Anders Ygeman: Vem bestämmer vilken livsstil som andas svenska värderingar?

Det finns mycket som gör mig stolt över det Sverige som arbetarrörelsen varit så delaktig i att bygga upp. En av de starkaste värden vi har är kanske tilliten. Till varandra men också till samhället som sådant. I veckan kom Skolinspektionen med en rapport som visade att Sveriges åttondeklassare har en hög tillit till samhällsinstitutioner såsom polisen, politiken och skolan. Det ger hopp, men det är inget vi kan ta för givet. För bara några dagar innan kom SD-regeringen med förslag som riskerar att hota just de värdena.  

På en presskonferens proklamerade regeringen och SD att det nu ska utredas huruvida vi ska gå ifrån de rättsprinciper som varit en del av den tillit som genomsyrar det svenska samhället. Det handlar om den ökända vandel-utredningen, idéen om att du ska kunna utvisas om du inte har ett så kallat hederligt levnadssätt. De går fram med förslag på åtgärder som riskerar inte bara rättsliga principer utan också den samhällsgemenskap som är hjärtat i det svenska samhället. Sverigedemokraternas regering, med sina kontroversiella förslag om utvisning på grund av så kallat ohederligt levnadssätt, rör sig på farlig mark där godtycklighet och bristande rättssäkerhet hotar att skapa ett tvådelat samhälle.

Vem ska bestämma vad som är moraliskt acceptabelt och vilken livsstil som är förenlig med svenska värderingar? I Sverige bör rättssäkerhet vara den grundläggande pelaren för beslut som påverkar människors liv. Om en individ döms för ett brott i en rättegång, är det rimligt att detta kan leda till återkallat uppehållstillstånd. Men du måste kunna protestera mot ett beslut du anser är orimligt utan att behöva oroa dig för att utvisas. 

En särskilt oroande aspekt av SD-regeringens förslag är hur det kan påverka integrationen i Sverige. Människor som har flyttat hit i hopp om ett bättre liv kan nu känna en rädsla att kontakta myndigheter och söka hjälp, av oro för att bli utvisade. Men ytterligare handlar det om att vi riskerar det öppna samhället där människor inte vågar ifrågasätta myndighetsbeslut eller ens politiker. 

Vem ska bestämma vad som är moraliskt acceptabelt och vilken livsstil som är förenlig med svenska värderingar?

Anders Ygeman

På regeringens pressträff togs den så kallade LVU-kampanjen upp som exempel – deltagande i en sådan kampanj ska för den med uppehållstillstånd kunna resultera i utvisning, även om agerandet i sig inte skulle vara brottsligt. Men om andra sprider desinformation, som när till exempel två moderata ledamöter drev på LVU-kampanjen i Gällivare, ja då kunde de tryggt sitta kvar utan några som helst konsekvenser. I Ulfs och Jimmies Sverige gäller inte samma principer för Ahmed som för Anders.  

Det här riskerar att skapa en misstro mellan invånare och myndigheter, vilket i förlängningen kan leda till sociala såväl som ekonomiska klyftor. Det tjänar inte Sverige på. 

Det är positivt att regeringen har backat från vissa kontroversiella förslag, som direkt skulle kunna leda till att redan utsatta utvisas som en konsekvens av deras utsatthet. Men dessa små korrigeringar förändrar inte problemet med att den grundläggande rättsprincipen undermineras. 

Sverige är känt för sin öppenhet, tolerans och strävan efter ett samhälle där alla har lika värde och möjligheter. Att bygga ett samhälle baserat på tillit och gemenskap kräver att vi försvarar de rättsliga principer som gör det möjligt. Att låta politiken diktera över moraliska bedömningar riskerar att sudda ut de värderingar som har gjort Sverige till det land det är. Sverige ska vara ett samhälle som bygger på rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. 

Anders Ygeman är S-gruppledare i socialförsäkringsutskottet