordbruket

Arbetsmarknad

57. Värna och försvara den svenska modellen och arbetsmarknadens parters självständiga ansvar för lönebildningen

58. Fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill

59. I offentlig upphandling ska villkor enligt kollektivavtal gälla och sociala villkor beaktas

60. Regionala skyddsombuden ska ges utökad tillträdesrätt och skyddsombudens fackliga koppling ska värnas

61. En översyn av Lagen om offentlig upphandling, där den offentliga upphandlingen används aktivt för att bekämpa arbetslivskriminalitet och osund konkurrens

Stoppa arbetslivskriminaliteten

62. Uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet med långsiktiga och kraftfulla insatser för att städa upp på svensk arbetsmarknad

63. Öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet

64. Företag som fuskar ska kunna svartlistas, med höjda sanktionsavgifter som breddas till fler områden

65. Utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling

66. Lagstifta om att begränsa antalet underentreprenörsled till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitiet

67. Motverka fusk och missbruk vid användandet av RUT- och ROT-tjänster

68. Ställa hårdare krav på företag som mottar lönesubventioner eller som erbjuder skattesubventionerade tjänster och stärka entreprenörsansvaret

69. Införa en ny brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft

70. Öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitets

71. Inrätta en yrkestrafikinspektion

Bekämpa den ekonomiska brottsligheten

72. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas

73. Minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna

74. Utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser

75. Skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg

76. Skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud

77. Utöka möjligheterna att belägga individer med näringsförbud

Jobbtrappa för att fler ska vara självförsörjande

78. En ordentlig språkutbildning för att bidra till att alla på svensk arbetsmarknad kan prata svenska

79. Krav på aktivitetsplikt för personer med försörjningsstöd – och krav på språk- och aktivitetsplikt för dem med svaga kunskaper i svenska

80. Främja yrkesanpassad språkutbildning

81. Satsningar på praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten för att fler ska få in en första fot i arbetslivet

82. Långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor för dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden

83. Ett utökat uppdrag för de finansiella samordningsförbunden att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva

84. Stöden för att komma i arbete ska vara anpassade efter individens behov

85. Samhall ska ges förutsättning att lägga större fokus på att ge meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda

86. Arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut kraftigt så att fler snabbare får de kompetenser som efterfrågas och blir anställningsbara

87. Mer långsiktig och förutsägbar finansiering för Yrkesvux

88. Satsning på studiestartsstödet

89. Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan, med en stark koppling till den regionala arbetsmarknaden

90. God kvalitet i Komvux i hela landet

91. Fler utbildningsplatser på folkhögskolor

92. Insatserna för unga som varken arbetar eller studerar behöver stärkas

93. Unga i familjer med försörjningsstöd ska ha möjlighet att feriearbeta utan att det påverkar försörjningsstödet

94. Arbetsförmedlingen vara statligt finansierad, kommunalt förankrad, finnas i hela landet och samverka med relevanta aktörer regionalt

95. Sociala företag ska få bättre förutsättningar att verka och skapa jobb för sårbara grupper, och gynnas i offentlig upphandling genom reserverade kontrakt

A-kassa

96. A-kassan ska ha hög anslutningsgrad

97. Arbetslöshetsförsäkringen ska ge gott inkomstskydd – med goda ersättningsnivåer och bättre ersättningsvillkor än idag

98. Den nya, brantare avtrappningsmodellen för arbetslöshetsförsäkringen försämrar tryggheten och ska därför rivas upp

99. Deltagande i lagenliga konflikter på den svenska arbetsmarknaden, där individer uppbär konfliktersättning, ska kunna räknas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

100. deltidsarbetslösa i varaktig anställning ska kunna erbjudas arbetsmarknadspolitiska insatser med arbetsmarknadspolitiska ersättningar.

Övrigt arbetsmarknad

101. Slopat karensavdrag, med effektiva regler för att motverka fusk och missbruk

102. Ökat ansvar för arbetsgivare att motverka sjukdom

103. Förbättrade möjligheter till vidareutbildning på jobbet och yrkesväxling

104. Öka möjligheterna till sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering

105. Alla anställda ska ha tillgång till en bra företagshälsovård

106. Sverige ska ratificera ILO-konventionen 190 om våld och trakasserier i arbetslivet

107. Arbetarepension: en reform som innebär att fler som börjat arbeta tidigt och har ett långt arbetsliv bakom sig ska kunna gå ner i arbetstid när man närmar sig pensionsåldern utan att det påverkar pensionen negativt

108. Arbetstidsförkortning behövs, men ska i första hand lösas av parterna på arbetsmarknaden. Dock kan kompletterande regleringar och insatser behövas i närtid

Välfärd

Stoppa vinstjakten och förbättra styrningen

109. Vård ska inte bedrivas av kriminella, och därför ska kraven för att bedriva vård höjas och tillståndsplikt införas

110. Andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och principen är att välfärd ska fördelas efter behov

111. Förbud mot vinstuttag i förskolor, grundskolor och gymnasier

112. Förbud mot privata sjukvårdsförsäkringar i den offentligt finansierade vården

113. En bred ”ta-tillbaka-kontrollen”-utredning inom välfärden

114. Ersätta LOV (Lagen om valfrihet) med en ny lag för styrning av välfärden, med en målstyrd etableringsrätt som omfattar en lokal vetorätt för kommuner och regioner

115. Förstärkt möjlighet till kontroll och sanktioner av välfärdsverksamheter

116. Offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel

Stärka personalen i hela välfärdssektorn

117. Vi vill förbättra arbetsvillkoren och minska byråkratin för anställda inom skola, vård och omsorg

118. Tillräckligt många ska utbildas för välfärdsyrken och åtgärder ska vidtas för att människor vill arbeta i välfärden

119. Statligt ansvar för att tillsammans med högskolor, kommuner och regioner bättre dimensionera utbildningarna till välfärdsyrkena

120. Begränsad användning av bemanningsbolag i välfärden, med målet att välfärden ska vara oberoende av dem

121. Minskad andelen resurser som läggs på byråkrati och administration inom välfärden och statlig förvaltning

122. Lika tillgång till arbetskläder och arbetsskor för de som arbetar inom offentlig sektor

123. Fler insatser för personal som behöver stärkas i det svenska språket

124. Språktest för personal i verksamhet där språkkompetensen är särskilt viktig, i kombination med särskilda språkinsatser för den enskilde vid behov

Säkra den långsiktiga finansieringen av välfärden

125. De generella och riktade statsbidragen ska värdesäkras varje år för att öka med kostnadsdrivande faktorer.

126. Fler av statsbidragen ska ges som generella stöd eller som sektorsbidrag.

127. Uppdatera det kommunala utjämningssystemet så att det speglar verkligheten hos kommunerna och regionerna. I avvaktan på det vill vi se särskilda stöd till små och glesbefolkade kommuner, så att god välfärd kan garanteras även där.

