EU på väg besluta om ökad öppenhet vid lönesättning
Europaparlamentarikern Carina Ohlsson (S) välkomnar att EU är på väg att besluta om regler som gör det lättare att få lika lön för lika arbete inom EU. Enligt SCB var löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige tio procent år 2021.
Ett nytt direktiv om ökad insyn i lönesättningen ska göra det lättare att säkerställa lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män inom EU. Innan pandemin låg lönegapet på 14,1 procent och det antas ha ökat ytterligare.
– Julen kommer tidigt i år. Det är en fin julklapp som nu kommit i mål, säger Europaparlamentariker Carina Ohlsson (S) om överenskommelsen.
EUs institutioner har enats om ett nytt direktiv om ökad insyn i lönesättningen som gäller arbetsgivare med 100 eller fler anställda och som blir skyldiga att offentliggöra information om löneskillnader mellan kvinnliga och manliga medarbetare.
– Lika eller likvärdigt arbete förtjänar lika lön. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är en skam för arbetsmarknaden. För kort tid sedan antog vi nya bindande EU-regler som ska öka antalet kvinnor i bolagsstyrelser. Nu tar vi ytterligare steg i kampen mot lönediskriminering genom ökad insyn och kan istället glädjas åt att vi får en öppnare och mera rättvis lönesättning. Jag tycker vi har all anledning att vara positiva, säger parlamentarikern Carina Ohlsson (S).
Arbetsgivare blir skyldiga att ange ingångslön eller ett löneintervall i jobbannonser och anställda får rätt att begära information om deras individuella lönenivå samt den genomsnittliga lönen fördelat på kön för anställda som utför samma arbete.
– Även om jag gläds åt denna framgång beklagar jag att en viktig skrivning om att parterna genom kollektivavtal ska kunna göra avvikelser från delar av direktivet ser ut att inte ha kommit med i överenskommelsen, säger Carina Ohlsson.
Ett direktiv föreskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå men varje land får själv bestämma hur reglerna ska genomföras. För svensk del kommer direktivet förmodligen innebära en del förändringar exempelvis vad gäller lönerapportering, vem som står för rättegångskostnader och preskriptionstider.
Det är Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet som har lyckats förhandla sig fram till enighet om direktivet, men det betyder inte att behandlingen är slutförd. Överenskommelsen ska granskas och antas av institutionerna.
