Välfärdsbrottslighet – frågan högern inte längre kan ducka

Debatten är egentligen inte ny. Under hela 2010-talet har debatten om korruption och pengaflöden ut ur välfärden förts. Den har varit delvis ideologiskt driven, med udden mot de borgerliga valfrihetsreformerna inom vård, skola och omsorg.

Muslimska friskolor kopplade till islamister, skolföretag som lurar elever på utbildning, vårdföretag som utnyttjar systemet för att pumpa pengar ur landstingen, hemtjänstföretag där personalen jobbar med usla villkor. Bolag som får pengar av Arbetsförmedlingen för att jobbcoacha arbetslösa med healing.

– Det viktigaste för högerpartiern har varit att skapa ”valfrihet” vilket har kommit att betyda att vem som helst ska få starta en verksamhet, nästan hur enkelt som helst. Men det har öppnat upp välfärden för både oseriösa och kriminella företag som tjänat stora pengar på att antingen erbjuda sämre kvalitet eller fuska med skatter och de anställdas arbetsvillkor, säger Lena Hallengren (S).

Kritiken har dock från högern avfärdats som politisk klåfingrighet från vänster. Under tiden har problemet växt. Nu talar vi om ”välfärdsbrottslighet”.

2021 larmade statsvetarna från Göteborgs universitet, Peter Esaiasson, Carina Gunnarson och Bo Rothstein, just om att ”valfrihetsreformerna från 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer. Genom privatiseringar av offentlig verksamhet har myndigheternas kontroll över välfärdstjänsterna minskat”.

De hänvisade till rapporter från Sveriges Kommuner och Regioner, Polisen, Brå och Inspektionen för socialförsäkringen med flera, som alla pekade i samma riktning.

S-regeringen tillsatte 2022 en utredning för att granska otillåten påverkan och korruption inom välfärdssektorn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) stoppade dock utredningen efter valet.

Civilminister Erik Slottner (KD) anklagade oppositionen för att använda korruptionsfrågan för att ”motarbeta valfrihet och privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet”.

Men graverande uppgifter fortsätter strömma in som kopplar välfärdsbrottsligheten till den pågående gängkriminaliteten.

– Vi ser ju tidiga tecken på att man håller på att ta sig inom hälso- och sjukvården, bedriver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, säger Sara Persson, på Ekobrottsmyndigheten, till Ekot.

Samtidigt visar en kartläggning av Polisens nationella operativa avdelning att bara assistansbedrägerierna omfattar 300 miljoner kronor per år. Pengar som delvis kopplas till terrorfinansiering och organiserad brottslighet.

– Det vi ser här är konturerna av en svensk maffia, säger Hans Brun, på Polisens nationella bedrägericentrum till TV4.

Det här gör att regeringspartierna nu får svårare att avfärda kopplingen mellan marknadslösningar och ökad kriminalitet.

– Vi måste ta till alla möjliga medel för att stoppa både gängen och gängens finansiering, säger Lena Hallengren.

Socialdemokraterna har snabbt lanserat fem förslag för att stoppa grovt kriminella från primärvården. Det handlar om krav på tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att driva verksamhet och möjlighet att utfärda näringsförbud i välfärden samt införande av offentlighetsprincipen. Dessutom vill Socialdemokraterna avskaffa den tvingande etableringsfriheten inom lagen om valfrihetssystem.

– Det här var en lag som alliansregeringen införde. Det betyder att regionerna har begränsade möjligheter att styra över vilka företag som etablerar sig och var. Det här är en ordning som vi socialdemokrater länge velat ändra, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet.

Striden om Lov-lagen går tillbaka till alliansregeringen där dåvarande äldreminister Maria Larsson (KD) var drivande. Kundval med etableringsfrihet för aktörer som uppfyller vissa grundkrav skulle ersätta villkorade kontrakt enligt Lagen om offentlig upphandling LOU.

Kvaliteten skulle i stället säkras genom att välfärdskunderna röstar med fötterna och byter bolag. Kritiken har handlat om hur äldre ska kunna välja rätt i ett urval av hundra hemtjänstbolag och att anställningsvillkoren försämras, speciellt när högermajoriteter inte vill ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor. Dessutom kan de politiskt ansvariga inte styra resurser och lokalisering dit där de bäst behövs.

Kontrollen minskar avsevärt: ”problemen med tillitsbaserade system och bristande kontrollverktyg. Utbetalningar utgår från den sökandes egna uppgifter, uppgifterna lämnas digitalt och kontroller genomförs sparsamt och enbart i efterhand”, som Göteborgs universitets statsvetare beskriver det.

– Våra politiker har i gott uppsåt skapat ett system som ska vara lättanvänt, kundvänligt, icke-byråkratiskt, välfungerande. Men det innebär också, och det upptäcker nätverken och aktörerna snabbt, att det är lätt att utnyttja systemen för kriminell verksamhet och tjäna pengar på det, säger Hans Brun till TV4.

Regeringen Löfven misslyckades dock med att avskaffa kravet på Lov inom primärvården.

Debatten om behoven av ökad kontroll pågår sedan länge inom skolsektorn. Regeringen vill ge Skolinspektionen ökade muskler medan oppositionen menar att det inte räcker utan vill införa offentlighetsprincipen.

Regeringen har redan fått retirera från sin liberala arbetskraftsinvandring för att den ledde till fusk och utnyttjande.

Nu dras hela frågan om ”vinst i välfärden” in i skottgluggen.

– Vi är i ett läge där våra skattepengar inte bara försvinner i väg till skatteparadis utan nu också är med och finansierar den organiserade brottsligheten, säger Hallengren (S).

Regeringens svar var att i oktober tillsätta en utredning om att riva sekretessen mellan myndigheter.

– Utgångspunkten, i motsats till i dag, ska vara att myndigheter får dela information med varandra för att förhindra brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I synen på kontroll märks en ideologisk skiljelinje. Regeringen inrättar den tidigare föreslagna nya utbetalningsmyndigheten, för att stoppa felaktiga ”bidrag” från välfärdssystemen. Enligt Tidöavtalet ska bidragsbrottslagen skärpas och även omfatta stöd till företag. Samtidigt inför regeringen nya kundval.

Lisa Pelling, chef för Tankesmedjan Arena Idé, menar att fritidskortet som ska införas nästa år, en digital tjänst där unga ska kunna få ersättning för fritidsaktiviteter, bör stoppas.

”Det är givetvis bra att regeringen satsar på ungas fritidssysselsättning, men den valda utbetalningsmetoden medför stor risk för att många av de avsatta miljonerna hamnar i gängkriminellas fickor”, skriver Pelling i Sydsvenskan.

Pelling ställer frågan: ”Är det värt den ”valfrihet” som skapas när företag får vara välfärdsaktörer? Borde fler samhällskritiska sektorer istället reserveras för enbart offentlig drift?”