Heléne Fritzon: Övergrepp måste vara olagligt också på nätet
Jag minns diskussionen om mäns våld mot kvinnor under 1980-talet. Många ansåg då att det som sker mellan hemmets fyra väggar är privat. Staten skulle absolut inte lägga sig i vad en man gjorde mot sin fru i hemmet. En våldtäkt eller misshandel i hemmet skulle inte vara ett brott, det skulle vara var och ens ensak.
I dag är en sådan argumentation helt otänkbar. Mäns våld mot kvinnor, oavsett var det sker, är ett brott.
Lika självklart måste det vara i dag att kämpa för barns rättigheter och integritet när det handlar om att bekämpa övergrepp mot barn.
Tyvärr ser vi dock hur argumentationen från 80-talet åter gör entré i de politiska diskussionerna. Den här gången när EU ska lagstifta om att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Allt fokus läggs på personlig integritet på nätet, medan själva syftet med lagstiftningen knappt diskuteras. Självklart måste vi värna människors integritet men det måste också inkludera våra barns integritet.
På servrar runt om i EU lagras drygt 60 procent av världens alla bilder och filmer som visar sexuella övergrepp på barn.
Jag arbetar just nu med den lagstiftning som Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson har lagt fram för att skydda barn mot sexuella övergrepp på nätet. Lagstiftningen innebär att internetföretagen får ett större ansvar att upptäcka och rapportera olagligt material där barn utsätts för sexuella övergrepp. Förslaget förhandlas nu i Europaparlamentet där jag leder arbetet i jämställdhetsutskottet.
2021 rapporterades det 85 miljoner bilder och videor världen över som visade sexuella övergrepp mot barn. I Sverige utsätts vart fjärde barn under 15 år för vuxna som kontaktar dem i sexuellt syfte på nätet, även kallat grooming.
På servrar runt om i EU lagras drygt 60 procent av världens alla bilder och filmer som visar sexuella övergrepp på barn.
Jag tror att vi alla är överens om att sexuella övergrepp mot barn är ett vidrigt brott som ska bekämpas. Trots det finns det krafter med starka ekonomiska intressen som motarbetar förslaget och sprider en missvisande bild av lagstiftningens syfte.
Kanske har ni läst om ”Chat Control”? Ett påhittat namn på en lagstiftning som i själva verket heter ”förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn”.
Lagstiftningens namn speglar vad lagen ska göra. Om det finns en risk för sexuella övergrepp eller grooming mot barn ska internetföretagen sätta in en rad åtgärder för att minska riskerna. Om det inte är tillräckligt kan en domstol besluta att företaget automatiskt måste skanna delar av sina plattformar för att upptäcka övergrepp mot barn.
Lagstiftningen är väl avvägd för att skydda vår integritet och våra rättigheter, samtidigt som den skyddar barnens integritet och deras rättigheter.
Om det finns en risk för sexuella övergrepp eller grooming mot barn ska internetföretagen sätta in en rad åtgärder för att minska riskerna.
Syftet är inte att övervaka någon eller döma föräldrar för oskyldiga semesterbilder på badande barn – syftet är att komma åt de tusentals män, för det är framför allt män, som begår sexuella övergrepp mot barn, främst flickor.
Statistiken visar att i åtta av tio fall där det har startats en utredning om sexuella övergrepp mot barn på nätet har det varit möjligt tack vare internetföretagens rapportering. Skanningen är helt avgörande för att kunna hjälpa barn som utsätts, döma förövarna och motverka att fler barn utsätts.
80-talets argumentation om rätten till det privata återupprepas. För mig är det helt otänkbart att vi passivt ska låta barn utsättas för sexuella övergrepp på nätet.
Jag kommer jobba för en balanserad lag som värnar såväl vuxnas som barns integritet. Vi måste sätta stopp för vuxna som utnyttjar barn sexuellt. Det som är olagligt i verkligheten, måste också vara olagligt på nätet. Alla barn har rätt till en trygg barndom – även på nätet.
Heléne Fritzon (S) är Europaparlamentariker och delegationsledare för Socialdemokraterna i EU
