Färre återfall – minskad kriminalitet

Vi behöver rusta på psykiatri, primärvård och sociala insatser för att skapa alternativ för kriminella som vill ändra sina liv och på så sätt få ner återfallsfrekvensen som är det bästa sättet att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Det skriver Martin Östebo, fd socialarbetare.

Socialdemokraterna måste verka för att kraftfullt reducera återfallsfrekvensen för kriminella. Det skriver Martin Östebo i Örebro som är före detta socialarbetare.

Socialdemokratin har under hela nittonhundratalet definierat kriminalitet som sociala problem. Vi har även haft en fin tradition att innan vi föreslagit reformer så utreder vi frågan brett och går igenom vad forskning och beprövad erfarenhet säger. 

När det gäller kriminaliteten och i viss mån skolan så verkar vi ha frångått den traditionen. Ska vi ändra på riktningen för Sverige behöver vi komma tillbaka till välgrundade beslut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

I en artikel 240924 från Lunds universitet så uttalar sig två universitetslektorer Tova Bennet och Sverker Jönsson om att det finns inget stöd i forskningen att skärpta straff och ökade resurser till rättsväsendet leder till minskad kriminalitet.

”Det kan verka som att trenden med hårdare åtgärder är ny, men det är alltså en utveckling som pågått i Sverige under minst femton år. Utvecklingen hänger ihop med en större politisk trend där fokus i allmänhet skiftar från samhälle till individ.” 

– Här finns en koppling till hur man definierar samhällsproblem. Om man definierar brottslighet som ett socialt problem med sociala lösningar så sätter man in resurser i till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och det socialrättsliga området. Men om man ser det som ett individproblem så lägger man resurserna på straffrätten. Då hamnar fokus på individens egets ansvar och konsekvenser för sina handlingar, säger Tova Bennet.

”Internationella studier, särskilt från USA, som länge haft en mycket repressiv kriminalpolitik, visar att strängare lagstiftning inte resulterat i långsiktigt lägre brottslighet. Det har däremot resulterat i överfulla fängelser”.

Det är vad vi ser även i Sverige och bygga nya fängelser är en dålig och fruktansvärt dyr metod för att förhindra brottslighet.

Det som minskar brottsligheten är förebyggande åtgärder som vård för missbruk, studier så brottslingarna kan få hopp om ett annat liv än kriminalitet med jobb och bostad.

Professor emeritus Henrik Tham, Birgitta Göransson psykolog fd kriminalvårdsdirektör  m fl skriver i en artikel i Göteborgsposten 240326 att hårdare straff ska minska brottsligheten är ”rent önsketänkande”. ”Antalet fängelsestraff tycks inte påverka brottsutvecklingen i ett samhälle. Längre fängelsestraff gör det inte och avskräcker inte. Enskilda gärningspersoner kan oskadliggöras genom långa frihetsstraff, men det påverkar inte våldsnivån i samhället. Brottsligheten fortsätter med andra gärningsmän. Polisiära insatser och straff måste kompletteras med sociala förebyggande och rehabiliterande insatser.

De avvisar även regeringens förslag om höjda straff i sin egenskap som forskare på kriminologiska institutionen i deras remissvar 230426.

Det som minskar brottsligheten är förebyggande åtgärder som vård för missbruk, studier så brottslingarna kan få hopp om ett annat liv än kriminalitet med jobb och bostad. Alla barn måste få stöd i en gemensam skola där alla barn kan mötas (och deras föräldrar). Vi har redan en förskola där 94 procent av alla barn går. Vi behöver bygga vidare på den och se till att alla skolor tar alla elever utan vinstintresse.

Vi behöver rusta psykiatri, primärvård och sociala insatser för att skapa alternativ för kriminella som vill ändra sina liv och på så sätt få ner återfallsfrekvensen som är det bästa sättet att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. 

Slutsatsen blir att Socialdemokraterna ska verka för att kraftfullt reducera återfallsfrekvensen för kriminella.

Martin Östebo
fd socialarbetare som i nära 40 år jobbat med att hjälpa människor med missbruk och psykiska problem, Örebro

Detta är en opinionstext i Aktuellt i Politiken. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.