Bra vård och stöd till människor i hela landet

128. Stärkt kvinnosjukvård

Snabbare hjälp på sin vårdcentral

129. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid för vårdbesök.

130. Ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare

131. Begränsning för hur många patienter ska kunna ansvara för till 1100

132. Fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon

133. Uppstyrning av dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem

134. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas

135. Lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider

136. Enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa.

Sjukhusvård

137. Utökad finansiering av sjukhusen

138. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi

139. Stärkt tillgänglighet och vårdgaranti, så att alla får den vård de behöver genom förbättrat samarbete mellan regionerna

Tandvård

140. Tandvården ska vara tillgänglig för alla och i hela landet

141. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga för hela landet

142. Översyn av hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna

143. Ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd inom tandvården, liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre.

144. Särskilda satsningar för ungas tandvård

145. Vid en tandvårdsreform behövs en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden

146. Insatser för att motverka kriminalitet inom tandvården

Läkemedel

147. Ett system med riksapotek införs, för att säkra tillgången till mediciner i hela landet

148. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas

149. Mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU.

150. Större likvärdighet vad gäller vaccinationer: samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde.

151. Ett nationellt vaccinationsregister inrättas

152. Ett utvidgat vaccinationsprogram genomförs

Äldreomsorgen

153. En hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov.

154. God arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för personalen inom äldreomsorgen

155. Fler tillsvidareanställningar och heltid ska vara norm inom äldreomsorgen

156. De delade turerna i omsorgen avskaffas

157. Mer välfärdsteknik i äldreomsorgen för att stärka självständigheten hos de äldre och samtidigt låta personalen arbeta när och där de bäst behövs

158. Permanenta Äldreomsorgslyftet med bättre möjligheter för personal att vidareutbilda sig på arbetstid

159. En ny äldreomsorgslag som höjer kvaliteten i hela äldreomsorgen, bland annat genom att varje särskilt boende för äldre ska ha läkare och sjuksköterskor kopplade till sig.

160. Läkare ska fortsatt vara anställda av regionerna.

161. Fler boenden som passar de äldre: äldreboenden, trygghetsboenden, anpassade boenden och servicehus.

162. De idéburna verksamheterna ska ta en större plats och bidra till äldreomsorgens utveckling.

Funktionsnedsättning

163. Motverka undersysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning och förbättra förutsättningarna för en bättre förankring på arbetsmarknaden.

164. Möjligheten och rätten för personer med funktionsnedsättning att studera på högskolan ska förbättras.

165. Mer systematisk uppföljning av olika åtgärder inom funktionshinderspolitiken.

166. Stärkt rätt till assistens

167. Förbättrat, mer tillgängligt och förebyggande stöd till familjer med funktionsnedsatta barn

168. Värna syftet med LSS-reformen: att ge bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv och vara delaktiga i samhällslivet.

169. Bättre möjligheter till kompetens- och språkutveckling för assistenter

170. Säkerställa rätten till färdtjänst genom en förtydligad lagstiftning

171. Höjd aktivitetsersättning för personer med funktionsnedsättning

172. Rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen

173. Avskaffa den orättvisa funkisskatten.

174. Åtgärder för att komma åt kriminalitet, fusk och utnyttjande i privatiseringens spår inom assistansen

Folkhälsa

175. En nollvision mot suicid ska tas fram.

176. Fler tidiga insatser och mer fokus på fysisk aktivitet för att motverka fetma och ätstörningar bland barn, unga och vuxna

177. Motverka missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel om pengar

178. Värna detaljhandelsmonopolet och Systembolagets roll

179. Motverka den växande narkotikaanvändningen

180. Snabbare reglering när nya substanser utvecklas

181. Motverka samt den explosionsartade utvecklingen av tobaksfria nikotinprodukter, som e-cigaretter och vitt snus, samt användningen av lustgas bland unga.

182. Ett nationellt mål för att minska dödligheten kopplat till missbruk

183. Hälso- och sjukvården ska ha det samlade ansvaret för behandling av allt skadligt bruk och beroende.

Socialtjänst

184. En satsning på socialtjänsten så att den blir mer lättillgänglig och förebyggande.

185. Långsiktiga satsningar och finansiering av socialtjänsten ska säkerställas över hela landet.

186. Förbättrade villkor för personalen inom socialtjänsten

187. Social dumpning ska motverkas genom en förlängning av den nationella strategin mot hemlöshet.

188. Personer med skadligt bruk, beroende missbruk och psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning ska fångas upp tidigt och få rätt vård, stöd och behandling.

189. Naloxonprogram och sprututbytesverksamhet ska öka,

190. Stödboende vid livslång psykiatrisk sjukdom ska utvecklas

191. Arbetet mot hemlöshet enligt modellen ”Bostad först” ska fortsätta.

192. Nationell adoption bör övervägas för barn som i tidig ålder placeras utanför hemmet på grund av varaktiga omsorgsbrister

Familjepolitik, socialförsäkringar, pensioner

En översyn av hela familjepolitiken

193. Höjt barnbidrag

194. Göra det förstärkta bostadsbidraget permanent

195. Flerbarnstilläggets och snabbhetspremiens funktion ska ses över

196. Stödet till ensamstående föräldrar ska förbättras

197. Föräldraförsäkringen ska bli mer jämställd och individualiserad

Socialförsäkringar

198. Inkomstbortfallsprincipen ska gälla, försäkringsskyddet ska stärkas och utförsäkringar ska stoppas

199. Rättssäkerheten i socialförsäkringssystemet ska stärkas: den som behöver det ska bli sjukskriven, men missbruk som motverkas

200. Översyn av rehabiliteringskedjan och tidsgränserna i sjukförsäkringen

201. Finansiell samordning bör få ett bredare uppdrag att bidra till samverkan mellan olika aktörer i rehabiliteringsprocessen för ökad arbetsförmåga.

