”Nämndemän ska trygga allmänhetens inflytande i rättssalen”

ARTIKELN PUBLICERADES URSPRUNGLIGEN I AIP I AUGUSTI 2019.

I augusti och september ska fullmäktige runt om i landet välja tusentals nämndemän. Roine Hangvar i Stockholm hoppas att bli återvald och bli en av dem.
– Nämndemän ger rättssystemet demokratisk förankring, säger han.

Under våren och försommaren har lokalorganisationerna inom de politiska partierna samlat in intresseanmälningar på dem som vill bli nämndemän, eller lekmannadomare, i de svenska domstolarna. 

– Om du har ett starkt samhällsintresse, du vill göra skillnad, du vill värna det svenska rättssystemet och du vill säkerställa att den som är åtalad får en rättvis prövning. Då ska du givetvis bli nämndeman, säger Roine Hangvar som också är vice förbundsordförande i Nämndemännens Riksförbund. 

Det är de politiska partierna som finns representerade i kommunfullmäktige eller regionfullmäktige som nominerar och samlar in namn på intresserade. Partiorganisationen avgör om de väljer att enbart nominera partimedlemmar. 

Den nya mandatperioden för landets cirka 8 500 nämndemän sträcker sig mellan 2020 och 2023. Även om nomineringstiden redan har gått ut kommer det att ske fyllnadsval under mandatperioden så det kan ändå vara värt att höra av sig om man är intresserad. 

I Uppsala kommunfullmäktige sker nämndemannavalen i mitten av september. Inga-Lill Sjöblom är ansvarig för att ta fram partiets nomineringar och berättar att de går igenom intresseanmälningarna och försöker få en blandning av olika åldrar, arbete och etnisk bakgrund. Uppsala arbetarekommun prioriterar att nominera sina egna partimedlemmar till sina 31 platser. 

– De som vi tycker är intressanta får svara på ett frågeformulär som vi har fått från tingsrätten. En del personer känner man igen och tycker kanske inte är lämpliga som nämndemän. 

En lista med Socialdemokraternas nomineringar beslutas av arbetarekommunens styrelse innan den skickas in till kommunfullmäktiges valberedning. Där går man också igenom listan men det händer mycket sällan att någon har synpunkter, enligt Inga-Lill Sjöblom. Däremot har det hänt att någon känner till att en nominerad faktiskt inte bor i kommunen. 

Just unga är det svårt att rekrytera till nämndemän. 

– Problemet med de väldigt unga som är intresserade är att de ofta läser juristprogrammet och ofta försvinner efter ett tag. Det är jobbigt för rätten att byta nämndemän hela tiden, säger Inga-Lill Sjöblom.   

– När jag började som nämndeman var jag ungdomsinslaget, jag var 28 år, berättar den numera gråhårige pensionären och tidigare ekonomichefen Roine Hangvar medan han visar in i Kammarrätten i Stockholms lokaler, granne med Riddarholms­kyrkan. 

Kammarrätten i Stockholm är andra instans när det gäller mål som rör tvister mellan enskilda personer eller företag och myndigheter. 

Roine Hangvar blev först nämndeman vid Eskilstuna tingsrätt. Sedan har han även tjänstgjort vid dåvarande Huddinge tingsrätt och vid Förvaltningsrätten i Stockholm. 

– Du ska trygga allmänhetens inflytande i rättssalen, säger han om nämndemännens uppgift.  

Uppdraget som nämndeman skiljer sig en smula åt mellan domstolar eftersom det är olika mål som hanteras. Tingsrätt och hovrätt är brottmålsdomstol medan förvaltningsrätt och kammarrätt dömer i tvister mellan enskilda och det allmänna. Det kan handla om tvångsomhändertagande av barn, unga och vuxna och om skattemål och rätt till ekonomiskt bistånd. 

I de mål vid tingsrätten där nämndemän deltar är det en juristdomare och tre nämndemän som dömer, i hovrätt består rätten av tre juristdomare och två nämndemän, i förvaltningsrätt en juristdomare och tre nämndemän och i kammarrätten tre juristdomare och två nämndemän. 

Efter att man har blivit vald av den politiska församlingen, vilket ska ske under augusti och september, görs en så kallad vandelsprövning i domstolen. En nämndeman får till exempel inte vara försatt i konkurs eller stå under förmyndarskap. Alla ska sedan gå en obligatorisk utbildning på uppemot en dag och avlägga domareden innan man kan börja tjänstgöra.

I Kammarrätten tjänstgör Roine Hangvar en eller ett par gånger i månaden, när han började i tingsrätten vill han dra sig till minnes att det var i snitt en gång i månaden. 

Denna förmiddag har han dömt i ett mål som rört tvångsomhändertagande av en 15-åring. Domen från förvaltningsrätten hade överklagats av både 15-åringen och mamman.

