Ann-Therése Enarsson: AI-satsningar måste börja i skolan
Sverige står väl rustat när det gäller artificiell intelligens (AI). Vi har talang, digital infrastruktur och en förmåga att förnya och förbättra verksamheter som gör att Sverige anses vara ett av världens mest innovativa länder. Ändå halkar vi efter i det globala AI-racet. Det är ett varningstecken. Den färdplan som regeringens AI-kommission nyligen presenterade är ett steg i rätt riktning, inte minst i synen på att en grundläggande nivå av AI-kunskap behövs i hela befolkningen.
AI-kommissionen föreslår också en satsning på vidareutbildning av lärare vid universitet och högskolor. Och visst är det viktigt att AI kan bli en del av all högre utbildning, men det räcker inte. Ska Sverige återta en ledande roll i den digitala utvecklingen behöver vi skapa intresse och kunskap överallt i vårt samhälle – även i klassrummet. Bara så försäkrar vi oss om att barn och unga blir vinnare i en värld som förändras snabbt, rustade för morgondagens arbetsmarknad.
AI-kommissionen föreslår att 250 miljoner kronor går till kompetensutveckling för lärare inom högre utbildning. Det är viktigt, men varför börja så sent? Redan i grundskolan behöver vi rusta eleverna med en förståelse för AI och dess roll i samhället. Avsätt resurser för att utveckla AI-relaterade undervisningsmaterial och fortbilda grundskole- och gymnasielärare. Vill vi att morgondagens unga ska leda utvecklingen måste vi börja tidigt, inte när de redan har valt bort naturvetenskapliga eller tekniska ämnen. Om Sverige ska säkra sin innovationsförmåga och konkurrenskraft krävs en politik som sätter utbildning i centrum. Alla, unga som gamla, behöver få verktyg för att förstå och använda AI. Det handlar inte om att nostalgiskt längta tillbaka till en tid utan skärmar. Vi behöver i stället blicka framåt och skapa utrymme för fler att vara en del av den digitala transformationen från skolor till arbetsplatser.
I SCB-rapporten ”Näringslivets användning av AI” understryks att anställda inom STEM är viktiga för att tillvarata möjligheterna som AI erbjuder. Det finns inte minst därför skäl att förändra könsfördelningen bland nyutexaminerade ingenjörer. Trots att siffror från SCB visar att AI-användningen i företag har mer än fördubblats sedan i fjol, från 10,4 till 25,2 procent – är det fortfarande endast var fjärde företag som använder AI i sin verksamhet. För att Sverige ska dra full nytta av AIs potential är det därför avgörande att sprida kunskap, skapa incitament och sänka trösklarna för att fler företag ska kunna implementera och använda AI i sin verksamhet.
Vi behöver inspireras av framgångsrika exempel som Singapore. Landet har sedan 2015 drivit den framgångsrika strategin SkillsFuture, där alla medborgare ges möjlighet att kontinuerligt utveckla sina digitala färdigheter. Genom utbildningscheckar och riktade satsningar har Singapore skapat en modell där digital kompetens och AI blir en drivkraft för både individens och samhällets utveckling. Tidigare i år lanserades ytterligare en AI-satsning för att bredda kunskaperna i hela befolkningen.
Det är inte bara de tekniskt kunniga som ska driva utvecklingen – hela samhället behöver rustas för framtiden.
Det är inte bara de tekniskt kunniga som ska driva utvecklingen – hela samhället behöver rustas för framtiden. AI är redan en del av vår vardag, men utan en bred användning kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas. Då går vi miste om möjligheter som skapar tillväxt och kan bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar, som den gröna omställningen.
AI är redan här och förändrar vårt samhälle. Men för att Sverige ska kunna leda utvecklingen behövs bredare satsningar som når ut till fler. Sverige har en lång historia av att framgångsrikt hantera stora samhällsomvandlingar. Mycket av detta har varit möjligt tack vare den svenska partsmodellen, där arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att skapa trygghet och stabilitet. AI ska inte bara vara en fråga för storföretagen, utan för hela arbetsmarknaden, från vård och skola till småföretagare. Det är genom kompetensutveckling som AI kan bli en självklar del av den svenska arbetsmarknaden.
Det handlar om att skapa en AI-strategi som inkluderar alla – från barnen i skolan till arbetstagare inom offentlig sektor. Alla aktörer behöver ta fram egna färdplaner. Det är nämligen bredden i införandet och det breda användandet i samhället som skapar förutsättningar för spetsen. För att utveckla nya lösningar krävs en samverkan för att få in ny kunskap och andra perspektiv. Då skapar vi förutsättningar för framtidens innovationer såsom Klarna, Minecraft och Spotify.
Ann-Therése Enarsson är vd för tankesmedjan Futurion