202. En trygg och fungerande arbetsskadeförsäkring som ger bättre inkomstskydd när man skadas på jobbet.

203. Förändra pensionssystemet så att det blir mer överblickbart, jämställt och rättvist, samt mer generöst – så att människor som har arbetat ett långt yrkesliv får en högre pension.

204. Den samlade pensionen ska höjas till att i snitt motsvara 70 procent av slutlönen.

205. Höjd pensionsavgift

206. Införa en ”gas” i pensionssystemet när avkastningen är hög

207. se över förskottsräntan och möjliggöra egna avsättningar i sjunde AP-fonden.

208. Komplettera livsinkomstprincipen i det nuvarande systemet med en livsarbetesprincip, där arbetade år ges större betydelse för vilken pension man får, inte bara lönenivån.

209. Se över grundskyddet för de sämst ställda pensionärerna

210. Upprätthålla skillnaden i pensionsnivå mellan de som har arbetat ett helt liv och dem som inte gjort det, det så kallade respektavstånd

Skola & utbildning

211. Yrkesverksamma ska ges bättre chanser att deltidsstudera vid sidan av jobbet, och möjligheten att vidareutbilda sig till nya yrken och jobb ska utökas: bredare utbud, fler korta kurser och utbildningsplatser för yrkesverksamma, och fler lärcenter; fler utbildningar på deltid och distans som möter kompetensbehoven på arbetsmarknaden och som är enkla att kombinera med arbete.

212. Fler arbetstagare kan använda omställningsstudiestödet för att bygga på sin kompetens eller yrkesväxla, bland annat genom att handläggningstiderna ska kortas.

213. Allmän förskola från två års ålder.

214. Barn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i större utsträckning än idag.

215. Barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver.

216. Höja kunskapsnivån bland personalen i förskolan och utöka möjligheterna att utbilda sig på arbetstid.

217. Innehållet i barnskötarutbildningarna ska bli enhetligt

218. Förskollärarutbildningen ska dimensioneras så att tillgången till förskollärare säkras på alla förskolor

219. Förskolor där behov finns i utsatta områden ska få mer resurser att kunna jobba språkutvecklande

220. Staten ska ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet

221. Bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet.

222. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla.

223. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst.

224. Staten måste ta ett större ansvar för kvaliteten och likvärdigheten.

225. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats.

226. Läraruppdraget ska renodlas och lärarna ska ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner.

227. Lärare och annan personal ska ha goda möjligheter till kompetensutveckling.

228. Ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska

229. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas.

230. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt.

231. Skolpengssystemet ska göras om så att det utjämnar skolornas villkor

232. Skolvalet ska förenklas för familjerna: bli gemensamt sammanhållet, likvärdigt och offentligt administrerat system där alla skolor ingår.

233. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation.

234. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter.

235. Skolan ska få ökade resurser genom ett nytt sektorsbidrag

236. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier.

237. Betygssystemet ska förändras i sin helhet, så att det blir mer rättvist occh pålitligt – framför allt genom att den skarpa godkändgränsen i betyget “F” tas bort i grundskolan.

238. Betygsinflationen ska stoppas.

239. Fler bör gå på fritidshem och att detta fritids ska utvecklas till att bli en självklar förlängning av skoldagen, där alla fritids bör erbjuda läxläsning och samarbeta med idrotts- och kulturföreningar. Rätten till fritidshem behöver successivt utvidgas så att den blir mer oberoende av föräldrarnas inkomst. Barn med stora behov eller med riskfaktorer för att hamna snett ska få större möjlighet att gå på fritids.

240. Varje skola ska ha ett aktivt arbete för att förebygga psykisk ohälsa, främja fysisk aktivitet och hjälpa ungdomar att ta de ibland svåra stegen in i vuxenlivet.

241. Fritidspedagoger och stödpersonal på alla skolor

242. Alla skolor ska ha ett aktivt arbete mot mobbing. Ett nationellt centrum för skoltrygghet och mot mobbning bör inrättas, dit skolor som behöver råd och stöd kan vända sig.

243. Den nationella strategin för psykisk hälsa måste implementeras och följas upp, särskilt när det gäller barns och ungas mående.

244. Specialistvården måste stärkas för att ge barn och unga en bättre vård vid psykisk ohälsa.

245. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver dimensioneras för vår tid och barnens växande behov.

246. Elevhälsovården ska byggas ut och ungdomsmottagningarna måste kunna hjälpa barn och ungdomar tidigt.

247. Undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer sex- och samlevnadsundervisningen på alla skolor moderniseras så att barn får hjälp att orientera sig i frågor om sexuell identitet, förväntningar, normer, gränssättande och samtycke.

248. Barn ska få lära sig ett porrkritiskt förhållningssätt.

249. Hårdare regler för plattformsföretagen kring algoritmer

250. Effektiva ålderskontroller för visst innehåll på sociala medier

251. Skolan ska hjälpa unga att hantera och använda sig av den nya tekniken på ett medvetet och ansvarsfullt sätt, samt lära ut om källkritik, ansvarsfullt agerande på plattformar och respekt för den egna och andras integritet.

252. Skoltiden ska vara mobilfri.

253. Skolplikten ska förlängas till 18 års ålder

254. Alla unga ska gå på gymnasiet och det ska finnas ett brett utbud av utbildningar av hög kvalitet.

255. Gymnasieskolan ska ges mer resurser för ökad likvärdighet.

256. Den garanterade undervisningstiden ska regleras tydligare.

257. Elever som behöver längre gymnasietid och mer lärarstöd måste erbjudas det.

258. Vid behov ska det finnas särskilda undervisningsformer för skoltrötta elever.

259. Gymnasievalet ska bli mer transparent genom att information om landets gymnasier och linjer blir mer samlat.

260. Fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att samarbetet med branscherna vidareutvecklas.

261. Resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras.

262. Privata aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet.

263. Öka resurserna för höjd kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen.

