S nio reformer för välfärd i hela landet

– Vi presenterar nu ytterligare reformer för att välfärdens personal ska få fler kollegor och bättre arbetsvillkor så att patienter, brukare och elever får den allra bästa vården, skolan och omsorgen i hela Sverige, sa socialminister Lena Hallengren när de tre S-företrädarna presenterade reformförslagen.

Sjukvården behöver en större kostym och S lovar att fortsätta att öka statsbidrag till kommuner och regioner – men med villkor som gör att pengarna går till välfärdens medarbetare och inte till byråkrati, sa finansminister Mikael Damberg.  

S vill också se över skatteutjämningssystemet; boende i glesbygd ska inte behöva betala betydligt högre skatt än i rika kommuner nära storstäderna, men ändå få sämre välfärd. 

– Vi vill att utjämningssystemet i högre grad ska stötta små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag och har gett en grupp politiker från alla partier i riksdagen i uppdrag att göra en bred översyn av utjämningens alla delar. 

Bättre arbetsvillkor inom välfärden ska bland annat skapas genom introduktionstid för nyanställda, mentorskapsprogram och stärkt rätt till kompetensutveckling. Fler ska kunna erbjudas heltid; S sätter upp målet 90 procent tillsvidareanställda och heltidsarbetande i S-styrda kommuner och regioner.

Med inspiration från Äldreomsorgslyftet, som pågår sedan 2020 och som innebär att ny och befintlig personal inom äldreomsorgen har möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid, vill S genomföra ett förskolelyft. 

– Anställda som saknar utbildning om barn, eller som saknar tillräckliga språkkunskaper, ska kunna läsa en barnskötarutbildning eller läsa svenska på betald arbetstid, sa Lena Hallengren.

Vår bedömning är att det kommer kosta tiotals miljarder kronor.

Mikael Damberg

Medarbetare inom vården behöver få ägna mer tid åt patienter och mindre åt byråkrati. Ett förslag med det syftet är ett gemensamt journalsystem för alla offentliga och privata vårdgivare.

– En annan nyckel till att förbättra arbetsmiljön och se till att patienter får vård i tid är att säkra rätten till en egen fast läkare. Under den här mandatperioden har vi tagit ett första viktigt steg med ny lagstiftning. Nu måste vi gå vidare med etappmål för att öka andelen i befolkningen som på riktigt har en fast läkarkontakt. Vårt långsiktiga mål är att alla ska ha en namngiven, fast läkare på sin vård- eller hälsocentral, sa Lena Hallengren. 

Några exakta siffror på vad satsningarna kommer gå på hade inte S-företrädarna. Det beror på hur behoven kommer att se ut i kommuner och regioner, konstaterade Mikael Damberg. 

– Vår bedömning är att det kommer kosta tiotals miljarder kronor. Däremot är det svårt att veta exakt hur kommunernas skatteintäkter kommer utvecklas, eftersom det är ett osäkert ekonomiskt läge. Men mitt definitiva budskap är att Socialdemokraterna kommer fortsätta öka resurserna till kommuner och regioner, och jag ser inte hur de partier som nu är ute och lovar enormt stora skattesänkningar ska få ihop ekvationen. Bara Moderaternas skattesänkning är ju större än hela reformutrymmet för nästa år, sa Mikael Damberg. 

– Det har vi visat under våra år i regeringsställning, inte minst under pandemin där sjukvården fick ta sina kostnader på löpande räkning. Att vi sätter välfärden främst, sa Magdalena Andersson.

Socialdemokraternas lista på nio reformer:

1. Investera i hälso- och sjukvården – pengarna ska gå till vård, inte mer byråkrati 

Vi socialdemokrater kommer alltid stå upp för att ge vården de förutsättningar som behövs. Under coronakrisen har välfärden kompenserats tre gånger om. Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden, och inte minst sjukvården, även efter pandemin. Därför vill vi fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner. Stora skattesänkningar omöjliggör det. Villkor ska ställas på att pengarna till välfärden verkligen går till dess medarbetare, inte mer byråkrati.

2. Stärk förutsättningarna för välfärden i glesbygd

Resurserna ska fördelas på ett sätt som säkerställer att hela Sverige får tillgång till välfärd av hög kvalitet. Vi vill därför att utjämningssystemet i högre grad ska stötta små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.

3. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen så att fler kan utbildas till välfärdsyrken 

Vi vill ta tillbaka kontrollen över utbildningssystemet, öka antalet utbildade inom välfärdsyrkena och styra om resurser för att fler ska kunna utbildas till dessa. En förutsättning för att lärosätena ska kunna utbilda fler är att säkra ett tillräckligt antal platser för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Vi vill därför se till att också privata välfärdsaktörer tar emot studenter på utbildning och praktik inom högskolan och yrkesvux.

4. Förskolelyft och språkkrav för pedagogisk personal i förskolan

Ett Förskolelyft – motsvarande Äldreomsorgslyftet – ska genomföras för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen i förskolan. Vi vill även införa språkkrav för pedagogisk personal i förskolan. Anställda i förskolan som saknar utbildning om barn eller tillräckliga språkkunskaper ska kunna läsa en barnskötarutbildning eller svenska på arbetstid.

5. Förbättra arbetsvillkoren för välfärdens personal 

Alla som jobbar i skola, vård och omsorg ska ha goda arbetsvillkor och bra löner. Vi vill därför se en introduktionstid för nyanställda med ett tydligt handledarskap samt ett mentorskapsprogram där den som närmar sig pension kan ha sin tjänst och stödja nyanställda kollegor.

Vi vill också verka för stärkt rätt till kompetensutveckling för välfärdens medarbetare, detta genom att tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling hanteras i ett särskilt avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Vi vill även att personalen i välfärden både ska erbjudas och kunna jobba heltid. Målet är 90 procent tillsvidareanställda och heltidsarbetande i S-styrda kommuner och regioner.

6. Inför gemensamma journalsystem i vården 

Vi vill att alla offentliga och privata vårdgivare använder sig av journalsystem som fungerar ihop. Vårdens personal ska inte behöva skriva in samma uppgifter i olika system. Det är viktigt för att stärka patientsäkerheten. Rätt uppgifter måste alltid kunna följa med patienten.

7. Se till att alla i befolkningen får en egen fast läkare 

En nyckel till att förbättra arbetsmiljön för vårdens personal och för att kunna se till att patienter får vård i tid är att säkra rätten till en egen fast läkare på vård- eller hälsocentralen. Vi vill ta fram tydliga etappmål för att öka andelen i befolkningen som verkligen har en fast läkarkontakt. Vårt långsiktiga mål är att alla i befolkningen ska ha en namngiven fast läkare på sin vård- eller hälsocentral.

8. Utveckla vårdgarantin – besked om vårdtid inom 14 dagar 

Vi vill att det ska vara vården som aktivt hjälper dig att få vård i tid. Om det är svårt att få tid hos din vanliga vårdgivare så ska regionen hjälpa dig att få vård där det är möjligt. Patienter ska aldrig behöva vänta mer än 14 dagar på besked om en tid till den specialiserade vården. Vi vill ocksåskärpa vårdgarantin så att den även omfattar undersökningar, såsom exempelvis röntgen.

9. Stärk 1177 och korta väntetiderna

Vi vill stärka och utveckla 1177 i socialdemokratiska regioner. Som ett första steg vill minst halvera den genomsnittliga nationella väntetiden. Det långsiktiga målet ska vara att ingen ska behöva vänta mer än tre minuter på att komma fram. För oss socialdemokrater är det också självklart att 1177 ska drivas i offentlig regi och stå under demokratisk kontroll.