Lisa Diaz Cardenas: ”Det är viktigt att minnas och hedra de som gått före oss”
Det finns ett monument i Göteborg som sammanfattar meningen med livet i kampen. Genom arbete, i arbete – en staty till minne för kämpande arbetare i Göteborgs historia. Inskriptionen på den lyder:
”Till minne av dem som kämpade för bröd, rättvisa och frihet. Vad de vann ärvde vi. Arvet förpliktar.”
På åttiotalet var Kent Carlsson SSU Stockholms distriktsordförande. Han hade ordförandeuppdraget i fem år. Till SSU-kongressen 1990 var han föreslagen att bli förbundsordförande, men avsade sig nomineringen tre veckor innan kongressen för att han hade blivit sjuk. I stället blev Karl-Petter Thorwaldsson vald. Kent Carlsson tjänstgjorde i riksdagen från 1989 och var Sveriges riksdags första öppet homosexuella riksdagsledamot. Han gick bort i aids 1993, för 30 år sedan, 31 år gammal. Han dog alltför ung.
Att vara SSU:are innebär att man bär arvet av alla de som gått före oss. Såväl inom den svenska arbetarrörelsen som internationellt – men självklart också inom vår egen organisation. Kent särskiljer sig från många andra i SSU. På rak arm kommer inte jag på någon annan som varken skulle orkat eller försökt sitta som distriktsordförande i fem år, och det är en uppgift många inte hade klarat av. Inte vem som helst som kommer in i riksdagen innan man fyllt 30 och som stockholmare har jag lite svårt att greppa att vi varit nära att få en medlem i SSU Stockholm som förbundsordförande. Dessutom beskrevs han som självklar efterträdare till Anna Lindh (med undantag för dem som hade en negativ syn på hans sexuella läggning).
Kent är en person jag ägnat mycket tanke åt senaste året just för att han gick bort för 30 år sedan. Men det finns många historiska socialdemokrater som fostrats och skolats i SSU Stockholm och händelser som skett tack vare distriktet. Tidigare distriktsordförande Ewald Johannesson grundade den första Unga Örnar-klubben i landet och var en av grundarna till riksorganisationen. Distriktet var en kraft som låg bakom bildandet av RFSU. Conny Andersson reste till Spanien som frivillig under spanska inbördeskriget och krigade för frihet. Han har beskrivits som ”distriktets Spanienfrivillige” och reste också till Finland för att delta i vinterkriget. Stockholms studentklubb SSK arrangerade landets första Vietnamdemonstration, och SSU-distriktet var en del av den organiserade EU-kritiken i partiet redan när det hette EEC.
Jag försöker alltid hitta tid för att läsa SSU Stockholms historia. Det ger perspektiv på varför organisationskulturen ser ut som den gör, förståelse för att allt egentligen bara upprepar sig själv och glädje i att skratta åt alla konstiga aktioner som genomförts genom åren. Man kan hämta mycket kunskap om hur man kan organisera ett SSU-distrikt, men främst mycket respekt för det historiska arv som ett SSU-distrikt kan bära.
Min uppmaning till arbetarrörelsen är: Gör detsamma för den delen av rörelsen ni verkar inom. Vi har inte bara ett ansvar att minnas och lyfta de som gått före oss, utan har också mycket att lära. Sannolikheten är stor att ni också har era Kents, Ewalds och Connys. Det ger kraft att läsa om rörelsens historia, särskilt om den del man själv tillhör.
Läs er historia, och för den kunskapen vidare. Det är det bästa sättet man kan hedra de som gått före. Arvet förpliktar.
Lisa Diaz Cardenas
distriktsordförande SSU Stockholm