264. Betald praktik på fler yrkesområden än idag, exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva.

265. Fler ska kunna läsa på högskola och universitet. Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma till utbildning hela livet. Den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet ska brytas.

266. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till högskolan.

267. Den lärarledda undervisningstiden ska öka

268. De verksamhetsförlagda utbildningsplatserna ska byggas ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter.

269. Platserna på den högre utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.

270. Stärkt studiemedel, med en höjning av bidragsdelen, så ännu fler kan ha råd att studera vidare.

Rättspolitik

Förbyggande

271. Skolan, polisen och socialtjänsten ska få i uppgift att regelbundet informera och utbilda om gängkriminalitet

272. Skolsocionomer och ett strukturerat våldsförebyggande arbete på skolorna med de tuffaste förutsättningarna

273. Socialtjänsten ska få nya möjligheter att vid behov besluta om insatser för att punktmarkera unga, t.ex. antingen genom en personlig följeslagare eller digital fotboja – som ett alternativ till placeringar på HVB-hem

274. Effektiva åldersgränser för websidor och sociala medier med böter för Tech-bolag som inte säkerställer efterlevnad.

275. För att motverka hot, hat och kriminell aktivitet på de sociala medierna genom att anonyma konton alltid ska kopplas till en person.

276. Ett särskilt pappaprogram.

277. Särskilt stärka och underlätta vardagen för ensamstående föräldrar

278. Utökade möjligheter till familjerådgivning

279. Barn- och familjehälsovården stärks så att barn och deras vårdnadshavare får bättre stöd och hjälp tidigare

280. Fler familjecentraler

281. Mer tillgänglig socialtjänst, som behöver fler verktyg och befogenheter

282. Större möjligheter för socialtjänsten till tvingande insatser för barnens bästa.

283. Ett nytt uppsökande riskfamiljsprogram för barn och familjer med särskilda riskfaktorer

284. Nollvision för mäns våld mot kvinnor och barn.

285. En nationell våldsförebyggande strategi för uppsökande verksamhet för män som ska sluta utöva våld.

286. Straffskärpningar för män som slår kvinnor, exempelvis genom så kallade säkerhetsstraff, utökad användning av fotboja vid kontaktförbud och genom att kriminalisera psykiskt och ekonomiskt våld.

287. Stärkt skydd av kvinnor som lämnar våldsamma relationer, exempelvis vad gäller rätten till den gemensamma bostaden och myndigheters hantering av skyddad identitet.

288. Finansieringen av tjej- och kvinnojourer och skyddade boenden ska säkras

289. Lagstiftning som innebär att enbart idéburna aktörer, inte vinstdrivande bolag, kan delta i upphandlingen av kvinnojoursverksamhet.

290. Inget barn ska tvingas till umgänge med en förälder som utövat våld mot barnet eller en närstående.

291. Ett nytt jämställdhetspolitiskt mål: hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.

292. Skärpa sanktionerna mot föräldrar som för sina barn utomlands utan undantag från skolplikten: förlora rätten till ekonomiska bidrag och en LVU process inledas. Informationsinsatser ska genomföras om utreseförbudet.

293. Bättre och säkrare placeringar av omhändertagna barn: fler familjehem som ska få ökat stöd

294. Återkommunalisera HVB-hemmen för att garantera en kvalitativ verksamhet och för att bryta nyrekryteringen till gängen

295. Utöka personalens befogenheter att hantera våldsamma unga.

Brottsbekämpning

295. Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna.

296. Fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet

297. Utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg.

298. Tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella, t ex kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar.

299. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.

300. Skärpta straff för dem som utnyttjar och gör våra barn till kriminella

301. Skärpta påföljder för ungdomar som begår grova brott. och för de som använder ungdomar i brott.

302. Punktmarkering för att hindra ungas kriminella bana

303. Inga generella sänkningar av straffbarhetsåldern, men en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas.

304. En särskild utskrivningsprövning För unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall

305. Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som har dömts för att ha begått grova brott från SiS.

306. Kvaliteten inom SiS behöver stärkas.

307. Den ekonomiska kriminalitet som finansierar brottsligheten måste strypas.

308. Stärka de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet, och göra det möjligt att inhämta uppgifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet.

309. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndigheters databaser.

310. Ett omfattande program mot korruption, inte minst för offentligfinansierad verksamhet.

311. Bankerna måste ta ett större ansvar för att motverka bedrägerier, exempelvis genom att de ges ett större ansvar för säkerhetsbrister och ersättning till drabbade.

312. En stärkt tull för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen.

313. Polisen ska bli mer synlig och bygga relationer med boende och civilsamhälle.

314. Det ska finnas poliser lokalt närvarande med rimliga inställelsetider i alla Sveriges kommuner.

315. Åklagarna och domstolarna måste ges möjligheter att växla upp i takt med polisen.

316. Aktiv polisiär närvaro på nätet.

317. Chattar som används för att planera brott ska stängas ned.

318. Antalet uppklarade brott måste öka och genomströmningstiden för anmälda ärenden kortas.

319. Skapa goda möjligheter att lämna kriminalitet bakom sig och bli en välfungerande samhällsmedborgare.

320. Stärkt Kriminalvård för att klara uppdraget att både hantera den kraftigt ökade beläggningen och bättre förebygga återfall i brott.

321. Utbyggnaden av kriminalvården ska ske i hela landet.

322. Ett nationellt avhopparprogram och en anpassning av dagens avhopparverksamhet till att det är allt yngre människor som begår brott.

323. Skärpta straff för mäns våld mot kvinnor, inklusive utökad användning av fotboja vid kontaktförbud

EU

324. Stärka det europeiska försvarssamarbetet, som omfattar både den militära och civila beredskapen.

325. Ökad samverkan med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar.

326. Mer koordination inom EU gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina

327. Mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel.

328. Anpassa EU-regler för att öka möjligheterna till snabb upprustning i medlemsländerna

329. Stärkt konkurrenskraft och fokuse på strategiska framtidsbranscher inom EU

330. Införa ett bindande utsläppsmål om minst 95 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2040.

331. EUs arbete för att driva på utbyggnaden av förnybar och fossilfri energi ska intensiveras.

332. Det europeiska beroendet av rysk olja och gas måste fasas ut.

333. Ta krafttag mot den organiserade brottsligheten genom bättre samarbete mellan EU:s medlemsländer och myndigheter: minskad överlappning, förbättrat informationsutbyte mellan länder och bekämpande av smuggling.

