Stor oro för nytt mediestöd ventilerades på AiP-seminarium
Jeanette Gustafsdotter, tidigare socialdemokratisk kulturminister och även tidigare vd för Tidningsutgivarna, deltog på seminariet om det nya mediestödet. Foto: Maria Persson, AiP
Regeringen vill införa ett nytt mediestöd som sägs ha som syfte att stärka demokratin genom att allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling ska öka. Detta ska ske genom att mediestödet främjar tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling över hela landet, men också genom att stödet ska bidra till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet.
Men frågan är om det nya stödet kommer att göra lokalmedia mer levande eller i stället hota den fortsatta utgivningen för små och medelstora rikstäckande tidningar och därmed mediemångfalden.
Under Almedalsveckans första dag anordnade Aktuellt i Politiken tillsammans med flera andra tidningar ett seminarium om det nya mediestödet med underrubriken ”Lokalmedieräddare eller tidningsdödare?”
En av de inbjudna panellisterna var Mats Svegfors som gjorde utredningen som för ett år sedan landade i att driftsstödet ska avvecklas och i stället ersättas av ett teknikneutralt redaktionsstöd med lokalt fokus. Han har flaggat för att 80 procent av de nischade rikstäckande tidningarna kan komma att slås ut med det nya mediestödet, som moderatorn Jenny Rönngren, nyhetschef på tidningen Syre, påpekade.
– Det finns ett trade off. Men det är ju det bokstavligen politik går ut på. Att välja ett alternativ före ett annat, att prioritera i statsbudgeten, sa Mats Svegfors när han fick inleda seminariet.
Osäkerheten är stor när det gäller vad det nya stödet kommer att innebära. Det finns många tolkningar, det visade också seminariet, av vad följden kommer att bli. Det finns en stor oro hos nischade nyhets- och samhällspolitiska tidningar som till exempel Aktuellt i Politiken som är rikstäckande och inte lokal. Dessutom är tiden knapp. Trots att Mats Svegfors utredning landade på förra regeringens bord för ett år sedan är det först nu som nuvarande regering presenterat propositionen. Vid kommande årsskifte ska lagen om det nya mediestödet vara på plats, under förutsättning att stödsystemet godkänns av EU.
– Jag skulle vilja ifrågasätta själva huvudinriktningen som Mats Svegfors har gett uttryck för i utredningen. Att sätta mångfald mot demokrati är fel och att ställa små och medelstora rikstäckande tidningar mot lokalmedia är en felaktig motsättning. Båda bör kunna ges förutsättningar att leva, sa Daniel Färm, vd för AiP Media produktion och politisk redaktör på Aktuellt i Politiken.
Både Daniel Färm och Felicia Ferreira, chefredaktör för den kristna dagstidningen Dagen, uttryckte en oro för vad som ska hända med äldre prenumeranter som inte har lika nära till att ta del av journalistik digitalt som på papper.
– Det kommer att bli ett uppror hos våra äldre läsare. Vi är många som på ett mjukt sätt försöker få läsarna att förstå att det är journalistiken och inte pappret man betalar för, men det tar lite tid. Man måste skynda långsamt, men med det här nya stödet kommer det att vara väldigt svårt även med övergångsstödet att fortsätta att ge ut en papperstidning, sa Daniel Färm.
Både han och Felicia Ferreira från Dagen tryckte på att det finns en viktigt demokratiaspekt i att de vita fläckar man talat om där det lokalt saknas journalistik även kan vara tematiska vita fläckar och menar att man måste fortsätta med stöd även till dem. Det går att samtidigt jobba med både täckning över hela landet och med mångfald.
På seminariet deltog även representanter från politiken. Förra socialdemokratiska kulturministern Jeanette Gustafsdotter, som var den som tog emot Mats Svegfors utredning, och Amanda Lind, den miljöpartistiska kulturminister som gav Svegfors uppdraget var på plats. Likaså riksdagsledamöterna Roland Utbult (KD) och Emma Ahlström Köster (M) från kulturutskottet.
Jeanette Gustafsdotter uttryckte stor oro just för tiden.
– Det är olyckligt att det tagit så lång tid från det att utredningen presenterades för mig till att regeringen presenterade ett förslag där vi ändå inte vet detaljerna. I höst ska man påbörja samtal om detaljerna, och det är bra att regeringen bjudit in samtliga partier till detta, men man måste vara klara 1 januari 2024. Annars har vi inget mediestöd överhuvudtaget. Det är väldigt kort tid.
Det är dessutom så att finns inte detaljerna blir det svårt att kritiskt granska förslaget. Något som var tydligt vid den presskonferens regeringen höll när förslaget presenterades för ett par veckor sedan.
Systemet innehåller också ett utrymme för godtycke när det ska avgöras vilka tidningar som är aktuella för stöd.
– Risken för godtycke är den stora oron. Och också hur man gör olika tolkningar. Det är djupt bekymmersamt att det finns så många olika tolkningar, sa Jeanette Gustafsdotter.
Emma Ahlström Köster, Moderaterna, vill dock dämpa oron:
– Vi kommer inte att lämna något outarbetat. Vi kommer att ta tag i frågetecknen. Det ska inte finnas en oro och osäkerhet kring hur saker ska bedömas och vad som ligger till grund för beslut. Vi kommer behöva ha ett högt tempo för att jobba fram tydliga kriterier. Vi behöver bli tydligare med vad som förväntas och vad som är våra mål. Vi får inte missa lokal förankring någonstans i det här landet. Det ska bli mer demokrati.
