Damberg: Tillträdande regering måste ge besked
Sverige går in i en lågkonjunktur och en tillträdande regering måste ge besked i en rad frågor som är viktiga för vanligt folk, säger S ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg. Foto: Ylva Säfvelin/AiP
– Frågan är arbetslösa och sjuka får betala priset för krisen vi nu går in i.
Det sa S ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg på tisdagen, då han efterlyste besked från en tillträdande regering i viktiga ekonomiska frågor.
Redan före valet stod det klart att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. De ekonomiska utsikterna har inte förändrats till det bättre sedan dess och i morgon ska den tilltänkte regeringsbildaren Ulf Kristersson (M) ge besked till talmannen om sitt regeringsunderlag.
– Jag blir bekymrad när jag funderar över vad utfallet av de högerkonservativa partiernas budgetförhandlingar kan resultera i. Jag sa i augusti att reformutrymmet ligger runt 30 miljarder kronor och bara de inkomstskattesänkningar som Moderaterna föreslog äter upp hela utrymmet, sa Mikael Damberg på en pressträff på tisdagen.
– Kanske är det de här tuffa prioriteringsdiskussionerna som leder till att regeringsförhandlingarna har dragit ut på tiden.
När förhandlingarna är avslutade behöver den tillträdande regeringen enligt Mikael Damberg ge en rad besked för att kommuner, regioner och hushåll ska veta vad som gäller.
Bland annat löper flera tillfälliga välfärdssatsningar ut vid årsskiftet – sex miljarder i generella statsbidrag, sex miljarder till vården och en miljard i extra stöd till skolan.
– Om inte regeringen fattar nya beslut så minskar statsbidragen till kommuner och regioner vid årsskiftet med sex miljarder kronor, i ett läge när kommunsektorn är väldigt pressad.
Vid årsskiftet försvinner också den tillfälliga höjningen av a-kassan som infördes under pandemin.
– Jag menar att det vore dålig konjunkturpolitik att svika vallöftet från Sverigedemokraterna att permanenta förbättringarna. Det skulle kräva en finansiering på drygt fem miljarder kronor.
Moderaterna, som har drivit sänkt a-kassa, har också signalerat andra försämringar i trygghetssystemen.
– Det skulle vara bakvänd krispolitik att slå hårdast mot dem som har minst marginaler när vi nu har ett väldigt svårt läge med både hög inflation och lågkonjunktur inför dörren.
Förslaget till ett reformerat och förbättrat reseavdrag går inte heller att genomföra om en ny statsbudget inte innehåller 4,3 miljarder kronor för nästa år, enligt Damberg. Likaså behöver regeringen förlänga satsningen på kunskapslyftet; annars försvinner 25 000 platser vid årsskiftet, vilket försämrar människors möjligheter att ställa om till nya jobb.
Tillfälliga satsningar på att minska övergödning av Östersjön och att sanera förorenade områden försvinner också vid årsskiftet, om en ny regering inte beslutar om nya pengar.
Innan valet avsåg högerpartierna att finansiera sin politik genom neddragningar på a-kassan, sjukförsäkringen och biståndet.
– Att bara minska biståndet kommer inte lösa finansieringsfrågan. Alla prognoser och all verklighet tyder på att vi kommer att behöva lägga ännu mycket mer pengar på inte minst Ukraina. Det pågår europeiska diskussioner där Europa måste hitta en modell att dela kostnaden för stödet till Ukraina på ett helt anant sätt än i dag. Man kan inte spara på biståndet om man dessutom lägger extra pengar på Ukraina, sa Mikael Damberg.
