Maja Fjaestad: Viktigaste är att studenterna lär sig ordenligt
Det är frestande att föra muspekaren åt rutan ”English: native capacity”. Men är det riktigt sant?
Visst är vi svenskar bra på engelska, och vi tycker om att berätta det. Filmer utan undertexter och en och annan utbytestermin i Oklahoma. Vi har läst litteraturens klassiker på engelska och vi hjälper gärna en förvirrad turist på gatan.
Men det är inte riktigt samma sak som ett andra modersmål.
De svenska lärosätena blir också alltmer internationella – en underbar utveckling. För att stå sig i den globala konkurrensen behöver Sverige locka de främsta vetenskapliga talangerna. Forskning behöver ske i dialog med internationella toppuniversitet. Att utländska studenter studerar här – och svenska utomlands – ger ovärderlig förståelse över gränser för unga runt om i världen.
Det har också konsekvenser för undervisningen. Engelska som undervisningsspråk på högskolan har studerats i en nyligen publicerad artikel av forskare på Chalmers och KTH (Olle Bälter et al., Applied Linguistics Review 2023).
Forskarna delade in studenter på en programmeringskurs i en engelskspråkig och en svenskspråkig version, som utöver språket var identiska. Studenterna som läste den svenskspråkiga kursen svarade i genomsnitt rätt på 73 procent fler testfrågor. Av studenterna som undervisades på engelska hoppade också många fler av kursen i förtid.
Studien ger anledning till ett flertal reflektioner. En av dem är att svenska studenter behöver bli bättre på engelska.
Att skriva och läsa god engelska är en förutsättning för en internationell karriär och för den som ska ta del av vetenskaplig litteratur är engelska i regel det enda relevanta alternativet.
Forskning visar att ju tidigare vi lär oss ett språk desto bättre, och med ett litet språk som svenska behöver ett andra språk vara en del av undervisningen från tidig ålder. Att skriva och läsa god engelska är en förutsättning för en internationell karriär och för den som ska ta del av vetenskaplig litteratur är engelska i regel det enda relevanta alternativet.
En annan fundering är om svenska högskolelärare verkligen är tillräckligt bra på att presentera på engelska. Med dagens tillgång till online-undervisning bör alla möjligheter finnas att ta del av föreläsningar från de internationellt bästa lärarna.
Men en tredje aspekt att ifrågasätta är om all undervisning på grundnivå på svenska universitet verkligen måste vara på engelska.
Det är lätt att överskatta våra språkkunskaper, och ibland är vinsterna med att kunna kalla sig ett internationellt universitet mindre viktiga än att studenterna lär sig ordentligt.
Det är lätt att överskatta våra språkkunskaper, och ibland är vinsterna med att kunna kalla sig ett internationellt universitet mindre viktiga än att studenterna lär sig ordentligt.
Inte minst påkallar studien ett behov av en levande diskussion om högskolepedagogik, oavsett språk.
Låt oss inte tappa fokus från att högskolans kanske viktigaste uppgift är att studenterna kliver ut i livet med bättre lärdomar. Det om något lägger grunden för ett liv med internationella möjligheter.
Maja Fjaestad är forskare vid Karolinska Institutet och före detta statssekreterare
