Klimatanpassning – en ny politisk stridsfråga   

Den svenska klimatberedskapen seglar upp som en viktig politisk fråga, manifesterad åter igen av de dramatiska konsekvenserna av ovädret Hans framfart.

– Det gör djupt ont i hjärtat, säger Anna-Caren Sätherberg (S) om hennes hårt drabbade hemort Åre. 

Men helt överraskad är hon inte. Faktum är att den tidigare landsbygdsministern och nu ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, talade om riskerna för både torka och hotande översvämningar vid en presskonferens i början av sommaren. Socialdemokraterna uppmanade då regeringen att uppdatera klimatanpassningsstrategin.

–   Vi kan inte acceptera att regeringen är oförberedda och reagerar först när katastrofen är ett faktum, sa Sätherberg (S) då.

Två månader senare har behovet av klimatanpassningar blivit smärtsamt tydliga i hela landet. Och det är i grunden en fråga som det råder politisk oenighet om. Klimatpolitiken, omställningen och finansieringen.

– Den klimatanpassning som måste göras kommer att bli väldigt tufft, speciellt för de mindre kommunerna. Staten måste träda in på ett helt annat sätt än nu. Vi vet att det kommer att krävas mer resurser, säger Sätherberg (S).

Samtidigt har vi en regering, påpekar Sätherberg (S), som ökar utsläppen och skär hårt i klimatbudgeten. Utsläppen måste minska drastiskt, regeringspartierna talar mer om att det ska ske utanför Sverige medan oppositionen pekar på vikten av att Sverige ska gå före.

–  De talar väldigt mycket om yttre hot, men alldeles för lite om den klimatanpassning som man också måste göra, i alla sektorer. Annars är vi mycket sårbara.

Klimatfrågan är en mycket känslig fråga för regeringen och dess samarbete med Sverigedemokraterna som drar åt ett helt annat håll, något som riskerar att negativt påverka handlingskraften i tider där vi inte har råd att vänta. 

– Vi vet att det är en liten regering med ett stort parti som är regeringsunderlag som inte vill ägna kronor och tankar på det här. Så det är klart att man blir orolig.

– Det krävs att ett helt samhälle hjälps åt. Det är enorma kostnader om vi inte jobbar förebyggande.

S-regeringen tog förra sommaren initiativ för samhällets beredskap vid extrema skyfall. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick då i uppdrag att skapa förutsättningar så att kommuner och fastighetsägare med hjälp av så kallade skyfallskarteringar kan identifiera särskilda riskområden.

– Vi har redan sett hur kraftiga skyfall orsakat stora konsekvenser med skador på folks hem, stora problem i trafiken och stängda skolor. Därför stärker vi nu samhällets klimatberedskap vid skyfall, sa klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S).

MSB ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2023, något som den nuvarande minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M) nu hänvisar till efter ovädret Hans framfart. 

Sätherberg efterlyste i somras ökade resurser till länsstyrelserna för att hantera torka, bränder och värmeböljor och föreslog även att en beredskapsgeneral inrättades som kan koordinera hjälpinsatser mellan regeringen, länsstyrelserna och kommunerna vid allvarliga krislägen.

En av läxorna från pandemin var behovet av att återuppbygga det civila försvaret och den svenska försörjningsberedskapen som delvis avvecklades eller privatiserades efter murens fall. 2021 ökade regeringen Löfven anslagen med en miljard. Totalt förstärktes civila försvaret med 4,2 miljarder kronor till 2025.

Den förra regeringen höjde MSBs anslaget för klimatanpassning från 25 till 500 miljoner 2022. Den nuvarande regeringen sänkte det anslaget med 25 miljoner. Detta trots ytterligare en larmrapport. 

– Det var en relativt liten minskning som regeringen bedömde var möjlig att göra mot bakgrund av att anslaget inte hade använts fullt ut under 2022, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, till DN.

Förra året inkom, enligt DN, ansökningar för över 900 miljoner kronor. Men insatser för endast 230 miljoner kronor beviljades. Nu finns ansökningar för 1,6 miljarder kronor hos MSB.

En utredning bedömde 2017 att det skulle krävas två miljarder per år att klimatanpassa Sverige.Regeringen ska i höst redovisa sin klimatpolitiska handlingsplan.