SD utanför regeringen – men ändå inte
Visitationszoner och endast 900 kvotflyktingar per år under mandatperioden. Sverigedemokraternas inflytande på den överenskommelse som presenterades under fredagen under namnet Tidöavtalet är stort. Men i regeringen sitter bara M, KD och L.
Så kom dagen när fyra partier till slut skulle presentera vad man kommit överens om. Som en tydlig vink gick Sveridemokraternas partiledare Jimmie Åkesson först in i riksdagens presscenter, tätt följd av Moderaternas Ulf Kristersson.
Jimmie Åkesson var också den av de fyra partiledarna som pratade, efter Ulf Kristerssons inledande ord, när den nya överenskommelsen skulle presenteras under en pressträff på fredagsförmiddagen.
I regeringen sitter dock bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kommer dock att ha tjänstemän i regeringskansliet och Jimmie Åkesson (SD) deklarerade vid något tillfälle under pressträffen att man i princip kommer att vara som ett regeringsparti.
Tidöavtalet är också ett mycket detaljerat avtal som inte bara berör sakpolitik utan även former för samarbetet. Till exempel ska det samarbetsparti som inte ingår i regeringen (Sverigedemokraterna) ”ha samma kapacitet i beredningen som regeringspartierna i samarbetsprojekten, det vill säga insyn och påverkan i samordningen och förhandlingarna i de områden som projekten avser.”
Överenskommelsen har döpts till Tidöavtalet efter den plats där partierna ”suttit inlåsta i ett valv” och förhandlat och innehåller ett samarbete på sju områden; kriminalitet, migration och integration, hälso- och sjukvård, klimat och energi, skola, fri- och rättigheter samt ekonomisk politik.
Alla fyra partierna tävlade i att flest gånger nämna att det här inte är ett januariavtal utan en helhet som de alla står bakom där ingen har tvingats till något mot sin vilja. Dock var det tydligt när Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson talade att det är på området migrationspolitik som Sverigedemokraterna har haft det största fokuset och fått det största genomslaget för sin politik.
Det handlar till exempel om en utredning som ska analysera förutsättningarna för att återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av ”bristande vandel” vilket kan handla om kriminell organisation men också missbruk eller deltagande i ”miljöer som hotar grundläggande svenska värden”. Men också om att rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas där utgångspunkten ska vara att den enskilde själv ska betala för tolktjänster.
Migrationsverket, Polisen, Skatteverket och Kriminalvården ska få ett förstärkt
uppdrag att samverka när det gäller ”återvändandeverksamheten”, och resurser för detta
om det skulle behövas.
När det gäller asylsökande är utgångspunkten att hela asylprocessen ska ske i ”transitcenter” och att den som söker asyl ska tillbringa hela handläggningstiden där. därmed ska det utredas hur införandet av transitcenter går ihop med grundlag och Europakonventionen. En annan sak som ska utredas är för- och nackdelarna med ett system som innebär att den som söker asyl
ska bära en större del av kostnaden för mottagandet i form av en fast avgift.
På området kriminalitet finns förslag om ”mönsterbrytande åtgärder” mot gängen: dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, anonyma vittnen, vistelseförbud samt avskaffande av ”mängdrabatten”. Man vill även se en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, som ska införas som påföljd för unga. Den ska ge Polisen en bredare ”verktygslåda” för att kunna att kroppsvisitera, att efter åklagarbeslut kunna göra husrannsakan, men också kunna få domstols tillstånd till hemliga tvångsmedel.
Möjligheten att hyra anstaltsplatser i andra länder ska utredas för att avhjälpa
platsbristen i svensk kriminalvård. Dessutom ska dagens regler om villkorlig frigivning ses över med syftet att ersättas med ett nytt system som innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte beviljas, utan endast om det föreligger särskilda skäl.
Men det finns också delar av avtalet som den om jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa som Ebba Busch nämnde vid pressträffen. Det handlar till exempel om ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, stärkt vård för sexuellt våldsutsatta barn och vuxna samt satsning på vård för migrän, endometrios och klimakteriebesvär.
Längst ut till höger vid pressträffen stod Liberalernas Johan Pehrson som sa sig stå bakom hela överenskommelsen men som ändå vid ett flertal tillfällen sa att den innehöll ”både sött och salt”. Salt ska väl då förstås som att till exempel visitationszoner, bara 900 kvotflyktingar per år under mandatperioden och minskat bistånd blir verklighet. Sött kan vara att både press och kultur ska vara fria samt att aborträtten ska stärkas genom en ny grundlagsutredning.