334. Ett övergripande polisiärt underrättelsecenter som kombinerar information från EU:s olika specialiserade enheter.

335. Vi vill se en europeisk maffialagstiftning, så att maffian inte flyttar runt i Europa på jakt efter mildare lagstiftning.

336. EU måste bli bättre på att bekämpa trafficking.

337. Sverige ska driva på för att fler länder i Europa kriminaliserar sexköp, enligt den svenska modellen, och att EU tar fram en gemensam sexköpslag.

338. EU behöver förstärka arbetet mot narkotika inte legalisera

339. EU ska ta krafttag mot växande arbetslivskriminalitet och människoexploatering på europeisk arbetsmarknad.

340. En effektiv sanktionstrappa inom EU: medlemsländer som inte fullt ut respekterar demokratiska principer och rättsstat ska heller inte åtnjuta medlemskapets fulla rättigheter. Stärkt möjlighet att hålla inne ekonomiska bidrag till medlemsländer som viker av från demokrati och rättsstat. Ytterst ska medlemsstater kunna förlora sin rösträtt och medlemskapet återkallas.

341. Vid en utvidgning av EU ska säkrad demokrati, mänskliga rättigheter, inklusive fackliga rättigheter, och rättsstatliga principer stå i centrum. Nya medlemmar måste leva upp till de krav som ställs i de så kallade Köpenhamnskriterierna.

342. Beslutsfattandet inom EU självt måste förbättras.

343. Fler beslut i utrikespolitiska frågor ska kunna fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet – för att skapa ett handlingskraftigt EU som står stabilt i en mer instabil värld.

Försvar

344. Ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar för att snabbare bygga upp vårt totalförsvar.

345. Ett skattesystem som är effektivt, förutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige.

346. Beredskapsskatt för att finansieringen ska bäras rättvist

347. Ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år.

348. Förstärka armén och luftförsvarsförmågan och värna svenska särskilda säkerhetsintressen, så som stridsflyget och undervattensförmågan.

349. Utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer.

350. De värnpliktiga ska spegla hela samhället.

351. Stärka och utveckla hemvärnet

352. Ökad självförsörjningsgrad vad gäller produktion av vapenammunition.

353. Stärka försvarsindustrins förmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i civila syften.

354. Stärka den civila beredskapen genom ett närmare samarbete mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle

355. Bättre dimensionering och snabb mobilisering av resurser och personal i händelse av kris.

356. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut.

357. Beredskapssjukhus

358. Civilplikten bör breddas till att gälla fler områden och personer än i dag.

359. Säkerhetsklassa Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjningsanläggningar.

360. Säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet.

361. Starkare krav på övervakning och resiliensanalyser.

362. God tillgång till skyddsrum ska säkras

363. Fördjupat försvarspolitiska samarbete i vårt närområde, särskilt inom Norden.

364. Fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt, inte minst det säkerhetspolitiska samarbetet.

365. En nordisk försvarskommission, med ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning.

366. Sverige ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.

Internationellt

367.  Sverige måste vara en stark röst för att upprätthålla folkrätten och stå upp för den regelbaserade världsordningen, där internationella och multilaterala institutioner som FN, Europarådet, Världshälsoorganisationen (WHO), Världshandelsorganisationen (WTO), den Internationella Domstolen (ICJ), Europadomstolen för mänskliga rättigheter och den Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC) måste värnas och stärkas

368. Reformera säkerhetsrådet i FN, vars sammansättning inte speglar dagens värld.

369. Kärnstödet till FN och dess organisationer ska utökas.

370. Sverige ska ha en aktiv roll i Mellanöstern, där diplomati behövs mer än någonsin.

371. Sverige ska bidra till fredsbevarande insatser och spela en aktiv roll som medlare.

372. Sverige ska fortsätta att bidra i arbetet för en ömsesidig nedrustning mellan kärnvapenmakterna.

373. Det ska inte ska vara tillåtet att placera kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium.

374. Förbud mot användningen av truppminor.

375. EU ska ta fram etiska principer för hur vi hanterar artificiell intelligens inom vapenteknologi.

376. Sverige ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser.

377. Israels illegala bosättarpolitik fördoms, liksom ockupationen av palestinskt territorium och den israeliska regeringens krigsbrott mot den palestinska civilbefolkningen.

378. Fördömer också det våld som utövas av terrororganisationer som Hamas.

379. Sverige ska stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten, och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza.

380. Sverige ska stödja UNRWA.

381. När konfliktnivån i Mellanöstern höjs ska Sverige vara med och verka för avspänning och dialog i regionen.

382. Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd.

383. En svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden: handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar.

384. Sverige måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen, t ex Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning.

385. Internationell solidaritet: en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder.

386. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem.

387. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning.

388. En successiv ökning av det svenska biståndet tillbaka till en procent av BNI.

389. Skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med.

390. En feministisk utrikespolitik som utgår ifrån kvinnors representation, rättigheter och resurser.

391. En utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv

392. Hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt

393. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt.

394. Sverige ska driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang.

395. Ekocid ska erkännas som ett brott i Romstadgan.

396. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem.

397. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna

Integration & migration

398. En ordnad arbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning, där staten samverkar med parterna, samt ett kvalificerat arbetskraftsinvandringsprogram för bristyrken.

399. Missbruk av uppehållstillstånd för studier ska stoppas

400. Utreda frågan om att arbetskraftsinvandrare vid speciella omständigheter ska få möjlighet att ansöka om förlängt arbetstillstånd från Sverige

401. Ett nytt mål införs att Sverige ska inte ha några utsatta områden

402. Inflyttningen i utsatta områden av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som lever på försörjningsstöd måste vara begränsad, samtidigt som ingen ska vara utan bostad.

403. En nationell Sverigeförhandling: avtal ska ingås mellan staten och kommuner med utsatta områden, där även lokala aktörer som näringsliv, och fastighetsbolag och civilsamhället är med.

