– Det är en väldigt riktad åtgärd som träffar många av de familjer som annars skulle riskera att hamna i barnfattigdom, säger finansminister Mikael Damberg (S).
Vid halvårsskiftet infördes en tillfällig höjning av bostadsbidraget till barnfamiljer. Det var en av regeringens åtgärder för att möta prisökningarna på drivmedel och el till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Nu går S till val på att förlänga höjningen ytterligare ett halvår, till en kostnad av 520 miljoner kronor.
– Det är ungefär 130 000 barnfamiljer som omfattas av det och det är de med absolut minst marginaler. Gör man ingenting så riskerar vi att få en ökad barnfattigdom. Det här är skillnaden mellan att klara av hushållsekonomin och inte, säger Mikael Damberg.
Tilläggsbidraget motsvarar 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget. Den som är berättigad till bostadsbidraget får det automatiskt. Som mest kan höjningen bli 1 325 kronor per månad.
Även om det är ganska tyst om välfärden i valdebatten är det enligt Mikael Damberg en stor fråga när socialdemokrater är ute och knackar dörr – och de politiska skillnaderna är stora.
– Den generella välfärden är det mest jämlikhetsskapande i det svenska samhället. Det är det som skapar förutsättningar för barn med olika typer av föräldrar att få en bra start i livet.
Damberg fortsätter att kritisera högerblocket i svensk politik för att föreslå många och dyra skattesänkningar, vilket enligt honom riskerar att höja räntorna och stå hushållen dyrt. Riktade bidrag, som är finansierade, medför inte samma risk.
– Det är helt i linje med internationella organisationers rekommendationer. I sådana här inflationsekonomier får man inte blåsa på och spä på inflationen för då ökar räntorna, men däremot rikta sig till de grupper som har det tufft.
Inför nästa halvårsskifte får man enligt Mikael Damberg utvärdera om det fortfarande finns behov av höjt bostadsbidrag till barnfamiljer.
– Har inflationen gått ner är det kanske ett annat läge.
