Daniel Färm: SD borde stödja S om karensavdraget – inte lita på M

Sverigedemokraterna gav först sitt stöd till regeringens beslut att lägga ned den viktiga utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, som skulle undersöka hur ett mer rättvist karensavdrag skulle se ut. I stället signalerade ansvarig minister Anna Tenje (M) att de skulle titta på ytterligare karensavdrag i en ny utredning. Men när Socialdemokraterna meddelade att man skulle ta ett utskottsinitiativ i frågan, så tvingades Sverigedemokraterna meddela att de hade stoppat Moderaterna från att utreda ytterligare karensavdrag.

En intern utredning ska nu i stället titta på hur karensavdraget kan bli mer rättvist för löntagare i kontaktyrken. Det vill säga ungefär vad den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte hade i uppdrag att undersöka – men med svagare utredning som grund. Tydligen är det viktigare att kunna säga att det är en utredning som Sverigedemokraterna själva har tvingat fram, än att få fram ett bra och genomtänkt förslag så snabbt som möjligt.

när det gäller socialförsäkringar ligger mycket i detaljerna

Att Sverigedemokraterna tycks ha tvingats driva något som liknar socialdemokratisk politik i regeringssamarbetet är bra i sak. Men det återstår att se vad det blir av frågan. För när det gäller socialförsäkringar ligger mycket i detaljerna. Det spelar roll om det är moderata socialförsäkringsministern Anna Tenje som utformar reglerna – eller en socialdemokrat som Anders Ygeman.

Detta kan ändå bli ännu ett bevis – efter frågan om lönebildningsmodell i EU – för att vi nu har en regering som tvingas föra en politik som den inte vill. För Moderaterna hade alltså egentligen velat ha ytterligare en ”karensdag” efter två veckor, när staten tar över kostnadsansvaret för sjukpengen. Allt tal om ”majoritet” och häcklande av de tidigare socialdemokratiska regeringarnas underlag kan därför läggas till högen av hyckleri från högerregeringen.

Men det återstår alltså att se hur ett förslag kommer att se ut i sak. För det är just vanligt folk – inte minst många av de som ”lånade ut sin röst” till Jimmie Åkesson i valet i höstas – som drabbas hårdare än många andra redan av dagens karensavdrag. Anställda med lägre löner får alltid svårare att klara den ”självrisk” som det innebär att inte få någon ersättning alls första dagen som man är sjuk.

Dagens karensavdrag slår också hårdare mot kvinnor

Dagens karensavdrag slår också hårdare mot kvinnor än mot män, eftersom kvinnodominerade yrken som undersköterska, lärare och hemtjänst hör till de samhällsbärande kontaktyrken där sjuknärvaro kan få mer allvarliga smittspridningseffekter. Detta är något som många inom dessa yrken fick lära sig den hårda vägen under pandemin.

Andra yrken lärde sig något annat under pandemin. Mer välavlönade tjänstemän i kontorsyrken kunde i betydligt högre utsträckning än andra jobba hemifrån när de blev sjuka eller hade symtom. Därmed drabbades de inte av något karensavdrag alls – om de inte blev allvarligt sjuka.

Moderaterna har alltid varit blinda för klass- och könsdimensionen i denna fråga. Den moderata grundsynen är att slopande av karensavdraget bara skulle spä på ”bidragsberoendet”. Och att karensavdraget därför snarare borde byggas ut. Därför är det olyckligt att Sverigedemokraterna tror sig få igenom någon förbättring för vanligt folk genom att låta en moderat socialförsäkringsminister utreda och utforma nya regler. Det är som att sätta vargen att vakta fåren. Det kan bara bli dåligt.

inte heller för Socialdemokraterna handlar om att slopa karensavdraget helt för alla

Det är viktigt att poängtera att detta inte heller för Socialdemokraterna handlar om att slopa karensavdraget helt för alla. Det vore orimligt och skulle leda till andra problem:

1. ”Måndagssjuka”. Vi skulle få se ett antal löntagare – osäkert hur många – som skulle stanna hemma från jobbet av andra skäl än att de faktiskt är sjuka. Det går förvisso att möta genom hårdare ”grindvakter”, som ser till att försäkringen bara betalas ut för de som är berättigade till den – i stället för ett generellt system som slår brett mot alla som vill eller behöver använda den. Det är åtminstone teoretiskt möjligt. Men ingen har hittills hittat ett sådant system som verkligen fungerar.

