Därför hemligstämplas högerpolitiken

234 hushåll fick mer än 100 000 kronor i elstöd, enligt siffror från Försäkringskassan som DN tagit del av. Ett av hushållen fick 773 000 kronor. Vilka är hemligt. Regeringen har nämligen sekretessbelagt i elstödet i 20 år, trots kritik från Lagrådet.

– De tror att de genom att hemlighålla eller sekretessbelägga att det inte ska granskas. Jag tror de har fel. Jag tror att det skapar en större nyfikenhet, säger Mikael Damberg (S).

Utformningen av elstödet är under het debatt. Men medierna och oppositionen har svårt att granska effekterna av stödet, som ligger på hela 17,5 miljarder, på grund av sekretessen.

– När det dessutom är så pass mycket pengar som elstödet, så är det fullständigt rimligt att det kan granskas och ses till att det blir rätt, säger Damberg (S).

Regeringen hänvisar till den privata integriteten. 

– Det finns ingen som har tecknat ett avtal med ett elhandelsbolag som har en viss förbrukning som därmed har godkänt att det här är en förbrukning som hela övriga svenska folket ska ta del av, säger Ebba Busch (KD) till TT.

Damberg ser hemligstämpeln som en politisk krishantering. Enligt Riksdagens utredningstjänst får en majoritet under 2 000 kronor medan en liten grupp får över 50 000 kronor i elstöd.

– Det är inte så konstigt att regeringen vill hemlighålla den här fördelningsprofilen, säger Damberg (S).

Samtidigt vill Tidöpartierna införa ett ”bidragstak”, som riskerar att slå mot utsatta barnfamiljers ekonomi. Myndigheter och kommuner ska i ökad utsträckning dela uppgifter för att begränsa utbetalningarna.

Moderaternas krav på myndighetsinsyn har dock varit den motsatta när det gäller de mest välbeställda. När regeringen Reinfeldt avskaffade förmögenhetsskatten 2007 blev de rika inte bara rikare utan även hemligare. Myndigheterna slutade nämligen samla in uppgifter om svenskarnas tillgångar och skulder.

Så till den grad att Riksbanken och Finansinspektionen såg det som ett problem för att undvika finansiella kriser. S-regeringen utredde därför en ändring av sekretesslagstiftningen, förslaget är nu på remiss. 

– Den ekonomiska politiken skulle gynnas om även Sverige fick mer kunskap om hushållens tillgångar och skulder. Det behövs som underlag för beslut för att värna finansiell stabilitet och för penningpolitiken, skriver Susanna Grufman, vikarierande generaldirektör för FI och riksbankschefen Erik Thedéen i Dagens industri.

Men det möter motstånd från högerkrafter. För vad händer om det blir ökad insyn och debatt om stora förmögenhetsklyftor? Bankernas storvinster skapade ju en opinion för bankskatten.

”Det nu aktuella förslaget att ändra sekretesslagstiftningen behöver även ses i ljuset av de utspel som förekommit om ’miljonärsskatt’. Tyvärr kan det uppfattas som ett första steg för att motivera ett förmögenhetsregister och med detta möjliggöra återinförande av den skadliga förmögenhetsskatten”, skriver Johan Fall på Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Nu skakar det på finansmarknaderna, men enskilda moderater är emot.

”risken finns att det kan bädda för en förmögenhetsskatt. Det finns andra värden än Riksbankens mfl prognosförmåga att ta hänsyn till”, skriver den tidigare kommunikationschefen Per Rosencrantz på Twitter.

Regeringen inväntar remissrundan men finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillstår att rädslan för skattepolitiska krav är en faktor.

– Det finns en elefant i rummet här. Om man vill ha den typen av statistik är det Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz (S) som, kanske tvärtemot vad hon själv vill göra gällande, är en betydande del av oron och problemet. Socialdemokraterna har nämligen talat om att införa nya typer av förmögenhetsskatter, säger Wykman (M) i en interpellationsdebatt 20 januari.

På friskoleområdet är insynen en stridsfråga sedan marknadiseringen lett till att friskolornas betyg och elevurval 2020 klassades som affärshemligheter.

Skolkoncernerna är kraftigt emot införandet av offentlighetsprincipen, vilket S-regeringen föreslog. Skolminister Lotta Edholm (L) vill se en mer begränsad insyn, med argumentet att det skulle drabba de små friskolorna.

Även här ser oppositionen det som ett svepskäl för att bevara de stora skolbolagens vinstuttag, inte sällan dolda genom avancerade koncernupplägg. Hur skulle full insyn i friskolebolagen påverka frågan om vinst i välfärden?

”Den nya högerregeringen har inte bara gjort det till sitt signum att bryta vallöften, utan också att mörklägga vilka som tjänar på deras politik. Genom att inte följa det som normalt gäller för skattefinansierad verksamhet – offentlighetsprincipen – ska regeringen slippa kritik för att elstödet går till miljonärer och att skolans pengar går till att berika friskoleägare”, skriver Åsa Westlund (S) i Expressen.  

Mikael Damberg (S) ser framför sig att den fördelningspolitiska debatten snarare kommer att tillta när nu lågkonjunkturen slår till. 

– Alla ekonomer internationellt är överens om att i de här tuffa tiderna så måste samhället rikta stödet framför allt till dem som har det tufft. Det är själva poängen med finanspolitiken i den här tiden.

Men den debatten vill regeringen inte ha.