S måste vara på bettet när tandhälsan attackeras

Regeringens tilltag att sänka gränsen för ungdomarnas fria tandvård med fyra år innebär en attack mot ungdomarna och tandhälsan, men även mot Folktandvården (FTV) som riskerar att bli av med en halv miljon patienter. Regeringens försämring av tandvården för ungdomarna gör att Socialdemokraterna bör agera snabbt för att återställa ordningen.

Den allmänna tandhälsan är god, men bara för patienter som har råd med tandvård och bor i områden där det finns tillgång. FTV i flera regioner har beslutat att återuppta fluorsköljning.

FTV har en avgörande betydelse för investering i vård och måste värnas mot regeringens attack. ”En god tandhälsa för alla” grundas i barn- och ungdomstandvården.

I nuläget duger det inte att utlova en ny tandvårdsutredning. En snabbare väg är att låta tandvårdsförsäkringen återvända till sitt ursprung med låga patientavgifter för undersökningar och förebyggande tandvård. Med politiska beslut kan detta införas i FTV inom den befintliga tandvårdsförsäkringen eftersom priserna är avreglerade.

Detta skulle ge en nygammal grund för ”en god tandhälsa åt alla” och kunna utlovas efter vinst i det kommande valet.

De sänkta patientavgifterna kan kompenseras av en effektivisering av tandvården och en prioritering av att ”förebygga ohälsa” i stället för den nuvarande prioriteringen som går ut på att ”åtgärda ohälsa”.

Effektiviseringen innebär att tandläkaren assisterar hygienister och tandsköterskor som arbetar med var sin patient samtidigt i var sitt behandlingsrum. Då behöver inte tandläkaren vänta på att bedövningen tar eller avtrycket stelnar.

Fördelarna är många. Patientgenomströmningen ökar och därmed ökar även klinikens ekonomi och tillgången till tandläkartid. Patientköerna minskar och personalen får mer stimulerande arbetsuppgifter.

Detta sätt att arbeta har med framgång använts i begränsad omfattning i såväl den offentliga som privata tandvården, men motståndet mot ett brett införande har varit stort därför att tandläkarna tjänar mer på att göra dyra reparationer än att assistera personalen i det förebyggande arbetet.

Denna felaktiga prioritering gör att tandvården är den mest lukrativa delen av vårdsektorn och lockar till sig riskkapitalister. Konsekvensen är att tillgången till tandvård är ojämnt fördelad, geografiskt och socioekonomiskt.

Forskningen har bevisat att en dålig tandhälsa ökar risken för följdsjukdomar. Detta är ytterligare ett argument för att verka för ”en god tandhälsa för alla”. De årliga kostnaderna i ett nationellt hälsoekonomiskt perspektiv uppgår till mångmiljardbelopp för de aktuella följdsjukdomarna, hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes, demens och tjocktarms- och ändtarmscancer.

Socialstyrelsen har refererat till en rapport från Karolinska Institutet där kostnaden år 2019 för demens har redovisats. Denna kostnad uppgick till 81,5 miljarder per år. Av dessa kostnader faller 66,8 miljarder på kommunerna och 1,3 miljarder på regioner /landsting. Övriga kostnader, 13,5 miljarder belastar i första hand anhöriga.

De angivna sjukdomarna förekommer främst i de högre åldrarna. Därför ska siffrorna från 2019 räknas upp med minst 15 procent för att spegla dagsläget. Den försiktig uppskattning pekar på att den totala kostnaden för de aktuella sjukdomarna uppgår till minst 200 miljarder kronor per år.

Hur mycket kostnaden kan minska vid en systematisk övergång till ”god tandhälsa för alla” är svårbedömt men varje framsteg är viktigt. Hela tandvårdsförsäkringen i dag kostar 31,5 miljarder och patienternas avgifter är 18 miljarder, det vill säga 57 procent.

Genom att låta tandvårdsförsäkringen återfå sitt ursprungliga syfte och att stimulera FTV att utnyttja personalen mer effektivt för att främja prioritering av ”god tandhälsa för alla” så uppnås flera fördelar för patienterna, tandvårdspersonalen och samhället. Förlorarna är riskkapitalisterna som måste följa efter för inte tappa marknadsandelar och regeringen som tappar väljare i valet 2026.

Sylve Qvillberg
före detta ordförande i Skurups socialdemokratiska arbetarekommun