2. Sjukintyg från läkare från dag 1? Krav skulle resas på att det ska krävas sjukintyg av läkare för att få ersättning från sjukförsäkringen alls. Om fler allmänläkare behöver skriva ut sjukintyg för vanlig förkylning eller mildare influensa, så skulle det drabba mer allvarligt sjuka och skadade som behöver vård. Å andra sidan: att tvinga någon svårt mag- eller covidsjuk att åka till vårdcentralen för att få ett intyg skulle allvarligt riskera att öka smittspridningen – och vara svårt eller omöjligt för den som är allvarligt sjuk. Sammantaget skulle det leda till att vårdköerna skulle öka kraftigt.

3. Kraftig kostnadsökning skulle tränga undan annat angeläget. Om karensavdraget skulle slopas helt för precis alla, så skulle fler få ersättning från sjukförsäkringen – och oftare. Statens kostnader för detta skulle rusa i höjden, som de gjorde under delar av 1990-talet och början av 2000-talet. Det skulle leda till att andra angelägna satsningar på skola, sjukvård, äldreomsorg samt försvar och brottsbekämpning trängs undan.

för just anställda inom samhällsbärande kontaktyrken är det minst lika orimligt att ha kvar dagens orättvisa karensavdrag

Men för just anställda inom samhällsbärande kontaktyrken är det minst lika orimligt att ha kvar dagens orättvisa karensavdrag. Poliser, vårdpersonal och anställda inom skolan och äldreomsorgen hör till de som drabbas dubbelt av dagens system:

Att gå till jobbet trots att man är sjuk skulle riskera att få allvarliga konsekvenser också för andra – just för att man är i så ständig kontakt med patienter, äldre, anhöriga, elever eller allmänhet. Ökad sjuknärvaro i dessa yrken skulle riskera att leda till ökad smittspridning, med fler sjuka och ytterligare ökade kostnader för sjukförsäkringen.

Dessutom hör dessa yrkesgrupper till de som har relativt låg lön, och därför har svårt att klara det extra och brutala inkomstbortfall som karensavdraget innebär.

Sjukförsäkringen ska fungera som en studsmatta av ekonomisk trygghet tills man är frisk och kan gå tillbaka till jobbet

Sjukförsäkringen ska fungera som en studsmatta av ekonomisk trygghet tills man är frisk och kan gå tillbaka till jobbet. Inte som en hängmatta för den som inte är sjuk. Men inte heller som en spikmatta för den som är sjuk men inte har råd att vara hemma.

Detta innebär svåra avvägningar. För att veta exakt hur ett sådant slopat karensavdrag skulle kunna se ut för stora inte minst LO-grupper samt lärare och poliser med fler inom kontaktyrken hade det varit bra att låta S-regeringens utredning fullfölja sitt uppdrag. Nu blir det inte så. Det tycks inte bli någon försämring. Men kanske inte heller något som är lika bra som det hade kunnat bli med en den socialdemokratiskt tillsatta utredningen.

Resultatet av Sverigedemokraternas inflytande tycks alltså i bästa fall bli urvattnad mellanmjölk. I värsta fall blir de lurade av Moderaterna, som lägger in begränsningar och krångel i ett nytt karenssystem så att det inte blir den lättnad för vanligt folk som behövs. Oavsett, så riskerar poliser, lärare och vårdpersonal med fler att inte få de förbättringar som de behöver. Det är i så fall Sverigedemokraternas ansvar.

Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken