Rotavdraget behövs till bostäder i stället
Många barnfamiljer vill ha en större bostad, men de sitter fast.
Unga tvingas bo kvar hemma långt efter att de är redo att börja sina liv på egen hand.
Äldre fastnar i trapphus utan hiss och i bostäder de inte längre klarar av att bo i. Bostadsbyggandet har havererat och det lilla som byggs är för dyrt för de flesta. Hyrorna ökar, bostadsbidragen står still.
Det är ingen slump – det är resultatet av politiska beslut.
Bostadsbristen i Sverige är akut – ändå är det märkligt tyst från politiken. Trots att tillgången på bostäder är avgörande för jobben, tillväxten och för hur våra liv kommer att te sig, uteblir de stora reformerna.
Unga människor saknar tilltro till politiken. Äldre har förlorat den tilltro de en gång hade.
Höga trösklar till både hyres- och ägandemarknaden gör att unga behöver mer än ett fast jobb – de behöver föräldrar med pengar eller rätt kontakter.
Inkomstkrav, kontantinsatser och kreditvärderingar har förvandlat bostaden till en klassfråga.
Många äldre vill flytta från bostäder som med tiden blivit för stora, men de sitter fast. De har inte det ekonomiska utrymme som krävs.
Många barnfamiljer vill å sin sida ha en större bostad, men de sitter fast. De har inte det ekonomiska utrymme som krävs.
Unga vuxna bor kvar hemma, i andrahand eller tredjehand och de tvingas i värsta fall säga nej till jobb och utbildning .
Friheten att kunna välja en bostad som passar är begränsad – av bostadsbrist, avsaknad av alternativ och av ekonomiska hinder.
Sedan det infördes 2009 har rotavdraget kostat staten 172 miljarder kronor.
Politiken både gynnar och missgynnar – och det syns i våra bostadsområden. Rotavdraget är ett tydligt exempel, de skulle skapa vita jobb, men har blivit ett allt dyrare stöd till de redan gynnade.
Sedan det infördes 2009 har rotavdraget kostat staten 172 miljarder kronor.
För de pengarna hade vi kunnat ha gratis kollektivtrafik i hela Sverige i över tio år. Eller byggt 70 000 hyresrätter.
Istället subventioneras renoveringar av badrum och kök – om och om igen.
Rotavdraget gäller dessutom även fritidshus och hus utomlands. Samtidigt bor omkring 320 000 hushåll i trapphus utan hiss. Många är äldre och har svårt att ta sig ut. Att vara fånge i sitt eget hem är en inskränkning av friheten.
Tänk vad många hissar vi kunde fått för bara en bråkdel av rotpengarna.
Rotavdraget måste reformeras eller fasas ut. Pengarna behövs för att bygga bostäder med rimliga hyror.
Sverige behöver en bostadspolitik som bygger efter behov, inte för spekulation.
En skattepolitik som utjämnar klyftor – inte fördjupar dem.
Kreditvillkor och förmånliga lån som gör det möjligt att bygga och bo.
En bostad är inte en lyx. Det är en förutsättning för ett självständigt liv – oavsett om du är 23 eller 83.
Lisa Diaz Cardenas
ordförande SSU Stockholm
Bjarne Snis Sigtryggsson
vice ordförande SSU Stockholm
Curre Hansson
ordförande PRO Stockholm
Barbro Engman
fd förbundsordförande Hyresgästföreningen
Gun-Britt Mårtensson
fd förbundsordförande HSB
