Heléne Fritzon: 2023 är upp till bevis för Sverige!
Bild från Europeiska rådets möte i december 2022. Foto: Europeiska unionen
Vi skriver 2023 och Sverige tar över ordförandeskapet i EU. Det är ett stort och viktigt ansvar. Ett ansvar som numera vilar på den högerkonservativa regeringen i Sverige. Kommer statsminister Ulf Kristersson (M) kunna ta det ledarskap som krävs när det i praktiken är Sverigedemokraterna och Jimmy Åkesson (SD) som håller i taktpinnen?
Under våren kommer Sverige att vara ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Det svenska ordförandeskapet kommer hållas i en svår tid. Putins brutala krig i Ukraina präglar allt arbete i EU. Det har lett till en energikris som kyler hushåll och företag i hela Europa och en inflation som skapar ångest när räkningarna ska betalas. Därutöver vilar ödesfrågan om klimatet som hotar vår existens om vi inte höjer ambitionerna.
Ordförandeskapet sträcker sig över sex månader och roterar mellan EUs medlemsländer. Ett ordförandeskap i EU handlar om mycket mer än att bara hålla i klubban. Som ordförandeland sätter man EUs dagordning och leder en stor mängd möten i rådet. Man ansvarar också för att driva de politiska förhandlingarna om viktiga lagstiftningar framåt. På ett professionellt sätt ska man skapa ett bra samtalsklimat, lyssna in alla, inte bara de stora länderna utan också de mindre.
När Sverige tidigare varit ordförande i EU under 2001 och 2009 har vi visat att det inte bara handlar om att hålla i klubban. Många minns fortfarande hur betydelsefullt det var när dåvarande utrikesminister Anna Lindh (S) 2001 lyckades med att få upp miljöfrågan på EUs dagordning.
Varje land har en unik möjlighet att sätta sin prägel på förhandlingar och möten under ett ordförandeskap. I somras presenterade därför dåvarande EU-minister Hans Dahlgren (S) Sveriges politiska inriktning där det utöver demokrati, jämställdhet och klimat också lyftes fram säkerhetspolitik, brottsbekämpning, jobb och konkurrenskraft.
Men det råder i dag stor oro i Bryssel hur det svenska ordförandeskapet ska kunna leva upp till detta när regeringen styrs av ett EU-fientligt parti med nazistiska rötter.
Frågor som är viktiga för Sverige, men också för ett starkt EU.
Den europeiska unionen är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Det ligger därför i Sveriges intresse att EU leds på bästa möjliga sätt, inte minst i en svår tid.
Men det råder i dag stor oro i Bryssel hur det svenska ordförandeskapet ska kunna leva upp till detta när regeringen styrs av ett EU-fientligt parti med nazistiska rötter.
Förväntningarna har varit höga. Sveriges renommé i såväl EU som ute i världen är väldigt gott, inte minst när det gäller frågor som rör demokrati, jämställdhet och klimat.
Efter valet har dock frågorna i Europaparlamentet varit många. Upprörda röster hörs om det obegripliga i att Liberalerna valt ett aktivt samarbete med ett högerextremt parti. Vi får också frågor om att regeringen på sin första dag skrotade Sveriges framgångsrika feministiska utrikespolitik.
Ordförandeskapet i EU är ett uppdrag som kräver ett starkt ledarskap, ett stort ansvar och höga ambitioner. Jag kommer att granska varje kommatecken i regeringens arbete när de nu ska leda EUs förhandlingar i viktiga framtidsfrågor.
Även i samband med mitt besök på FNs klimatkonferens COP27 i Egypten blev det en snackis att Sverige överger klimatmålen. Beskedet från regeringen om att tillåta ökade utsläpp damp ner precis inför förhandlingarna och skapade stor oro.
Ordförandeskapet i EU är ett uppdrag som kräver ett starkt ledarskap, ett stort ansvar och höga ambitioner. Jag kommer att granska varje kommatecken i regeringens arbete när de nu ska leda EUs förhandlingar i viktiga framtidsfrågor.
Jag vill se politiskt mod i förhandlingarna och progressiva beslut. 2023 blir det upp till bevis i EU för Sveriges högerkonservativa regering.
Heléne Fritzon (S) är Europaparlamentariker och delegationsledare för Socialdemokraterna i EU