Förhandlingen ska utgå från en nationell lista med tydliga och transparenta kriterier för klassning av utsatta områden.

Avtalen ska omfatta långsiktiga, sociala investeringskontrakt och konkreta handlingsplaner.

En aktiv språkpolitik

404. Svenska ska vara huvudspråk i förskolan och skolan, vilket ska tydliggöras i läroplanerna.

405. För befintlig språksvag personal inom förskola, skola, omsorg och äldreomsorg ska språktester och språkinsatser på betald arbetstid främjas.

406. Ett kvalitetslyft i utbildningen i svenska för invandrare (SFI), bland annat genom att stärka arbetsmarknadskopplingen.

407. För grupper med väldigt svag utbildningsbakgrund krävs en särskild kursplan. SFI ska vara icke-vinstdrivande.

408. Uppsökande verksamhet för att stödja individer med svårigheter i svenska språket att påbörja och avsluta en SFI-utbildning.

409. Språkkrav ska i huvudsak krävas för svenskt medborgarskap

En stram migration

410. En migrationspolitik som under överskådlig tid ligger i enlighet med EUs miniminivåer.

411. Asylrätten värnas.

412. Att asylprocessen präglas av ordning och reda.

413. Asylrätten och FNs kvotflyktingssystem ska värnas.

414. Det europeiska samarbetet för att dela ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas.

415. Svensk migrationspolitik måste bli mer långsiktigt hållbar, och det totala söktrycket mot Sverige måste minska ytterligare.

416. Sverige ska ha regler för asyl- och anhöriginvandring som ligger i linje med miniminivåerna i övriga Europa.

417. Skärpta regler kring viss anhöriginvandring, exempelvis genom att åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år.

418. En mer jämn ansvarsfördelning mellan kommuner

419. Statliga mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under hela asyltiden.

420. EBO ska avskaffas.

421. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga återvändandecenter i väntan på att återvända.

422. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med behovet.

423. Av- och utvisningsbeslut måste verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige.

424. Bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats.

425. Biståndet ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd.

426. Nej till en svensk angiverilag

427. Anvisade kommuner ska ordna etableringsboenden om minst tre år, vilket villkoras med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering.

428. Stopp för anvisning av nyanlända till kommundelar som har utsatta områden.

429. Kommuner med tidigare stort EBO-mottagande ska ges möjlighet att undantas från kommunplaceringar.

Integration

430. Motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas.

431. Obligatoriska etableringsfrämjande insatser så som samhällsinformation och språkundervisning tidigt i etableringsfasen.

432. Obligatoriska etableringsprogram ska omfatta även anhöriginvandring.

433. Inom ramen för etableringsboendena ska de nyanlända få kunskap om hur det svenska samhället är organiserat, inklusive hur man kan engagera sig aktivt i föreningar på orten eller hur man kan utveckla sitt föräldraskap genom att aktivt delta i barnens aktiviteter.

Bostad

434. Kraftigt ökat bostadsbyggande

435. Vårt land ska präglas av vacker arkitektur och smart stadsplanering.

436. Bygga bostäder där folk med vanliga löner har råd att bo.

437. Bygga bort segregationen

438. Byggande i hela landet, i tätorter likväl som i landsbygd.

439. Målet för bostadsbyggandet är att produktionen ska hålla jämn takt med det prognostiserade behovet av nya bostäder, i syfte att bygga bort bostadsbristen. Staten måste ta ett större ansvar för att det byggs.

440. En nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen.

441. Via ett statligt fastighetsbolag kan det offentliga agera konjunkturdämpande och där det saknas andra aktörer.

442. Ett förnyat statligt investeringsstöd för byggande av fler hyresrätter, till exempel riktat till orter med stora industrietableringar och -investeringar och för fler ungdoms- och studentbostäder.

443. Statliga byggkrediter för att skapa långsiktiga incitament för ökat byggande, som även styr mot sänkta boendekostnader, bostadssociala mål och klimatneutralt byggande.

444. Statliga landsbygdslån.

445. Stärkta nationella bostadspolitiken ska kombineras med ett stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar.

446. Genom en ny, samlad bostadsförsörjningslag tydliggörs ansvaret.

447. Sambandet mellan hur staten fördelar investeringar i infrastruktur och i vilken utsträckning som kommuner tar sitt ansvar för de bostadspolitiska målsättningarna ska stärkas.

448. Bostadsproduktionen ska kick-startas också genom att länsstyrelserna kortar handläggningstiderna och överklagandemöjligheter i kommuner som har bostadsbrist begränsas.

449. Det ska bli lättare för kommuner att agera mot oseriösa fastighetsägare som inte sköter sina åtagande mot hyresgäster eller medlemmar i en bostadsrättsförening.

450. Det ska finnas en stark allmännytta i varje kommun.

451. Allmännyttans villkor behöver stärkas och styras av samhällsnytta.

452. De allmännyttiga bostadsbolagen ska undantas från Lagen om offentlig upphandling.

453. En moderniserad förköpslag för strategisk mark, samhällsviktiga fastigheter och för hyresbostäder som ska omvandlas.

454. Markanvisningar, där det är lämpligt, ska användas aktivt som instrument för blandad bebyggelse och för att se till att bostäder byggs för vanligt folk.

455. Verka för en bra mix av upplåtelseformer i varje område.

456. För att utveckla utsatta områden behöver nya typer av bostäder byggas och vid behov undermåliga fastigheter rivas.

457. Ett åtgärdspaket för att begränsa alltför höga hyror så att fler människor – i synnerhet barnfamiljer, unga och äldre – kan efterfråga en bostad till rimlig kostnad

• kommunala hyresgarantier
• permanent förstärkta bostadsbidrag.

458. En översyn av bostadsbidraget så att förutsägbarheten stärks.

459. Staten och kommunerna ska stimulera generationsskiften på bostadsmarknaden.

460. Jämlika villkor för olika former av boende – ägt, hyrt eller blandformer.

461. Hyresgästernas inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka.

462. Fler som vill ska kunna äga sitt boende.

463. Den statliga banken SBAB ska användas mer effektivt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden.

464. En ny egnahemssatsning så att familjer får ökade möjligheter att ta klivet in på bostadsmarknaden, exempelvis genom startlån och olika hyrköpsmodeller. ’

465. Fler incitament för att bygga i trä ska tas fram, såsom typgodkännande av bostadshus.

466. Återbruk ska underlättas.

