Meijer och Arif om säkerhetszoner
Kommer de nyligen införda säkerhetszonerna hjälpa eller stjälpa i kampen mot brottslighet? Louise Meijer (M), och Sedat Arif (S), duellerar.
Louise Meijer (M), riksdagsledamot, justitieutskottet
1. Kan säkerhetszoner vara effektiva? Hur?
Ja, på sått att de syftar till att kyla ner konflikter mellan två gäng och därmed kan de i förlängningen motverka sprängningar och skjutningar. Vi hoppas på att det kommer att ge en effekt. Dels för att man inte då tar in vapen och sprängmedel till de här zonerna eftersom man riskerar att visiteras. Dels om gängkriminella tar in vapen och sprängmedel blir det lättare för polisen att på grund av till exempel en riskprofil få lov att visitera.
2. Hur motverkar man eventuell risk för diskriminering?
Det finns ett dokumentationskrav för polisen vid ingripanden, det är en förstärkning av nuvarande regler för visitering. Men polisen har också ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att motverka diskriminering i sitt arbete.
3. Vad behöver säkerhetszonerna kompletteras med? Det är fortsatta brottsbekämpande åtgärder. Den M-ledda regeringen har gått fram med förslag om preventiv avlyssning, stärkt skydd för polisanställda. Men det kommer fler verktyg som förverkande, lättare att beslagta gängens prylar, det ska bli lättare att vräka gängkriminella. Men utöver det brottsbekämpande behöver man också brottsförebyggande åtgärder som fokus på tidiga insatser som fångar upp barn och unga på glid.
Maria Persson
Sedat Arif (S), kommunalråd Malmö
1. Kan säkerhetszoner vara effektiva? Hur?
Jag tror inte att säkerhetszoner kommer att vara särskilt effektiva eller göra någon skillnad, det finns ingen forskning som visar det. Jag är snarare orolig att det kommer att skada förtroendet för polisen. Nyligen deltog jag i en debatt där ungdomar uttryckte en stor oro över vad detta kommer att innebära. I Malmö har vi lyckats få ner antalet sprängningar och skjutningar utan några säkerhetszoner genom projektet ”Sluta skjut” där fokus är på att kartlägga dem som driver våldet, ha koll på var de befinner sig och vilka de umgås med.
2. Hur motverkar man eventuell risk för diskriminering?
Oavsett om det är avsiktligt eller inte så upplever många att de är diskriminerade i dag. Det måste vi ta på allvar. Jag har fått frågan om jag tycker att Polismyndigheten är rasistisk och mitt svar är nej. Däremot tror jag att det finns enskilda individer som är påverkade av samhällsklimatet. I Malmö finns det ett väldigt bra samarbete mellan kommunen och lokalpoliser där man bygger förtroende genom att ha dialog och träffa medborgarna. Det blir i sin tur också ett värdefullt informationsutbyte och ett sätt att motverka diskriminering. För att motverka risk för eventuell diskriminering kan man också genomföra omvärldsanalyser och dra lärdomar från andra länder som har erfarenhet av säkerhetszoner. Då kan poliskåren vara bättre förberedd.
3. Vad behöver säkerhetszonerna kompletteras med?
Det jag saknar i samhällsdebatten är en diskussion om det förebyggande arbetet, vi måste prata mer om hur vi jobbar med tidiga insatser. I det förebyggande arbetet i Malmö vänder vi oss till föräldrarna. Hur kan vi hjälpa dem att ta det ansvar som vi förväntar oss av dem? Det här arbetet bedrivs brett tillsammans med civilsamhället och trossamfund. Kommunen håller föräldraskapsutbildningar i deras lokaler i stället för att förvänta sig att alla ska komma till socialtjänsten.
Ylva Säfvelin
