När välfärden monteras ned – glöms flickorna i gängen bort

Gängkriminaliteten fortgår och drabbar allt fler. I debatten om gängkriminalitet handlar det mesta om unga män. Det är deras namn vi läser i medierna, deras öden som kartläggs och deras väg ut som prioriteras. Men i skuggan av detta finns en annan verklighet – en tyst, mörk och ofta osynlig sådan. En verklighet som innebär att de unga tjejer som också befinner sig mitt i den kriminella miljön gör det under helt andra villkor.

Rapporten ”Osynliga och utsatta – Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet”, framtagen av Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, visar på en dubbel utsatthet. Där flickor som utnyttjas i brottslighet som kurirer, lockbeten eller penningtvättare samtidigt är utsatta för psykiska, fysiska och sexuella övergrepp.

Många av dessa tjejer bär redan från början på tunga erfarenheter. Våld i hemmet, psykisk ohälsa, trauman och fattigdom gör dem extra sårbara för manipulation och kontroll. Och när samhället sviker; när skola, socialtjänst och vård inte förmår gripa in – då blir steget in i kriminaliteten kort, och vägen ut nästan omöjlig.

Kommunerna är avgörande för att fånga upp dessa unga. Men idag går många kommuner redan på knäna. Kommuner som redan kämpar för att möta behoven hos pojkar på glid har kanske varken resurser eller metoder för att se de tysta flickorna bakom. 

Det som är allra mest oroande är hur ofta dessa tjejer faller mellan stolarna. De syns inte i statistiken. De passar inte in i insatser som är formade efter pojkars och mäns erfarenheter. I praktiken innebär det att de inte får det stöd de behöver. Det är ett svek.

Kommunerna är avgörande för att fånga upp dessa unga. Men i dag går många kommuner redan på knäna. Kommuner som redan kämpar för att möta behoven hos pojkar på glid har kanske varken resurser eller metoder för att se de tysta flickorna bakom. Flickor som inte skriker. Som anpassar sig. Som smälter in tills det är för sent.

Det vi ser är resultatet av år av nedskärningar i välfärden. När resurser dras in från skolan, BUP, socialtjänsten och kvinnojourerna då är det de mest utsatta som drabbas först. Och det är just därför som högerns väg – att skära i välfärden samtidigt som man sänker skatten för de rikaste – är fullständigt orimlig i kampen mot kriminaliteten.

Regeringens svar på min oro har varit att man tillsatt flera utredningar som ska titta på frågan men tjejer i gängmiljöer behöver inte fler rapporter. De behöver någon som ser dem. Någon som lyssnar. Och ett samhälle som säger ”Du är inte ensam, vi finns här, och vi ger dig en väg ut”. 

Vi socialdemokrater menar att brottsbekämpning inte bara handlar om fler poliser och hårdare straff. Det handlar också om att bygga starka samhällen – med närvarande vuxna, tidiga insatser, punktmarkering av barn och unga på glid och det behövs verkliga vägar ut. För att klara detta behöver våra kommuner och regioner stärkas! Och vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera det förbyggande arbetet, prioritera välfärden och prioritera våra barn och unga framför skattesänkningar för de rikaste. Först då kan vi fånga upp både de unga pojkarna och flickorna. Först då kan vi bryta nyrekryteringen. 

Anna Wallentheim 
riksdagsledamot Socialdemokraterna