– Det 15-åriga barnet var här med sitt offentliga biträde, mamman var här med sitt offentliga biträde, i det här fallet var också en tolk med, och socialnämnden och dess offentliga biträde var här.

Rättens ledamöter hade i förväg fått allt skriftligt material som de ska ha läst innan förhandlingarna börjar. Om parterna begärt muntlig förhandling handlar den delen mest om en komplettering. De sker bakom låsta dörrar – dubbla, till och med, för att inget ska höras utanför salen, visar Roine Hangvar i en av rättssalarna. 

Juristdomarna, nämndemännen och en sekreterare sitter på en rad i salens kortsida. Parterna sitter utmed två bord som står i rak vinkel därifrån och som är utrustade med mikrofoner – och pappersnäsdukar. 

– Vi lyssnar färdigt på alla parterna. Sedan överlägger vi och fattar ett beslut. 

Domen ska meddelas inom fyra veckor. Dröjsmålet beror på att domen ska skrivas. 

– I brottmål, tingsrätt och hovrätt, finns däremot i regel inte skriftligt material. Då tar man bara ställning till det som händer i rättssalen.

Nämndemännen ska på samma sätt som juristdomarna utgå från vad det står i svensk lag, och deras röst väger lika tungt när målen avgörs. 

– Det är ett förtroendeuppdrag men det är inget politiskt uppdrag. Här bedriver vi inte politik. Lagstiftningen är tydlig och vi ska bara avgöra hur man ska döma. Är man missnöjd med lagstiftningen får man driva det politiskt i sina partier. 

Det händer att det diskuteras att nämndemän ska utses på annat sätt än genom att nomineras av de politiska partierna, just eftersom uppdraget ska vara opolitiskt. En utredning såg över frågan så sent som 2013; det mynnade ändå ut i att man inte hade något bättre alternativ.  

– Partierna känner dem man nominerar, konstaterar Roine Hangvar som själv är medlem i Stockholms arbetarekommun. 

Däremot har Domstolsverket fått i uppdrag att verka för en föryngring och breddning av rekryteringen. Nämndemännens Riksförbund håller med. 

– Vi ser gärna att vi får fler som är under 50 år, vi ser gärna att vi har nämndemän som finns i det privata näringslivet. Visserligen är det bra med lång livserfarenhet men det är bra att många yrkesgrupper, åldersgrupper och många olika bakgrunder finns representerade, säger Roine Hangvar som är vice förbundsordförande.

Staten måste dock göra sitt för att uppdraget som nämndeman ska vara attraktivt, enligt Nämndemännens Riksförbund, som bland annat uppvaktat de större partierna i riksdagen för att föreslå vissa förändringar. 

Som nämndeman har du rätt att få ledigt från ditt arbete och du får ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resekostnader samt ett arvode. 

– Vi har framfört att vi behöver se över ersättningarna. Det vore läge att höja heldagsarvodet för det har stått stilla sedan 2007 på 500 kronor. Vi tycker att det borde vara 1 000 kronor. Vi vill också att man tittar på ersättningen för dem som är frilansar eller egenföretagare och skapar en skälig schablonersättning. Det är svårt att räkna ut förlorad arbetsförtjänst. Vi vill också ha fortbildning under mandatperioden. 

Det var så sent som 2009 som Kammarrätten i Stockholm flyttade in i sina nuvarande lokaler men det var definitivt inte första gången som byggnaden varit förbunden med brott och straff och rättsskipning. Huset – eller åtminstone de äldre delarna – har tidigare bland annat fungerat som kloster, fängelse och privatbostad innan det blev riksdagshus 1834, under ståndsriksdagens tid. 1866 byggdes huset om och till när Sverige införde tvåkammarsystem. Riksdagen satt kvar på Riddarholmen tills riksdagshuset på Helgeandsholmen stod klart 1905.  

Den svenska demokratin, med rösträtt för både män och kvinnor, har ju 100 år på nacken. Nämndemännen räknar gärna sina rötter längre tillbaka. 

– Det svenska rättssystem har en 700-årig tradition. Förr i tiden samlade man sig till ting och höll rättsskipning, säger Roine Hangvar. 

Systemet med nämndemän tycker han har ett demokratiskt perspektiv. 

– Den svenska demokratin bygger på folkstyre. Även när du är anklagad och ställd inför rätta ska du känna trygghet i att du får en rättvis bedömning. 

Fakta

För att bli nämndeman måste man vara myndig, svensk medborgare och folkbokförd i domkretsen, inte ställd under förvaltarskap eller försatt i konkurs, samt lämplig för uppdraget. Vissa yrken får inte heller bli nämndeman.

Kontakta din arbetarekommun och anmäl intresse om du vill bli nämndeman.

Mer information finns på www.blinämndeman.se.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Aktuellt i Politiken 7–9 augusti 2019