467. Nya fastigheter ska byggas energisnåla och klimatvänliga, utan att det drabbar de boende genom högre kostnader.

468. Vi vill stärka förutsättningarna för energieffektiviseringar i flerbostadshus.

Regionalpolitik

469. God samhällsservice ska vara tillgänglig överallt och det ska vara lätt att handla mat, tanka och resa också i glesbygd

470. Staten ska vara närvarande i hela landet, exempelvis genom bilprovningen, apoteken och att man har det ska finnas en polisstation på rimligt avstånd

471. Se till att både yngre och äldre kan och vill arbeta och bo också på landsbygd och i glesbygd

472. Stärka lokalsamhällen och motverka “vita fläckar” vad gäller tillgången till arbete och samhällets service

Ett landsbygdspaket som omfattar hela landet, inklusive öar och skärgårdar.

473. Fler lärcentrum och distansutbildningar som gör det möjligt att bo kvar på orten medan man studerar.

474. Stärkt polisnärvaro i varje kommun

475. Regionala perspektiv ska finnas med vid varje beslut om placering av statlig verksamhet

476. Intensifierat arbete med omlokalisering av statliga jobb

477. Servicekontor: intensifierat arbete med att etablera nya, återöppna stängda samt utveckla dessa till att omfatta fler

478. Stärkt myndighetsservice i form av exempelvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i hela landet, antingen som egna kontor eller genom statens servicecenter.

479. Lanthandlare och företag i glesbygd ska stödjas.

480. A-traktor ska kunna köras från 15 års ålder

481. Hastigheten för A-traktorer ska höjas till 45 kilometer i timmen

482. Säkerheten kopplad till a-traktorer ska öka genom ett teori- och körprov

483. Bättre förutsättningar för renoveringupprustning av fastigheter i glesbygdrenovering, exempelvis genom ett glesbygds-ROT.

484. Det ska finnas goda kommunikationer och god infrastruktur, så som bredband och VA, i hela landet.

485. Förutsättningarna för investeringar och reinvesteringar i VA-nätet ska ses över och väsentliga hinder undanröjas.

486. Små kommuner ska slippa ansökningskraven kring vissa mindre statsbidrag och i stället får sin andel som generella stöd

487. Staten ska fortsätta arbetet med att ge kommuner och regioner möjligheter att genomföra kreativa, lokala försöksverksamheter med friare former.

488. Bättre incitament för kommuner att kunna gå samman eller samverka.

Natur & miljö

489. Ökad finansiering till skötsel av naturreservat och nationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturrum samt lokala och kommunala naturvårdsprojekt.

en friluftskanon

490. Alla unga ska få prova på aktiviteter i den svenska naturen genom att alla kommuner ska samverka med föreningslivet för att kunna erbjuda friluftsaktiviteter och tillgång till utrustning.

491. Alla skolbarn ska minst en gång per läsår ges möjlighet att prova på friluftsliv.

492. De reglerade Friluftsdagarna ska återinföras i skollagen.

Havs- och fiskepolitik

493. Differentierade regler kring strandskydd, som anpassas efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter befolkningstäthet och exploateringstryck: starkare strandskydd än i dag i tätbefolkade områden – men ökade möjligheter att bygga strandnära i glesbefolkade områden

494. Strandlinjen ska alltid vara tillgänglig för allmänheten; våra stränder ska inte privatiseras.

495. Ett Östersjöpaket för att tillsammans med andra länder kring Östersjön skydda vårt innanhav.

496. Det svenska fisket ska bli mer långsiktigt

497. Den industriella trålningen ska stoppas i Östersjön

498. En omedelbar återhämtningspaus för det storskaliga industritrålfisket av sill och strömming i Östersjön till dess att bestånden tydligt återhämtat sig.

499. Utveckla nya skonsamma fiskemetoder och där det behövs införa nya skyddade områden.

500. Ett bättre miljöskydd i Arktis, med ett marint reservat kring Arktis.

En giftfri livsmiljö

501. Minska gifter och avfall som hamnar i vår natur. Sverige ska ligga i framkant för att skydda våra livsmiljöer och skapa en giftfri miljö.

502. Sverige ska snarast införa ett totalförbud mot användande av PFAS-kemikalier inom alla områden.

503. Kemikalieinspektionen ska ges utvidgade möjligheter att kontrollera produkter, inte minst de som importeras, så att de inte innehåller förbjudna kemikalier

504. En internationell expertpanel för kemikalier, liknande det arbete som sker på EU-nivå

505. Verka för ett PFAS-förbud i EU och hela världen.

506. En bättre avfallshantering för att minska gifterna i miljön samt mikroplaster och koldioxidutsläpp

507. Fler incitament för företagen att designa produkter utan plast eller med material som kan återvinnas på enklare sätt än idag

508. Bättre kommunal hantering av olika typer av avfall, med bättre incitament för sortering, återbruk och återvinning, särskilt av plastavfall.

509. Så många produkter som möjligt ska tas om hand och bekostas inom producentansvaret

510. Ökad cirkularitet i gödselanvändningen genom att utreda en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel.

Demokrati

Media

511. Grundlagsskydda public service och säkerställa politiskt oberoende genom ett brett och allsidigt uppdrag i allmänhetens tjänst, samt en stabil långsiktig finansiering, krav på tillgänglighet och oberoende. Nedskärningarna i public service måste upphöra.

512. Ett mediestöd som stärker åsiktsmångfald och mediebevakning i hela landet.

513. Samhällets stöd för exempelvis fackligt och politiskt förtroendevalda, journalister och företrädare för rättsväsendet måste öka.

514. En större transparens kring algoritmerna bakom sociala medierplattformarna och effektiva sanktioner mot plattformar som inte håller sig till EU:s regler om digitala tjänster.

515. En bättre reglering kring sociala medier är viktigt också ur ett säkerhetsperspektiv och för att motverka infiltration, desinformation och andra aktiviteter som undergräver fria val.

