Lovade sätta stopp för kompisrekryteringar

Stefan Attefall och andra alliansministrar i riksdagen efter valet 2014. Foto: Jonas Ekströmer / TT

– Det är uppenbart att det lönar sig att vara kompis med statsministern om man eftersträvar ett välbetalt statligt toppjobb. Denna vänskapskorruption måste få ett slut.
Nej, det är inte oppositionen som säger det efter Anna Kinberg Batras och Henrik Landerholms avgångar.

Orden är den förre civil- och bostadsministern Stefan Attefalls (KD), när han som ordförande för Alliansens ”Granskning(s)grupp” inför valet 2006, presenterade förslag om att reformera utnämningsmakten.

Rapporten med rubriken ”Perssons kompi(s)ar” hade budskapet att S-regeringen ägnade sig åt vänskapskorruption vid tillsättningar av statliga chefer, generaldirektörer och landshövdingar.

– Det är dags att lämna enpartistaten bakom oss, sa Stefan Attefall (KD).

Alliansen utlovade en ökad öppenhet. Alla lediga tjänster till ledande befattningar inom
staten skulle utannonseras. Kravprofiler skulle upprättas. Dessutom föreslogs att riksdagsutskott skulle få fråga ut den person som regeringen valt att utnämna, i stil med hur EU-kommissionärer utses. Förslagen utlovades förverkligas omgående vid ett regeringsskifte.

Men trots den höga svansföringen då så är kritiken idag, två M-ledda regeringar senare, att statsministern på eget bevåg utsett sin barndomskompis Henrik Landerholm till nationell säkerhetsrådgivare. Dessutom har den tidigare moderatledaren Kinberg Batra tvingats avgå som landshövding efter att ha anställt en bekant via en lapp i receptionen, personligen handplockat ytterligare en person och rekryterat en medarbetare som inte uppfyllde de akademiska kraven.

– Utredningen visar att landshövdingen i två fall redan på förhand bestämt vem som skulle anställas och att hon i det tredje valde att ignorera ett uppställt meritkrav för att kunna anställa den kandidat som hon föredrog. Hennes agerande har lett till att alla tre förfarandena brustit i saklighet, sa justitieombudsmannen Per Lennerbrant.

Landerholms avgång kommer sedan Säpo inlett en förundersökning om vårdslöshet med hemlig uppgift. 

I båda fallen finns det formella brister. Men kritiken faller ändå tungt på Ulf Kristersson (M), som personligen utsett Landerholm, utan en öppen rekryteringsprocess, och för att länge hållit sin partiledarföreträdare Kinberg Batra om ryggen. 

­– Ulf Kristersson vägrade lyssna på varningar om vänskapskorruption och det direkt olämpliga i detta, säger en tung M-källa till Aftonbladet.

Framför allt står Kristerssons utnämningspolitik i bjärt kontrast till den retorik och den reformering av utnämningsmakten som Alliansen gick till val på. Budskapet var att ”missbruk av utnämningsmakten” gjorde att ”myndigheternas oberoende hotas”, enligt Attefalls (KD) rapport, när ”partibok i praktiken är nödvändig för den som vill göra karriär till de högre tjänsterna i statsförvaltningen”.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) slog i sin regeringsförklaring 2006 fast att: 

– Utnämningspolitiken skall reformeras med utgångspunkt i regeringsformens stadga att vid statliga utnämningar endast fästa avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Men den utlovade regleringen bidde en målsättning. Direkt efter valet utsågs Per Unckel (M) till ny landshövding i Stockholms län. När försvarsminister Mikael Odenberg (M) avgick i protest utsågs han till generaldirektör för Svenska Kraftnät. Påståendet om att Odenberg rekryterats via en extern rekryteringsprocess, motbevisades i en granskning av Ekot. Kandidater lämnade in ansökningar först när de var säkra på att få jobbet.

Landshövdingeposten i Tessinska palatset mitt emot slottet är en klassisk moderat reträttpost. Ulf Adelsohn landade där. Förre partisekreteraren Unckel efterträddes av vice partiledaren Chris Heister (M) i palatset. Sedermera fick även Anna Kinberg Batra den posten sedan hon tvingats bort till förmån för Ulf Kristersson.

Riksdagens konstitutionsutskott KU granskar löpande utnämningsmakten. KU konstaterar i sin rapport 2024 att andelen ”politiska utnämningar” varit relativt konstant över tid oavsett regering, cirka 20 procent. Däremot har andelen kvinnor ökat.

Rekryteringsprocesserna har dock blivit öppnare efter 2006, enligt KU, som menar att det bidragit till ett större urval, att ”fler och andra kandidater aktualiserats än vid ett mer slutet förfarande”.

Men när Ulf Kristersson (M) ska utse en nationell säkerhetsrådgivare 2022 väljer han att inte göra det i en öppen process. Detta trots det tidigare löftet att göra upp med vänskapskorruption och trots att KU konstaterat att det ger bättre resultat. 

– Det ser konstigt ut med tanke på att Moderaterna själva under lång tid just har kritiserat andra regeringar för att man tillsätter tjänster utan en ordentlig utlysning. Det låter som om Moderaterna och regeringen gjort samma sak själva, säger KU-ledamoten Jessica Wetterling (V) när Kristersson i april 2023 frågas ut av KU om tillsättningen av Landerholm.

–  Det här är inte en stor värld i Sverige, svarar Kristersson utan att närmare gå in på om andra namn med säkerhetspolitisk erfarenhet övervägdes.

I det svar som Regeringskansliet skickade till KU framgår det att Landerholm redan innan han utsågs hade ägnat tid åt hur ett säkerhetsråd på Statsrådsberedningen skulle kunna byggas upp.

– Landerholm var en av flera personer som jag under lång tid hade diskuterat den här frågan, om ett nationellt säkerhetsråd, med, säger Kristersson i KU.

Samma korruptionsanklagelser som Alliansen riktade mot Göran Persson (S) riktas nu alltså mot Ulf Kristersson (M).

Vad hände med Stefan Attefall (KD), som gick i bräschen för att göra upp med ”vänskapskorruptionen”?

Han utsågs 2023 av regeringen till landshövding i Uppsala län. Utnämningen gjordes av Attefalls partikollega, civilminister Erik Slottner (KD).

– Hans erfarenhet som statsråd och hans arbete med bland annat bostadsfrågor kommer att vara en tillgång såväl för invånarna i Uppsala län som för länsstyrelserna. Jag är glad att Stefan Attefall tackat ja till uppdraget, sa Erik Slottner (KD) i en kommentar.

Fotnot: Tre av de avgående alliansministrarna på bilden ovan, Stefan Attefall (KD), Beatrice Ask (M) och Maria Larsson (KD) blev landshövdingar. Erik Ullenhag (L) utsågs till ambassadör och Anders Borg (M) utsågs nyligen till styrelseordförande i det statliga gruvbolaget LKAB. Karin Enström (M), som är Henrik Landerholms syster, har utsetts till partisekreterare. 

Läs mer: Kristersson friade sig själv från jäv