SD-kritiker ska tiga i församlingen

Partisekreteraren Liza-Maria Norlin har gett följande kommentar till munkavlekritiken: 

– Under rikstinget behandlar vi 400 motioner som alla är viktiga för partiet att ställning till. När man drar över tiden är det inte ovanligt att korta ned debatten. Rikstinget röstade därför för att hålla det till att samtliga delegationers företrädare skulle få tala.

Men var tidsskäl verkligen anledningen?

– Man misstänker att detta var en fråga som partiledningen inte ville diskutera, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap.

– Och att det är just i den här frågan som strecket drogs. Regeringsfrågan är ju ingen liten fråga.

Partistyrelsen hade lagt behandlingen av motionen, som krävde att partiet skulle besluta om att inte bilda regering tillsammans med SD 2026, som sista punkt på fredagskvällen efter nyhetssändningarna.

Men när motionen skulle behandlas förklarade rikstingets mötesordförande Maurice Forslund att det var ont om tid och därför föreslogs att de anmälda talarna skulle strykas och att endast de särskilt utsedda partidistriktsföreträdarna skulle få tillträde till talarstolen. 

– Vårt förslag är att vi drar streck i debatten efter distriktsföreträdarna haft möjlighet att tala och partistyrelsen, sa Forslund.

– Min uppfattning är att motionen ska behandlas med den värdighet som ges till alla andra motioner och för det krävs att alla får tala, invände ombudet Maria Maric, en av motionärerna. 

Hon föreslog att frågan kunde behandlas dagen efter så att alla fick chansen att tala, både för och emot. Det röstades ned.

– Vi kommer inte att ha någon tid i morgon heller, förklarade mötesordföranden. 

Ombuden fick därefter rösta om två alternativ, att endast distriktsföreträdarna skulle få yttra sig eller anmälda talare. Eftersom det fanns en tydlig majoritet bland ombuden mot att sätta en röd regeringslinje, så avslogs förslaget att skjuta upp behandlingen till lördagen.

Hur mycket tid rörde det sig om som skulle sparas? Slippa flera timmars nattmangling? 

Nej, endast kvart, på tre dagars förhandlingar. Detta var vad rikstinget sparade i tid genom att stoppa 16 talare, eftersom munkavleförslaget kostade elva minuter av ordningsfrågor.

–  Nu har det snart gått en kvart redan, påpekade motionären Maria Maric uppgivet mitt i oredan. 

Ett av argumenten till att inte låta de enskilda motionärerna tala, vilket föreslogs som en tidsbesparing, var att det skulle vara odemokratiskt.

– Det blir lite skevt eftersom det är många motionärer. Det blir en väldig slagsida för motionärernas åsikter, medan de som vill tala emot motionen får inte samma möjlighet, sa Lucas Svärd, KDU.

Beslutet blev alltså att endast partidistriktsföreträdarna fick tala. Dessa visade sig som väntat alla vara emot att bifalla motionen. 

2021 skrev Ebba Busch i tidningen Dagen att det var kristendomen som format demokratin, att inte den starkes rätt ska styra.

”Kristen människosyn och etik har inspirerat till samhällen som bygger på frihet, lag och rätt – inte den starkes rätt. Dessa kristna demokratiska församlingar och samhällen har fått stå modell för många andra, som, även om de inte delar den kristna tron, sett styrkan i principerna.”

Principen inspirerade dock inte rikstinget, som alltså genom munkavlen säkerställde en hundraprocentig slagsida åt partistyrelsens linje i debatten. Mötesordföranden förbjöd dessutom distrikt att byta talesperson till någon som var för motionen. 

När distriktsföreträdarna väl sagt sitt föreslogs, givet den omvända slagsidan som nu uppenbarats, att åtminstone en enskild motionär skulle få yttra sig i två minuter.

– Det känns som det demokratiska rätta. Det är två minuter vi snackar om, sa Myden Tanriver, Västra Götaland.

– Jag hoppas och tror att alla är eniga om det inte blev en bra situation här.

Mötesordförande Maurice Forslund lät dock inte rikstinget pröva det yrkandet.

– Jag tycker vi har tagit ställning till hur streck i debatten skulle sättas, sa Maurice Forslund.

Därmed fick inget ombud gå upp och yrka på motionens bifall. Enligt stadgarna ska presidiet när det bryter tidsramar ”lämna tillfälle att framlägga yrkanden”.

En enda enskild röst höjdes emot rikstingets hantering av motionen.

– Om man har en fråga som man vet att väldigt många känner starkt, känner smärta, inte är överens i, då borde man visa varandra så mycket respekt att man lyssnar in var stämningsläget finns. Det som skedde för ett litet ögonblick sedan här var djupt pinsamt för oss som parti, sa Magnus Jakobsson, Västra Götaland.

Behandlingen av motionen avslutades med att partistyrelsens fördragande, Gudrun Brunegård, tackade ombuden för en bra och respektfull debatt.

– Jag vill tacka för alla goda och engagerade inlägg, under hela dagen. Det är så otroligt värdefullt att vi i våra diskussioner kan visa respekt för varandra.

Statsvetare: Rätten att få säga sin mening är viktig

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet Växjö, framhåller att en av huvudfunktionerna med kongresser, riksting och stämmor just är att ge möjlighet till olika partiopinioner att yttras.

– Uttrycksfunktionen är väldigt viktig. Det gäller ju inte bara att se om det finns en majoritet. Man ska också få tillfälle att uttrycka sig som medlem och som ombud på en kongress och få känna sig hörd på. Det är inte oviktigt för att man ska uppfatta beslutet som legitimt.

– Det är överhuvudtaget viktigt att ha rätt att säga sin mening. Det är bland annat det som partier är till för, att samla upp åsikter.

Hagevi, som skrev en rapport om partidemokrati och medlemmars inflytande kontra partieliten till demokratiutredningen 2014, menar att om målet verkligen var att spara tid på rikstinget så fanns det andra vägar än att stoppa talare. 

– Det finns andra sätt att lösa det på, till exempel begränsa talartiden, att alla får tala men mycket mindre. Men man misstänker att detta var en fråga som partiledningen inte ville diskutera.

Att det var just i denna känsliga fråga som de anmälda talarna på rikstinget stoppades är anmärkningsvärt.

– Det kan hända att man får göra drastiska åtgärder för att ro hem en kongress på utsatt tid. Men här har ju ombuden förväntat sig någonting. Och att det är just i den här frågan som strecket drogs. Regeringsfrågan är ju ingen liten fråga, säger Magnus Hagevi.

Behandlingen på rikstinget är ett exempel på att en partiledning ger sig själva ett stort inflytande på partikongresser.

–  Det har alltid varit så och jag är inte säker på att det blivit sämre. Det finns mycket som pekar på att förändrade värderingar i samhället gjort att människor nu är mindre auktoritetsbundna. Det gäller även partimedlemmar. Det är vanligare att man protesterar mot partiledningar idag, säger Magnus Hagevi.

Olle Wästberg (L), som ledde demokratiutredningen, påpekade dock att partiernas ökade centralstyrning minskar incitamenten hos sympatisörer att vilja gå med, vilket i sin tur riskerar spä på maktförskjutningen från partimedlemmar till partiledningar.