Kultur

516. Kulturen ska vara tillgänglig för fler, både att uppleva och att själv utöva

En kulturell allemansrätt

517. Kulturskolor för alla barn

518. En kulturgaranti i förskola och skola med minst en kulturupplevelse per termin för alla barn.

519. Folk- och skolbiblioteken och den läsfrämjande verksamheten för barn och unga ska stärkas.

520. Skärpta krav på våra nationella och regionala kulturinstitutioner att arbeta för att nå nya grupper genom insatser för den regionalt finansierade kulturen.

521. Säkra kultursamverkansmodellen, så att kulturskapare ges möjlighet till tryggare anställningar och rätt till de generella trygghetssystemen

Civilsamhälle & folkbildning

522. En ledarsatsning inom föreningslivet med särskilt fokus på utsatta områden.

523. Den sociala ekonomin ska stärkas genom investeringar i kooperativa och idéburna alternativ.

524. Ökade stöd för att värna allmänna samlingslokaler runt om i landet

525. Använda och utveckla fler former för idéburet-offentligt partnerskap

526. Ökade anslag till folkbildningen

527. Självförvaltningsmodellen i civilsamhället ska gälla genom att Folkbildningsrådet får generella anslag.

528. Fler utbildningsplatser på folkhögskolan

529. Insatser för missbruk av medel ska skärpas.

530. Ett företrädarregister på ideella föreningar hos Skatteverket ska bidra till att kriminalitet inom bidragssystemen motverkas.

531. Fortsatt satsning på de nationella minoriteternas språk och kultur.

532. Ungdomsförbund måste tillåtas ges tillträde på landets skolor i samband med allmänna val

533. Studentförbunden ska ha tillgång till lärosätena

Idrott

534. Det statliga stödet till idrottsverksamhet ska höjas med ett särskilt fokus där behoven är som störst.

535. Stopp för tidig selektering inom barnidrotten

536. Fler möjligheter för äldre ungdomar och unga vuxna att fortsätta idrotta och tävla utan att elitsatsa

537. I stället för fritidskort ska svensk idrott och kultur för barn garanteras genom mer verksamhetsstöd till föreningssverige.

538. Fler och mer multifunktionella idrottsanläggningar i hela landet.

539. Utvecklat utbud av idrottsverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning

540. Vid samhällsplanering ska hänsyn tas till både barns, vuxnas och äldres behov av idrottande, rörelse och friluftsliv.

541. Simkunnigheten ska öka

542. Ökade möjligheter för public service att sända fler stora sportevenemang där Sverige tävlar.

543. Ökad kunskap i hela samhället och hos våra myndigheter om hur det är att tillhöra en grupp som diskrimineras.

544. Diskrimineringsombudsmannen ska driva fler fall, så att fler får upprättelse och respekten för var och en stärks.

Val till partiorgan

545. Partiordförande: Magdalena Andersson

546. Partisekreterare: Tobias Baudin

547. VU: ledamöter: Mikael Damberg, Johan Lindholm, Lena Hallengren, Teresa Carvalho, Anna-Caren Sätherberg. Ersättare: Morgan Johansson, Ardalan Shekarabi, Peter Hultqvist, Åsa Johansson, Anders Ygeman, Marie Nilsson, Jonas Attenius

548. Partistyrelse. Övriga ordinarie ledamöter: Peder Björk, Ulf Olsson, Fredrik Olovsson, Fredrik Lundh Sammeli, Karin Wanngård, Kenneth Östberg, Helena Proos, Niklas Karlsson, Heléne Fritzon, Åsa Westlund, Aida Hadzialic, Lawen Redar, Matilda Ernkrans, Carina Olsson, Ilan de Basso, Helene Björklund, Katrin Stjernfeldt Jammeh, Meit Fohlin, Mattias Jonsson, Aylin Nouri, Isak From, Kristina Edlund, Peter Kärnström, Robert Olesen, Gabriella Lavecchia och Kim Söderström. Ersättare: Amanda Lindblad, Anders Öberg, Mattias Vepsä, Johan Persson, Stefan Pålsson, Lars Isacsson, Andreas Schönström, Eva Ballovare, Sara Nylund, Jonathan Svensson, Karin Sundin, Sebastian Hörlin, Anna-Lena Danielsson, Erik Ezelius och Boel Godner.

Särskilt uttalande om Gaza

S-kongressen antog ett särskilt uttalande till stöd för civilbefolkningen i Gazas rätt till liv och säkerhet, med följande konkreta krav:

549. fördömer det urskillningslösa dödandet i kriget, att Israels regering använder svält som vapen, Israels regerings pågående brott mot mänskligheten och krigsbrott, Hamas attack den 7 oktober 2023 samt att Hamas fortfarande håller gisslan.

550. Alla krigsbrott ska utredas, och de ansvariga måste ställas till svars.

551. En omedelbar vapenvila

552. Den svenska regeringen måste öka pressen på den israeliska regeringen att upphöra med den brutala krigföringen och att släppa in mat, vatten och andra förnödenheter i Gaza.

553. Den svenska regeringen måste återuppta stödet till Unrwa.

554. Sverige måste ta initiativ till nya fredssamtal mellan parterna.

555. Står bakom en tvåstatslösning som den enda vägen till en hållbar fred. Israeler och palestinier har samma rätt att leva sina liv i fred, frihet och säkerhet.

556. All kraft måste nu sättas in för att förhindra folkmord.

557. EU ska pausa associeringsavtalet med Israel.

558. sanktioner mot de israeliska befattningshavare som är ansvariga för det urskillningslösa våldet.

559. Hamas ska omedelbart och villkorslöst frige gisslan.

560. Ockupationen och bosättarvåldet måste upphöra

561. Ett förbud av handel med varor producerade av bosättarna.

562. Inga fler barn ska svälta ihjäl i Gaza, inga fler barn ska gråta över sina döda föräldrar och syskon, inga föräldrar ska tvingas begrava sina barn.

563. Sveriges regering måste agera. I EU, i FN, i alla internationella forum där inflytande och press kan sättas för att nå en vapenvila. Sverige måste med kraft återta sin roll som en tydlig röst för folkrätten, för freden, för solidariteten och för alla människors lika värde.