Strömmers dubbla budskap om gängpåverkan

Avslöjandet att en person som är ledare för ett kriminellt mc-gäng är återkommande gäst hos Jimmie Åkesson (SD) påverkar inte Tidösamarbetet i frågan om gängkriminaliteten, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Vi genomför ett politiskt program, som lägger om politiken på det här området, just för att vi ska ha en möjlighet att inte bara bekämpa den organiserade brottsligheten utan också vinna över den. Det förändras inte på något sätt av den här frågan, säger Gunnar Strömmer (M) till TT. 

Statsminister Ulf Kristersson (M) har kommunicerat att det är ”olämpligt” och att det är viktigt att ha koll på vem man umgås med.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho tycker att Kristersson måste markera tydligare. 

– Nu måste Kristersson kräva att Åkesson lägger korten på bordet, för det håller ju inte att partiledare för det största partiet i regeringsunderlaget umgås med kriminella gängledare, säger Carvalho (S) till Ekot.

S kräver att Åkesson redovisar vilka kontakter han har med gängkriminella och vilka åtgärder som SD kommer att vidta för att säkerställa att det inte innebär en säkerhetsrisk. Partiet har bland annat tjänstemän i regeringskansliet.

Markeringarna från regeringen och SD, var mycket tydligare 2023 när kopplingar mellan medlemmar i Socialdemokraterna i Botkyrka och kriminella gäng diskuterades i samband med att Botkyrkas kommunalråd Ebba Östlin petades som S-gruppledare i vad som framställdes som en kupp.

– På kort sikt finns det ett behov av att göra allt för att hantera det påtagliga hot som den organiserade brottsligheten utgör här och nu, sa Gunnar Strömmer (M) till Expressen i februari 2023.

Strömmer (M) gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att kartlägga hotet från personer som försöker påverka förtroendevalda och politiska partier. 

Brås första delrapport ”Otillåten påverkan av systemhotande aktörer” publicerades i december. Den byggde på data från Politikernas trygghetsundersökning, en enkät som Brå gör vartannat år, och på djupintervjuer med förtroendevalda.

Rapporten redovisade ökade hot på sociala medier, men även situationer där kriminella grupperingar, utsätter enskilda förtroendevalda för påverkansförsök.

Regeringsuppdraget var att titta på ”otillåten påverkan i form av hot, våld, trakasserier, skadegörelse, korruption och infiltration”. Men som Brå påpekar framkommer inte all otillåten påverkan i trygghetsenkäten eftersom ”påtryckningar i syfte att påverka behöver inte inkludera våld eller direkta hot”. 

Det kan handla om korruption eller dold påverkan genom utnyttjande av relation. Det kan när det gäller kriminella grupperingar handla om beslut som gäller bidrag till föreningar och förbund, eller bygglov. Eller avsaknaden av politiskt agerande:

”Kriminella grupperingar å andra sidan beskrivs inte ha något större intresse av att interagera med de förtroendevalda så länge de får sköta sin ”verksamhet” ifred. Det är när beslut påverkar dem direkt som reaktionen blir tydlig och stark.”

I fallet med SD:s kontakter med mc-gäng är vidden ännu inte klarlagd. Problematik som har nämnts är säkerhetsrisker,

risk för korruption lokalt,

legitimering av kriminella nätverk,

minskad förtroende för rättsstaten

och undergrävande av kampen mot kriminella mc-gäng.

Anna Horgby, utredare på Brå, säger att slutrapporten om Otillåten påverkan, som ska vara klar i april 2025, kommer att snudda vid en del av den problematiken, men har ett annat huvudfokus. Det går inte heller inte att urskilja just mc-gäng i Brås enkätunderlag.

Det är således svårt för justitieministern eller Åkesson att hänvisa till Brås utredning när det gäller frågan om SD:s mc-gängkopplingar.

Riksdagsledamoten Olle Thorell (S) ställer en skriftlig fråga till justitieministern huruvida Strömmer kommer ta några initiativ med anledning av Åkessons festumgänge för att ytterligare kartlägga omfattningen av och motverka att kriminella organisationer infiltrerar politiken.

”Att inte vidta omedelbara åtgärder för att kartlägga och motverka hur kriminella nätverk infiltrerar politiska institutioner underminerar säkerheten i vårt demokratiska system och skadar förtroendet för att dessa ledare har folkets bästa i åtanke”, skriver Olle Thorell (S).

Strömmer (M) har inte aviserat några nya initiativ. 

– Jimmie Åkesson måste själv svara på kritiken, säger han till TT.

2023 förklarade Gunnar Strömmer (M) dock tvärtom, att alla uppgifter måste tas på största allvar:

– Min poäng har aldrig varit att det bara är Socialdemokraterna som drabbas, men jag tycker det är avgörande hur man hanterar de här frågorna – det måste göras konsekvent och varje uppgift måste tas på största allvar.

En granskning av Expressen och researchföretaget Acta Publica, visade att 64 kandidater i valet 2022 hade kopplingar till kriminella mc-gäng. Fler än hälften, 38 av de 64, var sverigedemokrater. Flera av dem vägrar idag att ta avstånd eller visar stöd för mc-gänget Hells Angels. Trots det festar Åkesson med en av dem.

För att ytterligare markera frågans vikt begärde Moderaterna 2023 en särskild debatt i riksdagen ”om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner”.

Gunnar Strömmer (M) lovade handlingskraft och att inte ”väja för några frågor som har betydelse vad gäller korruption och infiltration”.

– Det handlar om att skydda rättsstaten och värna medborgarnas tillit till det offentliga. Regeringen kommer att ge dessa frågor högsta prioritet och arbeta med dem metodiskt på flera parallella spår – lagstiftning, handlingsplaner, kartläggningar, samverkan och andra konkreta åtgärder, sa Strömmer.

Nu kräver Socialdemokraterna alltså ytterligare konkreta åtgärder. Men justitieministern hänvisar till Jimmie Åkesson.